Johan III:s Ordinantia: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Kung Johan III:s "Nova Ordinantia", eller komplett ''Nova Ordinantia ecclesiastica'' utgavs 1573. [[katolicism|Katolske]] [[präst]]en [[Fecht]] deltog i utarbetandet. Den innehöll i flera punkter lärosatser som var annorlunda än vad som kort därefter gällde som ensamt renlärig [[lutherdom]]. [[Teolog]]erna från Uppsala fick avge ett särskilt utlåtande över denna ordinantia: de ansåg att den innehöll kyrkans godkända lära, "allenast den rätt förstodes", samt att de däri föreskrivna ceremonierna väl kunde accepteras, "såvida det ej väckte förargelse". Samma år godkändes stadgan villkorligt även av de [[präst]]er, som sammanträffat, då [[ärkebiskop]] [[Laurentius Petri Gothus]], [[biskop]]arna i Linköping och Västerås vigdes till sina ämbeten. | Kung Johan III:s "Nova Ordinantia", eller komplett ''Nova Ordinantia ecclesiastica'' utgavs 1573. [[katolicism|Katolske]] [[präst]]en [[Petrus Michaelis Fecht]] deltog i utarbetandet. Den innehöll i flera punkter lärosatser som var annorlunda än vad som kort därefter gällde som ensamt renlärig [[lutherdom]]. [[Teolog]]erna från Uppsala fick avge ett särskilt utlåtande över denna ordinantia: de ansåg att den innehöll kyrkans godkända lära, "allenast den rätt förstodes", samt att de däri föreskrivna ceremonierna väl kunde accepteras, "såvida det ej väckte förargelse". Samma år godkändes stadgan villkorligt även av de [[präst]]er, som sammanträffat, då [[ärkebiskop]] [[Laurentius Petri Gothus]], [[biskop]]arna i Linköping och Västerås vigdes till sina ämbeten. | ||
Detta var ursprungligen endast ett tillägg till [[1571 års kyrkoordning]] men omformades i realiteten till ett förslag till en ny [[kyrkolag]] som på olika punkter anknöt till den katolska [[gudstjänstordning]]en. Ordinantians tillkomsthistoria var enligt stockholmsprästernas senare avgivna utlåtande präglad av en härva av bedrägerier där prästerskapets ändringskrav helt åsidosatts, medan nya inslag tillkom utan närmare överläggningar <ref> [https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=7684 SBL angående Olaus Petri Medelpadius] </ref>. | Detta var ursprungligen endast ett tillägg till [[1571 års kyrkoordning]] men omformades i realiteten till ett förslag till en ny [[kyrkolag]] som på olika punkter anknöt till den katolska [[gudstjänstordning]]en. Ordinantians tillkomsthistoria var enligt stockholmsprästernas senare avgivna utlåtande präglad av en härva av bedrägerier där prästerskapets ändringskrav helt åsidosatts, medan nya inslag tillkom utan närmare överläggningar <ref> [https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=7684 SBL angående Olaus Petri Medelpadius] </ref>. | ||
Versionen från 19 januari 2024 kl. 08.52
Kung Johan III:s "Nova Ordinantia", eller komplett Nova Ordinantia ecclesiastica utgavs 1573. Katolske prästen Petrus Michaelis Fecht deltog i utarbetandet. Den innehöll i flera punkter lärosatser som var annorlunda än vad som kort därefter gällde som ensamt renlärig lutherdom. Teologerna från Uppsala fick avge ett särskilt utlåtande över denna ordinantia: de ansåg att den innehöll kyrkans godkända lära, "allenast den rätt förstodes", samt att de däri föreskrivna ceremonierna väl kunde accepteras, "såvida det ej väckte förargelse". Samma år godkändes stadgan villkorligt även av de präster, som sammanträffat, då ärkebiskop Laurentius Petri Gothus, biskoparna i Linköping och Västerås vigdes till sina ämbeten.
Detta var ursprungligen endast ett tillägg till 1571 års kyrkoordning men omformades i realiteten till ett förslag till en ny kyrkolag som på olika punkter anknöt till den katolska gudstjänstordningen. Ordinantians tillkomsthistoria var enligt stockholmsprästernas senare avgivna utlåtande präglad av en härva av bedrägerier där prästerskapets ändringskrav helt åsidosatts, medan nya inslag tillkom utan närmare överläggningar [1].