Otto Olsson: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med '{{Infobox tonsättare |namn = Otto Olsson |bild = Otto_Olsson.jpg |bildtext = Otto Olsson |bildstorlek = |färg = |födelsenamn = |pseud...')
 
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 7: Rad 7:
|födelsenamn  =  
|födelsenamn  =  
|pseudonym(er) =  
|pseudonym(er) =  
|född          = [[19 december]] [[1879]]
|född          = 19 december 1879  
|födelseplats  = [[Stockholm]]{{flaggbild|Sverige}}  
|födelseplats  = Stockholm {{flaggbild|Sverige}}  
|död          = {{Död datum och ålder|1964|9|1|1879|12|19}}
|död          = 1 sept 1964
|dödsplats    = [[Stockholm]] {{flaggbild|Sverige}}  
|dödsplats    = Stockholm {{flaggbild|Sverige}}  
|bakgrund      =  
|bakgrund      =  
|instrument    =  
|instrument    =  
Rad 24: Rad 24:
}}
}}


'''Otto Emanuel Olsson''', född [[19 december]] [[1879]] i [[Stockholm]], död [[1 september]] [[1964]] i [[Stockholm]], var en svensk [[organist]] och [[tonsättare]].
'''Otto Emanuel Olsson''', född 19 december 1879 i Stockholm, död 1 september 1964 i Stockholm, var en svensk [[organist]] och [[tonsättare]].


== Biografi ==
== Biografi ==
Olsson började redan som 20-åring sin karriär som konserterande organist. Under nära 50 år, från [[1907]] till [[1956]] var han organist i [[Gustaf Vasa kyrka]] i [[Stockholm]]. [[1908]] blev han lärare vid [[Kungliga Musikhögskolan|Musikkonservatoriet]] i Stockholm. [[1926]] blev han [[professor]] i orgelspel.
Olsson började redan som 20-åring sin karriär som konserterande organist. Under nära 50 år, från 1907 till 1956 var han organist i [[Gustaf Vasa kyrka]] i Stockholm. 1908 blev han lärare vid [[Kungliga Musikhögskolan|Musikkonservatoriet]] i Stockholm. 1926 blev han [[professor]] i orgelspel.


Olsson hade i mångt och mycket franska förebilder både som musiker, pedagog och kompositör. Man kan även se detta i de många [[orgel|orglar]] han som orgelexpert var med om att planera.
Olsson hade i mångt och mycket franska förebilder både som musiker, pedagog och kompositör. Man kan även se detta i de många [[orgel|orglar]] han som orgelexpert var med om att planera.
Rad 37: Rad 37:
Olssons kompositioner kännetecknas av en välutvecklad [[kontrapunkt]] med intrikata stämmor i senromantisk stil. Han intresserade sig liksom sina franska kollegor för de gamla gregorianska melodierna. Bland de större verken märks till exempel den andra [[orgelsymfoni]]n, '''Credo Symphoniacum''' från [[1918]]. Här använder han enbart gregorianska teman som symboliserar treenigheten: Fadern, Sonen och den Helige Ande. Symfonin är även komponerad i tre satser.
Olssons kompositioner kännetecknas av en välutvecklad [[kontrapunkt]] med intrikata stämmor i senromantisk stil. Han intresserade sig liksom sina franska kollegor för de gamla gregorianska melodierna. Bland de större verken märks till exempel den andra [[orgelsymfoni]]n, '''Credo Symphoniacum''' från [[1918]]. Här använder han enbart gregorianska teman som symboliserar treenigheten: Fadern, Sonen och den Helige Ande. Symfonin är även komponerad i tre satser.


Olssons rika produktion inkluderade över 70 körsånger, bl.a, den välkända ''Advent'' och sex ''Latinska hymner'' som utkom [[1919]]. Han komponerade även för orkester och här märks framför allt hans ''Te Deum'', som framfördes första gången [[1910]] och blev så populärt att det framfördes över 100 gånger under hans livstid - även utomlands. Även hans ''Requiem'' och ''Symfoni'' i g-moll bör nämnas. Koralen till psalmen ''[[Vår blick mot helga berget går]]'', skriven till [[Kristi förklarings dag]], är också den förknippad med hans namn.
Olssons rika produktion inkluderade över 70 körsånger, bl.a, den välkända ''Advent'' och sex ''Latinska hymner'' som utkom 1919. Han komponerade även för orkester och här märks framför allt hans ''Te Deum'', som framfördes första gången 1910 och blev så populärt att det framfördes över 100 gånger under hans livstid - även utomlands. Även hans ''Requiem'' och ''Symfoni'' i g-moll bör nämnas. Koralen till psalmen ''[[Vår blick mot helga berget går]]'', skriven till [[Kristi förklarings dag]], är också den förknippad med hans namn.


==Verkförteckning (viktigaste verk)==
==Verkförteckning (viktigaste verk)==
Rad 109: Rad 109:
* Kantat vid kyrkoherdeinstallation för soli, kör och orgel op 31:1, 1907
* Kantat vid kyrkoherdeinstallation för soli, kör och orgel op 31:1, 1907
* Kantat vid kyrkoinvigning för soli, kör och orgel op 46 (komponerad till [[Engelbrektskyrkan]]s invigning) ([[Edvard Evers]]), 1914
* Kantat vid kyrkoinvigning för soli, kör och orgel op 46 (komponerad till [[Engelbrektskyrkan]]s invigning) ([[Edvard Evers]]), 1914
* Kantat vid [[Odd Fellow Orden|Odd Fellows]] 100-årshögtid för soli, manskör, violin, piano och orgel op 49:2 ([[Nils Flensburg]]), 1919
* Kantat vid Odd Fellows 100-årshögtid för soli, manskör, violin, piano och orgel op 49:2 ([[Nils Flensburg]]), 1919
* Kantat vid kyrkoherdeinstallation för soli, kör och orgel op 31:2 ([[Anders Frostensson]]), 1938
* Kantat vid kyrkoherdeinstallation för soli, kör och orgel op 31:2 ([[Anders Frostensson]]), 1938
* Kantat vid S:ta [[Maria Magdalena församling]]s 600-årsjubileum för soli, kör, violin och orgel op 59, 1947
* Kantat vid S:ta [[Maria Magdalena församling]]s 600-årsjubileum för soli, kör, violin och orgel op 59, 1947
Rad 151: Rad 151:
*# Dalvisa ([[Oscar II|Oscar Fredric]]), 1908
*# Dalvisa ([[Oscar II|Oscar Fredric]]), 1908
*# Vallarelåt ([[Gustaf Fröding]]), 1910
*# Vallarelåt ([[Gustaf Fröding]]), 1910
* Sång vid [[Stockholmsutställningen 1930|Stockholmsutställningens]] öppnande op 53 ([[Sten Selander]]),1930
* Sång vid Stockholmsutställningens öppnande op 53 ([[Sten Selander]]),1930
* En sångardag ([[Paul Nilsson]]), 1953
* En sångardag ([[Paul Nilsson]]), 1953


Versionen från 7 januari 2021 kl. 08.11

Otto Olsson
Otto Olsson
Otto Olsson
Tonsättare
Född19 december 1879
Stockholm Sverige
Död1 sept 1964
Stockholm Sverige
MakaGerda Katarina Teresia Malmberg
Dagmar Wilén
FöräldrarJohannes Olsson
Kerstin Nilsson


Otto Emanuel Olsson, född 19 december 1879 i Stockholm, död 1 september 1964 i Stockholm, var en svensk organist och tonsättare.

Biografi

Olsson började redan som 20-åring sin karriär som konserterande organist. Under nära 50 år, från 1907 till 1956 var han organist i Gustaf Vasa kyrka i Stockholm. 1908 blev han lärare vid Musikkonservatoriet i Stockholm. 1926 blev han professor i orgelspel.

Olsson hade i mångt och mycket franska förebilder både som musiker, pedagog och kompositör. Man kan även se detta i de många orglar han som orgelexpert var med om att planera.

Som pedagog fostrade han under sin långa gärning flera generationer kyrkomusiker i en bred repertoar. I hans notbibliotek för orgel hittar man musik från renässans till den tidens modernism.

Olsson var en produktiv tonsättare och hans orgel- och körverk tillhör idag standardrepertoaren. Kollegan Emil Sjögren, som han lärde känna i unga år, uppmuntrade Olsson att komponera och hjälpte honom med förlagskontakter och konserter. I Olssons tidigare verk kan man spåra ett inflytande från Sjögren, men Olsson var aldrig hans elev.

Olssons kompositioner kännetecknas av en välutvecklad kontrapunkt med intrikata stämmor i senromantisk stil. Han intresserade sig liksom sina franska kollegor för de gamla gregorianska melodierna. Bland de större verken märks till exempel den andra orgelsymfonin, Credo Symphoniacum från 1918. Här använder han enbart gregorianska teman som symboliserar treenigheten: Fadern, Sonen och den Helige Ande. Symfonin är även komponerad i tre satser.

Olssons rika produktion inkluderade över 70 körsånger, bl.a, den välkända Advent och sex Latinska hymner som utkom 1919. Han komponerade även för orkester och här märks framför allt hans Te Deum, som framfördes första gången 1910 och blev så populärt att det framfördes över 100 gånger under hans livstid - även utomlands. Även hans Requiem och Symfoni i g-moll bör nämnas. Koralen till psalmen Vår blick mot helga berget går, skriven till Kristi förklarings dag, är också den förknippad med hans namn.

Verkförteckning (viktigaste verk)

Huvudartikel: Verklista för Otto Olsson

Orkesterverk

  • Symfoni g-moll, op. 11 (1901-1902)
  • Svit för liten orkester op. 12, 1902
  • Introduktion och scherzo för piano och orkester op 19, 1905

Kammarmusik

  • Stråkkvartett g-moll, 1899
  • Stråkkvartett nr 1 G-dur op 10, 1901
  • Stråkkvartett B-dur, 1903
  • Stråkkvartett nr 2 G-dur op 27, 1907
  • Stråkkvartett nr 3 a-moll op 58, 1945-48
  • Pianokvintett A-dur op 1, 1899
  • Violinsonat nr 1 D-dur op 4, 1899
  • Violinsonat nr 2 d-moll op 22, 1905
  • Romans för violin och orgel op 24, 1910

Verk för piano

  • Fyra pianostycken op 2, 1898-1901
  • Vid juletid op 3, 1898-1902 o 1907
  • Sex akvareller op 8, 1897-1903
  • Sex scherzi op 9, 1901-05
  • Elegiska danser op 34, 1905-08
  • Ur skizzboken op 43, 1909

Verk för orgel

  • Sju miniatyrer op 5, 1895-1900?
  • Symfoni nr 1 Ess-dur op 15, 1902
  • Två orgelstycken op 14
  • Adagio Dess-dur och Meditation, 1903 resp 1905
  • Suite G-dur op 20, 1904
  • Marche solennelle op 17:1, 1906
  • Fem pedalstudier op 26, 1906
  • Svit för harmonium op 16, 1908
  • Cantilena op 17:2, 1908
  • Pastorale op 17:3, 1908
  • Tolv orgelstycken över koralmotiv op 36, 1908
    1. Advent
    2. Jul
    3. Jul
    4. Nyår
    5. Trettondedagen
    6. Botdagen
    7. Långfredag
    8. Påsk
    9. Kristi Himmelfärdsdag
    10. Pingst
    11. Heliga Trefaldighetssöndag
    12. Tacksägelsesöndagen
  • Fantasi och fuga över Vi love Dig o store Gud i e-moll frygisk tonart op 29, 1909
  • Sonat E-dur op 38, 1910?
  • Preludium och fuga i ciss-moll, op 39, 1910
  • Fem kanon op 18, 1903-10
  • Gregorianska melodier häfte 1, op 30, 1910
  • Tre etyder op 45
  • Fantasia cromatica, Sestetto o Berceuse
  • Variationer över Ave maris stella op 42
  • Fem trios op 44, 1911?
  • Gregorianska melodier häfte 2 (Six pieces on old churchsongs) op 47, 1912?
  • Symfoni nr 2 Credo symphoniacum op 50, 1918
  • Preludium och fuga i fiss-moll, op 52, 1918
  • Preludium och fuga i diss-moll, op 56, 1935

Större körverk

  • Requiem för soli, kör och orkester op 13, 1903
  • Te Deum för kör och orkester op 25, 1906
  • Kantat vid kyrkoherdeinstallation för soli, kör och orgel op 31:1, 1907
  • Kantat vid kyrkoinvigning för soli, kör och orgel op 46 (komponerad till Engelbrektskyrkans invigning) (Edvard Evers), 1914
  • Kantat vid Odd Fellows 100-årshögtid för soli, manskör, violin, piano och orgel op 49:2 (Nils Flensburg), 1919
  • Kantat vid kyrkoherdeinstallation för soli, kör och orgel op 31:2 (Anders Frostensson), 1938
  • Kantat vid S:ta Maria Magdalena församlings 600-årsjubileum för soli, kör, violin och orgel op 59, 1947

Mindre körverk

Sånger

  • Tre lustiga riddare (Anna Maria Roos) (med piano) op 6:4, 1901
  • Tantum ergo (med violin och orgel) op 23:1, 1906
  • Fyra andliga sånger (med orgel) op 35, 1908
  • Tre psalmer av David (med orgel) op 41, 1908?
  • Ave Maria (med violin och orgel) op 23:2, 1909
  • Härlig är helgedomen (med orgel) op 61, 1931
  • Tre bröllopssånger (med piano eller orgel) op 57 1942
  • Jan Hinnerk, nederländsk folkvisa
  • Näckens polska (Arvid August Afzelius)

Psalmer

Skrifter och böcker

Se även

Referenser

Tryckta källor

  • Sohlmans musiklexikon, band 4. Sohlmans förlag AB 1977
  • Curt Carlsson: Otto Olsson i Svenskt biografiskt lexikon (1994)
  • Sverker Jullander, Rich In Nuances - a Performance-Oriented Study of Otto Olsson's Organ Music. Doktorsavhandling på engelska. Musikvetenskapliga avdelningen, Göteborgs universitet, 1997. 24+685 sidor. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte..

Webbkällor

Externa länkar


Psalmtexter på Wikisource | Hymnologi | Samfund | Religiös Litteratur |


Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Otto_Olsson&oldid=4034"