Den svenska psalmboken (1530)

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Någre Gudhelige Wijsor är titeln på en psalmbok, utgiven 1530. Den fullständiga titeln är Wijsor, Någre gudhelige, uthdragne aff then helga skrift, the ther tiena til at siungas i then christel. församblingen: Stocholm

Av psalmboken finns ett nästan fullständigt fragment på Kungl. Biblioteket. Ett exemplar av psalmboken fanns även i Elias Brenners bibliotek men förlorades sannolikt vid branden in det Rålambska biblioteket 1571. Boken är dock beskriven i Den swänska Mercurius. [1][2]

Göteborgsfragmentet

1871 återfann G.E. Klemming ett nästan fullständigt exemplar som han gav ut i faksimil. Psalmerna 1-7 och nr 10 fanns i Den svenska psalmboken (1526), nr 8 och 9 är nytillkomna, liksom de 5 sista. De 10 första tillskrivs Olaus Petri och de fem följande Olaf Svensson enligt Erik Persson [3]

1536 refererar till 1536 års psalmbok och 1695 till 1695 års psalmbok

Nr Titelrad Nr i 1536 Nr i 1695 Nr i 1986
1 O Fadher wåår barmhertigh och godh 19 188 372
2 THen som wil en Christen heta 18 2
3 O Jesu Christ som mandom togh 20 120 33
4 O Herre gudh aff himmelrich 21 31
5 Wij troo på alzmectig gudh 5 4
6 Vij som leffue på werlden här 22 398
7 Uar gladh tu helga Christenheet 25 123
8 Forbarma tich gudh öffuer mich 10 60
9 Jesus Christus är wor helsa 23 14 387
10 Een iomfru födde jtt barn j dagh 26 127 124

Handskrivna psalmen

På sista sidan finns en handskriven psalm som är känd endast från två betydligt senare källor, ett Linköpingstryck från 1600-talet och en, i andra hand bevarad uppteckning, från 1700-talet. Den lyder (med moderniserad stavning), enligt Perssons utgåva

I Betlehem skedde herdomen mån 
de funno som engelen sade,
Mariam, Josef och hennes son,
den hon i krubbona lade.
De beryktade om barnet det de var dem sagt,
förkunnom ock vi med alla makt,
att frälsaren är oss födder;
av Maria jungfru ren
vart han födder utan allt men,
för vår skull pinter och mödder
När Guds son var kommen i menniskohamn,
strax ville han lagen hålla;
han lät sig omskära och giva sig namn,
Jesus månde de honom kalla;
Jesus betyder frälsarenamn,
det skolom vi kärliga tag i famn,
med trona fasta och rena.
Ej är annat namn menniskom givet,
där vi av hava det eviga livet.
Utan Jesu namn allena.
De vise män av österland,
funno de uppå ena stjärna
en nyföddan vara, som med sin hand
allting kan regera och värna.
De sökte honom i Jerusalem
och funno så honom i Betlehem,
som skriften och stjärnan utviste.
De offrade honom rökelse, myrram och guld,
de kände honom för sin frälserman huld
Pris vare dig O Jesu Kriste!

Andra delen

Samt ytterligare 5 visor enligt beskrivningen av Brenners exemplar:

11 O Rom går det nu så med tig 236
12 Ach Gud hwem skal jag klaga 249
13 Gud Fader wele wi prisa 237
14 O Ewige Gud af ewighet
15 Herre Christ Guds Faders ende Son 119


Nr 8 finns i Olaus Petris handbok från 1529. Enligt Sverker Ek så är troligen nr 9–10 och 15 påverkade av danska översättningar från tyskan i Malmöpsalmboken 1528. Även titeln på psalmboken är mycket likt Malmöpsalmboken. Alla visorna finns i 1536 års upplaga.

Museets exemplar

Boken finns i nyutgåva, inbunden, i faksimil i museet, utgiven av Erik Persson på Centrums Förlag i Göteborg, tryckt hos Börtzells, EssElTe i Stockholm, 1937. Har ett förord av Erik Persson och en lång kommentar, sannolikt av G.E. Klemming. Museet har dessutom ett häftat ex från 1939 med klisterlapp över förlaget med texten "Bokförlaget Litteris, Stockholm 1939". Inlagan verkar vara identisk med den från 1937.

Se även

Källor

  1. 1530 Psalmbok, s. 210–213
  2. Den swänska Mercurius, 1755-1761, Stockholm, Libris 2854830, 1756, sid 289f
  3. Erik Persson, Kommentar i "Någre Gudhelige Wijsor, 1939"