Geistliche Lieder auffs new gebessert

Geistliche Lieder auffs new gebessert 1933

Geistliche Lieder auffs new gebessert är en koralbok som trycktes av boktryckaren Joseph Klug i Wittenberg, flera med tonsättningar av Martin Luther. Den kallas även Klugschen Gesangbuch efter utgivaren. Flera olika upplagor gavs ut, bland annat 1529, 1533, 1535, 1539, 1543, 1545, 1563 (Leipzig). Första utgåvan hade titeln Geistliche Lieder auffs new gebessert zu Wittenberg. D Mart Luth. Den var avsedd som den slutliga utgivningen av Luthers psalmer.

Koralboken är indelad i fyra delar, varav den första är den största och innehåller psalmer av Martin Luther. Det är också den del som har flest bilder. Det finns 23 helsides träsnitt och 8 upprepningar. Bilderna följer i stort kyrkoåret och är inte direkt knutna till psalmerna. De allra flesta (21-22 st) är hämtade från luthers Betbüchlein (Bönbok).

En av koralerna som gavs ut 1529 innehöll bland annat en melodi som antas vara komponerad av Luther till hans egen psalmtext Ein feste Burg ist unser Gott, möjligen tonsatt efter äldre förebilder. Den användes i 1819 års psalmbok till psalmerna nr 124, Vår Gud är oss en väldig borg och nr 278 O mänska, hör det bud vartill.

En koral som gavs ut 1535 är en tysk folkvisa bearbetad av Johann Crüger från Wittenberg 1533 (F-dur, 2/2) som används till flera psalmer i

1819 års psalmbok:
- nr 20 O Evige, o Gud
- nr 35 Gud låter sina trogna här
- nr 118 Din spira, Jesus, sträckes ut
- nr 211 Upp, kristen, upp till kamp och strid
- nr 307 Se, huru gott och ljuvligt är
- nr 312 När du på samvete och ed
- nr 316 Av dig förordnad, store Gud
- nr 322 Mitt hjärta, Jesu, denna dag
Nya psalmer 1921:
- nr 567 Din kärlek, Jesu, gräns ej vet
- nr 610 Vår Skapare, all världens Gud.
Den användes även till psalmen Ditt ord, o Jesus, skall bestå, Lina Sandell i frikyrkosångböcker.

En koral som gavs ut 1539 med kompositör Valentin Schumann och Leipzig som tryckort, innehöll bland annat en melodi av Martin Luther som används till flera psalmer i 1819 års psalmbok och Nya psalmer 1921: nr 54 Jerusalem, häv upp din röst, nr 56 Se, natten flyr för dagens fröjd, nr 63 Av himlens höjd oss kommet är och nr 634 Bevara, Gud, vårt fosterland.

I samma utgåva från 1539 fanns en melodi som uppges vara en gammalkyrklig tonsättning med gregorianska motiv bearbetad av Nicolaus Decius som använts som gloriapsalm i Sverige redan på 1600-talet och infördes som melodi i 1695 års psalmbok samt ingick i Haeffners koralbok. Enligt koralbok till Nya psalmer (1921) används den som melodi för psalmerna nr 24 Allena Gud i himmelrik och nr 304 O Gud, vår konung lyckliggör.

En koral som gavs ut 1543 innehöll melodin som används för psalm nr 61 Var kristtrogen fröjde sig 1819. Dess ursprung anges i koralbok till Nya psalmer (1921) vara två medeltida sånger: Resonet in laudibus och Magnum nomen domini.

En koral som gavs ut 1545 innehöll en melodi hämtad ur flygblad vilken kom att användas till I dig, o Herre Jesus kär (1695 nr 240, 1819 nr 194) som också användes till O Skapare, o gode Gud (1819 nr 25).