Upsala domkapitels psalmboksförslag (1793)
Upsala domkapitel utgav ett psalmboksförslag 1793
Nu hade tidens strömningar fortsatt i "den nya rörelsen", "neologien". Nya tankar, nya trender och den gamla psalmboken (1695 års psalmbok) syntes än mer föråldrad. "Dygden" blev ett slagord, både som egenvärde och som ledande till "lycksalighet". Svenska kyrkans neologi representeras främst av Magnus Lehnberg.
År 1778 utfärdades ett kungabrev till rikets konsistorier med befallning att till Upsala domkapitel insända betänkanden och förslag till ny psalmbok. År 1779 uppdrog riksdagen åt detta domkapitel att utarbeta en ny psalmbok. Det förflöt ganska lång tid utan större aktivitet men 1793 närmade sig reformationsjubelfesten (1793) och arbetet påskyndades. Förordet är dagtecknat 28 december 1792 och undertecknat av
- Uno von Troil, (ärkebiskop)
- Johan Lostbom, (domprost)
- Eric Kinmark, (Kalseniansk professor)
- Eric Jonas Almqvist, (professor)
- Olof Domey, (professor)
Principen för arbetet var att i huvudsak göra omarbetningar ur 1695 års psalmbok, 208 psalmer, och ur Stockholms konsistorii psalmboksförslag (1765-67), 180 psalmer. 88 nya psalmer togs med och tre omarbetades ytterligare, dvs sammantaget 477 psalmer i psalmboken.
Förslaget
Titeln lyder "Förslag till Kyrko-Sånger För Svenska Församlingen". Enligt Konungens Nådiga Befallning Utgifvet af Consistorium Ecclesiasticum i Upsala, Tryckt hos Direct. Johan Edmans Enka 1793. 14 år efter starten.
Vid reformationsjubelfestens plenisammanträde den 4 mars 1793 nämner ärkebiskopen Uno von Troil flera personer som bidragit till psalmboken, nämligen
- Gustaf Fredrik Gyllenborg, greve, "Årstidernas skald"
- Joachim Wilhelm Lilljestråle, justitiekansler
- Johan Elers, kansliråd
- Gudmund Göran Adlerbeth, kansliråd, sedermera statsråd
- Johan Mikael Fant, domprost
- Axel Gabriel Silfverstolpe, hofjunkare
- Johan Henrik Lidén, professor
- Samuel Ödmann, teol adjunkt
- Jakob Israel Köhler, prost, kh i Vadstena, medlem i Utile Dulci.
- Nils Smedberg, prost, kh i Forsshem, Skara stift.
- Andreas Lanærus, prost, kh i Ingelstorp och Vallebergs församling, Lunds stift.
- Frosten Svanander, prost, kh i Hyby församling, Lunds stift.
- Erik Mikael Fant, professor
- Christoffer Dahl, professor
Ur 1695 tog man med:
5,6,8,9,14,16-21,25,40,41,43,45,46,50,51,56,58,59,63,64,66,67,70,72,73,76,78,84,86,90,92,93,95,97-101,106-108,111,112,116,117,119,120,125,127,129-132,135,144,150-160,163,166,168,170,172-174,176,177,180-184,186-192,194-196,198,201,203,217,219-221,229,231-235,239-243,245-248, 251-253,255,256,258,259,261,262,264-266,268,270,272-274,280,283,288,290,292,293,297,299-301,305,308,310,311,314,316,317,319,323-326,328,330,338,340,342,345-347,349,350,354-361,364,365-367,368-369,370,372,374-378, 383,386-388,392,395,396,405-410.
Av dessa är följande med i 1819 års psalmbok
5,8,9,25,40,43,58,63,64,72,78,90,93,108,111,130,131,138,163,167,177,217,280,283,300,301,314,319,325,426,328,340,342,345,349,350,361,364,365,366,372,376,378 och 413 som senare vers.
Albin Hildebrand förkastar förslaget helt. Han skriver bl.a.: "... de nya psalmerna...bäst att rent ut förklara dem platt odugliga"
Se även
Källor
- Albin Hildebrand, Svenska Kyrkans Psalmbokskomiteér och Psalmboksförslag under 1700-talet och början af 1800-talet., A.V. Carlsons förlag, Stockholm, 1884. Finns i museet
- Psalmboksförslaget finns digitalt i museet.