Skoog, Andrew L
(Omdirigerad från Andrew L Skoog)
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Andrew L. Skoog, född 1856, död 1934, var predikant i Svenska Missionsförbundet i USA samt tonsättare och psalmförfattare. Han förekommer under signaturen "A.L.S.". Hans verk finns bland annat i Herde-Rösten (1892), Hjärtesånger (1895), Svenska Missionsförbundets sångbok (1920) (SMF 1920) och Frälsningsarméns sångbok (1990). Tillsammans med J.A. Hultman gav han 1896 ut sångsamlingen Jubelklangen. Han var redaktör för månatliga sångtidningen "Gittit" i USA och utgav där Ancora (1901), en samling andliga sånger arrangerade för blandad kör.
Psalmer
- Bliv kvar hos mig
- Day by day (and with each passing moment)
- De samlas nu hem ifrån hvarje land översatt Mary Leslies text. I Herde-Rösten (1892) nr 203 med rubriken "Vi samlas nu hem".
- Det skall ske vad som står skrivet komponerat melodin.
- Har du funnit den kostliga pärlan komponerat melodin. (En ny melodi komponerades av Johannes Alfred Hultman för Solskenssånger (1923).
- Härlig den natten, nr 45 Hjärtesånger (1895) under rubriken "Julsånger".
- Jag vandrar genom skuggornas land nr 85 i Svensk söndagsskolsångbok (1908)
- Jag vet en skön och helig mark
- Lofven Gud med glädjesång, i Herde-Rösten (1892) nr 175 med titeln "Davids 150:de Psalm" under rubriken "Lof och tacksägelse".
- Låt synden ej råda
- Nu har fågeln funnit sitt näste text och melodi. Melodin används också till Det skall ske, vad som står skrivet = "Det tusenåriga riket".
- O, hur stort att tro på Jesus uti unga år, nr 249 Hjärtesånger (1895) under rubriken "Barnsånger.
- O, jag har en vän, som älskar mig Herde-Rösten (1892) nr 13 med rubriken "Han är mig när" och nr 113 i Hjärtesånger 1895 under rubriken "Om frälsning från synden".
- Se, snart kommer Jesus för att hämta sin brud Frälsningsarméns sångbok (1990), nr. 861)
- Snart randas en dag, så härlig och stor. I Herde-Rösten (1892) nr 13 och SMF 1920 nr 736
- Vi en pilgrimsskara glad text av Hjalmar Sundqvist "Hieronymus" och melodi av Andrew L. Skoog. (s. 32 i Ancora, utdrag ur Gittit, 1901, samt Solskenssånger III nr 256).
| |||||