Stockholms katolska stift
| Stockholms katolska stift Dioecesis Holmiensis | |
 Stockholms katolska stifts heraldiska vapen. | |
| Inrättat | 29 juni 1953 |
|---|---|
| Tidigare namn | föregånget av Apostoliska vikariatet i Sverige |
| Samfund | Katolska kyrkan |
| Biskopssäte | Katolska biskopsämbetet, Stockholm,  Sverige |
| Domkyrka | Sankt Eriks katolska domkyrka |
| Biskop | Anders Arborelius |
| Antal församlingar | 44 församlingar |
| Karta |  |
Stockholms katolska stift är den romersk-katolska kyrkans enda stift i Sverige, inrättat 29 juni 1953.[1] Eftersom det täcker hela landet är det i nutid i praktiken synonymt med katolska kyrkan i Sverige.
Biskop för stiftet och därmed för katolska kyrkan i Sverige är Anders Arborelius, O.C.D., sedan 1998. Han tillhör Nordiska biskopskonferensen, som motsvarar egen kyrkoprovins fast täcker hela Norden.
Stiftets domkyrka, Sankt Eriks katolska domkyrka, är belägen på Folkungagatan 46 på Södermalm i Stockholm. Den invigdes 1892 av biskop Albert Bitter, apostolisk vikarie för dåvarande Apostoliska vikariatet i Sverige, och på nytt 1983 efter tillbyggnad efter ritningar av arkitekt Hans Westman. Domkyrkan tillhör Sankt Eriks katolska församling.
Stockholms katolska stift omfattar 106 873 registrerade medlemmar (2013), med inofficiella beräkningar omkring cirka 150 000 katoliker i Sverige.
Organisation
Katolska stift uppdelas i territoriella församlingar och i särskilda (icke-territoriella) områden för själavård, till exempel särskilda missioner beroende på språk (till exempel polska missionen), östliga riter eller annat av kyrkorätten erkänt område (icke-territoriell själavård vid skolor, sjukhus, fängelser, ungdomssjälavård m.m.). Ett stift styrs av stiftsbiskopen, vilken bistås av bland annat biskopsämbetet till vilket är knutna generalvikarien, stiftets kansler och stiftets official (sakkunnige i kyrkorätt). I varje församling finns en kyrkoherde, som där utgör biskopens ställföreträdare och också utnämns av honom.
Stockholms katolska stift, grundat 1953, som omfattar hela Sverige. Den hade 2006 84 000, 2007 87 000 medlemmar [2]. Nu har den över 100 000 medlemmar och är därmed en av Sveriges största kyrkor. År 1998 fick katolikerna i Sverige sin förste svenskfödde biskop, Anders Arborelius, sedan reformationen. Stiftets katedral är Sankt Eriks katolska domkyrka, belägen på Södermalm i Stockholm. Katolska domkyrkoförsamlingen i Stockholm har drygt 8 500 medlemmar.
Svenska blivande katolska präster utbildas vid Sankt Sigfrids prästseminarium i Uppsala och de akademiska studierna sker vid Newmaninstitutet. En del av studierna fullgörs vid något av de påvliga universiteten i Rom. Utbildningen tar normalt totalt sju år och omfattar studier i filosofi och teologi, praktiskt pastoralt arbete samt andlig och liturgisk formering.
1934 grundades stiftets officiella ungdomsorganisation, Sveriges Unga Katoliker (SUK).
Sedan andra halvan av 1900-har invandringen av katolska trosbekännare ökat kraftigt. Under de senaste åren har antalet människor i Sverige som valt att konvertera till katolska kyrkan ökat.[3]
Katolska domkyrkoförsamlingen har än idag olika lokaler i den Paulis malmgård på Södermalm, vars fastighet köptes 1857. Vidare öppnade en katolsk skola på vid Nytorget på Södermalm 1795. 1859 kunde skolan flytta in i Malmgården. Först 1967 tog man andra lokaler i anspråk, i Enskede.
Generalvikarie är (hösten 2013) i Stockholms katolska stift p. Pascal René Lung OP. Stiftskanslern heter msgr Stjepan Biletic. Msgr Furio Cesare är stiftets official.
Katolska församlingar
Det finns 44 katolska församlingar i Sverige. Församlingar ordnade efter län.
Blekinge
- Sankta Clara katolska kapellförsamling i Karlskrona
- Sankt Antonius katolska församling i Olofström
Dalarna
Gotland
Gävleborg
- Sankt Pauli katolska församling i Gävle
Halland
- Sankta Maria katolska församling i Halmstad, Oskarström och Varberg
Jönköping
- Sankt Franciskus katolska församling i Jönköping
- Marie födelses katolska församling i Värnamo
Kalmar
- Sankt Kristoffers katolska församling] i Kalmar
Kronoberg
Norrbotten
Skåne
- Sankt Thomas av Aquino katolska församling i Lund
- Vår Frälsares församling i Centrum, Malmö
- Sankta Maria i Rosengård katolska församling i Rosengård, Malmö
- Sankt Clemens katolska församling i Helsingborg
- Johannes Döparens katolska församling i Landskrona
- Sankt Andreas katolska församling i Kristianstad, Hässleholm och Bromölla
- Sankt Nikolai katolska församling i Ystad
Stockholm
- Sankt Eriks katolska domkyrkoförsamling vid Medborgarplatsen på Södermalm
- Sankta Eugenia katolska församling vid Kungsträdgården
- Marie Bebådelse katolska församling på nedre Östermalm
- Sankt Botvids katolska församling i Fittja
- Heliga Familjens katolska församlingi Brandbergen i Haninge kommun
- Heliga Trefaldighets katolska församling i Järfälla
- Sankt Franciskus av Assisi katolska församling i Märsta
- Sankt Konrads katolska församling i Nacka
- Sankt Ansgars katolska församling i Södertälje
- Vår Frus katolska församling i Täby
Södermanland
- Heliga Korsets katolska församling i Eskilstuna
- Sankta Anna katolska församling i Nyköping
Uppsala
- Sankt Lars katolska församling i Uppsala
Värmland
- Vår Fru av Rosenkransens katolska församling i Karlstad
Västerbotten
Västernorrland
- Sankt Olofs katolska församling i Sundsvall
Västmanland
- Vår Frus katolska församling, Västerås
Västra Götaland
- Kristus Konungens katolska församling, Centrum, Göteborg
- Sankta Maria Magdalenas katolska församling i Hisingen, Göteborg
- Sankt Sigfrids katolska församling i Borås
- Skaraborgs katolska församling i Skövde
- Sankt Petri katolska församling i Trollhättan
- Sankt Paulus av Korsets katolska församling i Angered, Göteborg
Östergötland
- Sankt Nikolai katolska församling i Linköping
- Sankta Birgitta katolska församling i Norrköping
Örebro
- Sankt Görans katolska församling i Karlskoga
- Sankt Eskils katolska församling i Örebro
Historik
Med Gustav III:s toleransedikt 1781 blev det plötsligt möjligt för i Sverige bosatta utländska katoliker (ofta i kronans tjänst) att utöva sin religion. Sedan 1873 har det varit tillåtet även för svenska medborgare att tillhöra katolska kyrkan utan att riskera utvisning. De medborgerliga rättigheterna var dock inskränkta. De sista diskriminerande lagarna togs bort 1951; fram till dess var det förbjudet för katoliker att utbilda sig och arbeta som till exempel riksdagsledamot, lärare, läkare eller sjuksköterska.[4]
Den 29 juni 1953 upphöjde Pius XII Sverige till eget stift. Sverige betraktades inte längre som renodlat missionsområde och kunde få en självständigare ställning. Samma år fick S:t Eriks kyrka rang av domkyrka (katedral).
Stockholms katolska stifts förste stiftsbiskop blev Johannes Evangelista Erik Müller, född i Bayern och sedan många år apostolisk vikarie för Sverige.[5] Biskop Müller efterträddes av biskop Ansgar Nelson, som var benediktinmunk. Dennes efterträdare blev biskop John Taylor (oblatpater) som i sin tur följdes av Hubertus Brandenburg. I Sverige har även hjälpbiskop William Kenney (passionist) varit verksam. Han är i dag hjälpbiskop i Birmingham, Storbritannien.[6]. Från 29 december 1998 är Anders Arborelius biskop.
Liturgiska riter
I Stockholms katolska stift finns flera liturgiska riter representerade. Vanligast är den romerska riten, vilken firas i sina bägge former: den nyare formen (Paulus VI) och den äldre formen (usus antiquior) av den romerska riten (se Summorum Pontificum). Fram till 1972 respektive 1968 förekom även karmelitisk rit och dominikansk rit. Som en följd av invandring från framför allt Mellanöstern återfinns idag en rad orientaliska eller östkristna riter: den maronitiska riten, den syriska riten, den melkitiska riten, den kaldeiska riten och den armeniska riten.
Religiösa ordnar
I stiftet är flera religiösa ordnar och prästinstitut verksamma: karmelitfäder, dominikaner, franciskaner (såväl minoriter och kapuciner som reguljär tredjeorden), jesuiter, passionister, oblatfäder, salesianer och Kristkonungens institut; benediktinsystrar, karmelitsystrar, birgittinsystrar, serafimsystrar, dominikansystrar (reguljär tredjeorden), moder Teresas systrar, Jesu små systrar m.fl. Härtill kommer prästerna knutna till Opus Deis prästerliga gren.
Ordensfolket är antingen verksamt i till exempel församlingar och i skolor (aktiva ordnar) eller kontemplativt och ägnar sig då främst åt bön.
Biskop Anders Arborelius är även Malteserriddarordens högste kaplan i Sverige.
Organisationer med anknytning till stiftet
Inom Stockholms katolska stift är barn och ungdomar organiserade i Riksförbundet Sveriges unga katoliker (SUK), under beskydd av stiftets biskop. Stockholms katolska stift stöder utgivningen av den rikstäckande tidskriften Katolskt magasin (tidigare Hemmet och helgedomen), om än tidningen formellt sett inte lyder under stiftet. Informellt knuten till stiftet är även tidskriften Signum (tidigare Credo), i vars redaktion jesuiter ingår.
Biståndsverksamhet bedrivs genom Caritas Sverige.
Läs mer
- Listor över svenska biskopar
- Lista över katolska biskopar i Sverige efter reformationen
- Katolska församlingar i Sverige
Referenser
- ↑ http://www.catholic-hierarchy.org/diocese/dstos.html
- ↑ Stiftets hemsida Skriptfel: Modulen "Wayback" finns inte., kollad 9 juli 2007
- ↑ Katolska kyrkan i Sverige (åtkomst 2007-08-31)
- ↑ Se Yvonne Maria Werners artikel "Katolicism och religionsfrihet", [[29 juni|]]Signum 2002;9
- ↑ Cf. domkyrkans jubileumstext. Cf. Yvonne Maria Werner, Världsvid men främmande - den katolska kyrkan i Sverige 1873-1929, Katolska bokförlaget 1996.
- ↑ Cf. Barbro Lindqvist, År för år: kyrkans väg i Sverige 1783-1983 / framgrävd av Barbro Lindquist, Stockholm: Katolsk kyrkotidning, 1983. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte..
Fördjupningslitteratur
- Stockholms katolska stift 50 år. Red. Hans Hellström. Stockholm: Veritas 2003. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
Externa länkar
- Officiell webbplats
- Heliga Korsets katolska församling, Eskilstuna
- S:t Eriks domkyrkas officiella webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Stockholms katolska stift.Skriptfel: Modulen "Åtgärdskategorier Wikidata" finns inte.
| |||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||
