1697 års koralbok

1697 års koralbok

1695 utgavs en psalmbok som 2 år senare fick melodier. Melodierna är sammanställda av två Uppsalaprofessorer, Olof Rudbeck och organisten i Uppsala domkyrka, matematikern Harald Vallerius. Den har melodier till alla 413 psalmerna i 1695 års psalmbok. Många av psalmerna har hänvisning till en annan psalm där melodin finns tryckt. Det finns ca 250 melodier. Det är en äkta koralbok eftersom det finns två stämmor och en basstämma (egentligen en generalbas), således 3 stämmor.

Den är den första svenska koralboken, trots att det funnits många psalmböcker under 167 år tidigare, alltifrån den första lilla psalmboken 1530. Den första melodipsalmboken trycktes under Johan III:s tid, 1586. Det var första gången nottryck förekom i Sverige. I 1616 års psalmbok trycktes 16 melodier med noter. I Danmark hade man redan 1569 fått en melodipsalmbok, Thomissöns psalmbok, mer omfattande än den svenska från 17 år senare. I direktiven, 1693, till den planerade psalmboken, anges att varje psalm skulle få "sin rätta och tjänliga ton". Med detta menades att den gamla "enfaldigheten" skulle återinföras, så att man kunde nå "en gudelig andakt" och vara lätta "att läras och sjungas i församlingarna". Man skulle ta bort de "obekanta, svåra och tunga" melodier till förmån för "brukligare, lättare och anständigare toner". Man skulle således inte bara skriva ned de mest använda melodierna utan ganska radikalt ensa det melodiösa och sortera ut lokala varianter och "felaktiga" melodier.

Det tog Vallerius tre år att slutföra arbetet med redigeringen. Man vet inte vilka källor han använt till de allra flesta psalmerna. Några är dock kända. Till nr 85 (Om nådh och rätt jagh täncker siunga), 245 (Jesus är min wän then bäste) och nr 370 (Nu hafwer dwnna dagh/allt efter Gudz behagh) har han hämtat melodin från Gustaf Dübens musik till Samuel Columbus' Odae Sueticae, 1674. Även nr 246 (Jesu/tu som siälen spisar) och 297 (O Gudh/o Gudh så from) återgår på denna källa. Man har också antagit att Vallerius använt Israel Leimontinus' koralhandskrift från 1675.Kanske har han också använt den av stockholmsläraren Andreas Malmström utarbetade koralsamling från 1694 som användes i Riddarholmskyrkan.

Flera melodier i jämn taktart har omarbetats till tre-takt och är ca en tredjedel av de ca 250 melodierna.

Notskriften är av typ med rombiska noter men i övrigt som modern notskrift.

Ang texten se 1695 års psalmbok

Källor

• "Den Svenska Psalmboken", Faksimiltryck på Gidlunds förlag, 1985 ISBN 91-7844-034-3