Finlandssvenska psalmboken (1986): Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(8 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Bokfakta
 
|titel          = Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
'''Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland'''  är den psalmbok som används av svenskspråkiga församlingar i den [[evangelisk-lutherska kyrkan i Finland]]. Psalmboken utarbetades parallellt med motsvarande [[virsikirja|finskspråkiga psalmbok]], men är ett självständigt verk, med bland annat ett annat urval psalmer. Den kom ut samma år som [[1986 års psalmbok]] i Sverige, men har inte samordnats med den.
|undertitel      =
|bild            =
|bildbredd      =
|bildtext        =
|författare      =
|otitel          =
|ospråk          = svenska
|översättare    =
|illustratör    =
|omslagsbild    =
|land            = Finland
|ämne            =
|genre          = [[psalmbok]]
|förlag          =
|år              = 1986
|sv_år          =
|typ            =
|sidor          =
|vikt            =
|mått            =
|isbnp          =
|isbni          =
|isbnl          =
|isbne          =
|huvudpersoner =
|utmärkelser    =
|kuriosa        =
|seriens_namn    = [[Finlandssvenska psalmboken|Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland]]
|föregås_av      = [[Finlandssvenska psalmboken (1943)]]
|efterföljs_av  =
}}
'''Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland'''  är den psalmbok som används av svenskspråkiga församlingar i den [[evangelisk-lutherska kyrkan i Finland]]. Psalmboken utarbetades parallellt med motsvarande [[virsikirja|finskspråkiga psalmbok]], men är ett självständigt verk, med bland annat ett annat urval psalmer. Den kom ut samma år som [[Den svenska psalmboken 1986|1986 års psalmbok]] i [[Sverige]], men har inte samordnats med den.


== Historia ==
== Historia ==
Initiativet till en ny finlandssvenk psalmbok tog officiellt upp på stiftsmötet i [[Borgå stift]] 1974. Ärendet behandlades vidare år 1975 och Finlands evangelisk-lutherska kyrkas kyrkomöte tog även upp frågan samma år och tillsatte en kommitté för att utarbeta ett förslag. Till kommittén utsågs  
Initiativet till en ny finlandssvenk psalmbok tog officiellt upp på stiftsmötet i [[Borgå stift]] 1974. Ärendet behandlades vidare år 1975 och Finlands evangelisk-lutherska kyrkas kyrkomöte tog även upp frågan samma år och tillsatte en kommitté för att utarbeta ett förslag. Till kommittén utsågs  
* direktor cantus Gunnar Ahlskog,  
* direktor cantus [[Gunnar Ahlskog]],  
* teol. lic. [[Gustav Björkstrand]],  
* teol. lic. [[Gustav Björkstrand]],  
* fil. mag [[Ull-Britt Gustafsson-Pensar|Ull-Britt Gustafsson]],  
* fil. mag [[Ull-Britt Gustafsson-Pensar|Ull-Britt Gustafsson]],  
* dip. org. Gunvor Helander,  
* dip. org. [[Gunvor Helander]],  
* kontraktsprosten Alvar Kurtén (som sammankallare),  
* kontraktsprosten [[Alvar Kurtén]] (som sammankallare),  
* pastor [[Henrik Perret|Henrik Perre]]<nowiki/>t  
* pastor [[Henrik Perret|Henrik Perre]]<nowiki/>t  
* författaren [[Ole Torvalds]].  
* författaren [[Ole Torvalds]].  
* Till sekreterare kallases fil&teol. lic. [[Karl-Johan Hansson]]. <ref name=":1">{{Bokref|efternamn=Hansson|förnamn=Karl.Johan|titel=Tredition och förnyelse Fakta och synpunkter inför den finlandssvenska psalmboksrevisionen|datum=|hämtdatum=|år=1997|sid=5-6, 81|serie=Serie B Nr 28|utgivare=Kyrkans Forskningsinstitut|isbn=951-693-049-2}}</ref> <ref name=":2">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Psalmer -83 Förslag till Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland|datum=|hämtdatum=|år=1983|sid=7-11|utgivare=Församlingsförbunders Förlags Ab|isbn=951-550-263-2}}</ref>
* Till sekreterare kallases fil&teol. lic. [[Karl-Johan Hansson]]. <ref name=":1">Hansson, Karl-Johan Tradition och förnyelse Fakta och synpunkter inför den finlandssvenska psalmboksrevisionen, sid 5-6, 81, Kyrkans Forskningsinstitut</ref> <ref name=":2">Psalmer -83, Förslag till Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, sid 7-11, Församlingsförbunders Förlags Ab</ref>


Kommittén fick som uppdrag att förbereda en totalrevison av den finlandssvenska psalmboken. Till skillnad från den föregående psalmboken, där melodierna utarbetades då texterna redan godkänts av kyrkomötet, arbetade man parallellt med texter och melodier. Arbetet med revisonen skedde i nära samarbete med finska psalmbokskommittén och enligt samma huvudprinciper, dock så att det svenska reformarbetet inte behövde slaviskt följa det finskspråkiga.<ref name=":1" />
Kommittén fick som uppdrag att förbereda en totalrevison av den finlandssvenska psalmboken. Till skillnad från den föregående psalmboken, där melodierna utarbetades då texterna redan godkänts av kyrkomötet, arbetade man parallellt med texter och melodier. Arbetet med revisonen skedde i nära samarbete med finska psalmbokskommittén och enligt samma huvudprinciper, dock så att det svenska reformarbetet inte behövde slaviskt följa det finskspråkiga.<ref name=":1" />


Under arbetets gång utgav kommittén 1979 ett försökshäfte ”''Nya psalmer ett urval”'', som innehöll 90, för psalmboken nya psalmer. Bland dem fanns äldre kända väckelsesånger, medeltida hymner i nyöversättning, gamla psalmer, som inte hade funnits i den finlanassvenska psalmboken samt prov på de senaste årens svenska psalmdiktning. Boken var avsedd att användas som komplement till psalmboken <ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Nya psalmer Ett urval|datum=|hämtdatum=|år=1979|sid=7|författarlänk=|utgivare=Svenska psalmbokskommittén i Finland, Församlingsförbundets Förlags Ab|månad=|isbn=951-550-164-4}}</ref>  
Under arbetets gång utgav kommittén 1979 ett försökshäfte ”''Nya psalmer ett urval”'', som innehöll 90, för psalmboken nya psalmer. Bland dem fanns äldre kända väckelsesånger, medeltida hymner i nyöversättning, gamla psalmer, som inte hade funnits i den finlandssvenska psalmboken samt prov på de senaste årens svenska psalmdiktning. Boken var avsedd att användas som komplement till psalmboken <ref>Nya psalmer Ett urval, sid 7, Svenska psalmbokskommittén i Finland, Församlingsförbundets Förlags Ab</ref>  


Ett förslag till en ny psalmbok ''”Nya psalmer -83''” publicerades år 1983 med 549 psalmer. Stommen i förslaget bestod av 1943 års psalmbok, av dess 632 psalmer ingick 273 och antalet nya psalmer var 190.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Psalmer -83 Förslag till Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.|datum=|hämtdatum=|år=1983|sid=|utgivare=Svenska psal,bokskommittén i Finland, Församlingsförbunders Förlags Ab|isbn=951-550-263-2}}</ref><ref name=":2" />
Ett förslag till en ny psalmbok ''”Nya psalmer -83''” publicerades år 1983 med 549 psalmer. Stommen i förslaget bestod av 1943 års psalmbok, av dess 632 psalmer ingick 273 och antalet nya psalmer var 190.</ref><ref name=":2" />


Kyrkomötet antog den nya psalmboken i februari 1986 och den togs i bruk första advent 1987. I psalmbiken finns 585 psalmer. Av psalmerna i 1943 års psalmbok behölls 381. Ändringar har gjorts i både texter och melodier. Drygt 200 psalmer är nyinförda.Tonhöjden har sänkts i många melodier och ackordanalys har utarbetats för ett hundratal psalmer.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Förord|datum=|hämtdatum=|år=1987.|sid=|volym=Svensk Psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Antagen av kyrkomötet februari 1986.|utgivare=Församlingsbörbundets Förlags Ab|isbn=951-550-328-0}}</ref>
Kyrkomötet antog den nya psalmboken i februari 1986 och den togs i bruk första advent 1987. Den innehåller totalt 585 psalmer, varav 381 behållits från föregående psalmbok 1943. Ändringar har gjorts i både texter och melodier. Drygt 200 psalmer är nyinförda. Tonhöjden har sänkts i många melodier och ackordanalys har utarbetats för ett hundratal psalmer.


== Psalmbokens psalmer och karaktär ==
== Psalmbokens psalmer och karaktär ==
Den finlandssvenska psalmboken är en egen psalmbok med egen profil, men den har dock nära samband både med [[Virsikirja|Finlands ev. luth. kyrkas finska psalmbok]], ''"Virsikirja"'' och med [[Den svenska psalmboken 1986|Svenska kyrkas psalmbok]] ”Den svenska psalmboken”. Psalmboken används även i tvåspråkiga församlingar och i tvåspråkiga sammanhang. Detta försvåras i viss mån av några faktorer: antalet verser i en del psalmer är olika, psalmernas sjungs med olika melodier i respektive böcker och några psalmer med samma originaltext är översatta i olika versmått.<ref name=":1" />
Den finlandssvenska psalmboken är en egen psalmbok med egen profil, men den har dock nära samband både med [[Virsikirja|Finlands evangelisk-lutherska kyrkas finska psalmbok]], ''"Virsikirja"'' och med [[Den svenska psalmboken 1986|Svenska kyrkans psalmbok]] ”Den svenska psalmboken”. Psalmboken används även i tvåspråkiga församlingar och i tvåspråkiga sammanhang. Detta försvåras i viss mån av några faktorer: antalet verser i en del psalmer är olika, psalmernas sjungs med olika melodier i respektive böcker och några psalmer med samma originaltext är översatta i olika versmått.<ref name=":1" />


Bland dem finns en stor del psalmer som inte ingår i Finlands kyrkas finska psalmbok, ''[[Virsikirja]]'' från år 1986 eller i [[Den svenska psalmboken 1986|Den svenska psalmboken]] från år 1986 (Svenska kyrkans psalmbok). Det finlandssvenska särstoffet bland psalmerna är 24 %, ungefär en fjärdedel av psalmerna i psalmboken. Det är en anmärkningsvärt stor del psalmer som traderas således vidare endast i den finlandssvenska psalmboken. Ungefär en lika stor del psalmer är gemensam för alla tre nya psalmböcker i Finland och Sverige. Dock är andelen gemensamma psalmer större i förhållande till den rikssvenska psalmboken än till den finska. 45 % av psalmerna är gemensamma med den finska psalmboken och 57 % med den rikssvenska.<ref name=":0">{{Webbref|url=http://users.abo.fi/bsarelin/lecthymn.htm|titel=Relationerna mellan psalmböckerna
Bland dem finns en stor del psalmer som inte ingår i Finlands kyrkas finska psalmbok, ''[[Virsikirja]]'' från år 1986 eller i [[Den svenska psalmboken 1986|Den svenska psalmboken]] från år 1986 (Svenska kyrkans psalmbok). Det finlandssvenska särstoffet bland psalmerna är 24 %, ungefär en fjärdedel av psalmerna i psalmboken. Det är en anmärkningsvärt stor del psalmer som traderas således vidare endast i den finlandssvenska psalmboken. Ungefär en lika stor del psalmer är gemensam för alla tre nya psalmböcker i Finland och Sverige. Dock är andelen gemensamma psalmer större i förhållande till den rikssvenska psalmboken än till den finska. 45 % av psalmerna är gemensamma med den finska psalmboken och 57 % med den rikssvenska.<ref name=":0">{{Webbref|url=http://users.abo.fi/bsarelin/lecthymn.htm|titel=Relationerna mellan psalmböckerna
i Finland och Sverige|hämtdatum=10.12.2020|datum=|utgivare=Birgitta Sarelin 16.11.1999}}</ref>
i Finland och Sverige|datum=|utgivare=Birgitta Sarelin 16 November 1999}}</ref>
 
Psalmbokens har en del del gemensamt material med den rikssvenska psalmboken. Dock är psalmerna inte alltid likalydande vare sig till text eller melodi. Psalmboken skiljer sig från 1986 års psalmbok i Sverige, vid sidan av annat urval psalmer, bland annat genom att alla [[konjunktiv|konjunktivformer]] och plurala verbformer konsekvent är borttagna, med åtföljande ändringar i omgivande text. Å andra sidan har man velat bevara de rena rimmen, och alltså är bearbetningarna i det avseendet mindre omvälvande.Tretton rikssvenska psalmer har bevarats i den finlandssvenska psalmboken trots att de har utgått i Sverige från 1986 års psalmbok.Den i Sverige omdiskuterade psalmen av [[J.A. Eklund|J.A Eklund]] "Fädernas kyrka" (nr 168), som efter mycken diskussion utgick i Sverige,är kvar i den finlandssvenska psalmbokendock i en  förkortad variant.<ref name=":0" />


Bland psalmförfattare i den finlandssvenska psalmboken kan nämnas de ”gamla” finlandssvenska författare, [[Johan Ludvig Runeberg]], med 25 psalmer, [[Zacharias Topelius|Zaharias Topelius]] med 13 psalmer, [[Jacob Tegengren]] med 12 psalmer,  [[Alfons Takolander]] 4 psalmer och [[Joel Rundt]] 3 psalmer samt ”nya” författare [[Viola Renvall]], [[Hjalmar Krokfors]] och [[Catharina Östman]], [[Lars Huldén]], [[Tua Forsström]] och [[Ull-Britt Gustafsson-Pensar]].  Nya finska författare är [[Anna-Maija Raittila]], [[Pia Perkiö]] och Jukka Lehtinen.<ref name=":0" />
Psalmbokens har en del del gemensamt material med den rikssvenska psalmboken. Dock är psalmerna inte alltid likalydande vare sig till text eller melodi. Psalmboken skiljer sig från 1986 års psalmbok i Sverige, vid sidan av annat urval psalmer, bland annat genom att alla konjunktivformer och plurala verbformer konsekvent är borttagna, med åtföljande ändringar i omgivande text. Å andra sidan har man velat bevara de rena rimmen, och alltså är bearbetningarna i det avseendet mindre omvälvande. Tretton rikssvenska psalmer har bevarats i den finlandssvenska psalmboken trots att de har utgått i Sverige från 1986 års psalmbok. Den i Sverige omdiskuterade psalmen av [[J.A. Eklund]] "Fädernas kyrka" (nr 168), som efter mycken diskussion utgick i Sverige, är kvar i den finlandssvenska psalmboken dock i en förkortad variant.<ref name=":0" />


Bland svenska psalmförfattare i psalmboken kan nämnas [[Johan Olof Wallin]] med 12 psalmer, [[Frans Michael Franzén|Franz Mikael Franzén]] med 7 psalmer, [[Lina Sandell|Lina Sandell Berg]] och [[Paul Nilsson]] med 8 psalmer samt ”nya” författare [[Anders Frostenson]] 23 psalmer, [[Britt G. Hallqvist]] med 8, [[Olov Hartman|Olof Hartman]]1 , [[Eva Norberg|Eva Norberg Hagberg]] 9 och [[Ylva Eggehorn]] 3 psalmer. Vidare finns det nya psalmer från Danmark (t.ex. [[Karl Laurids Aastrup]] med 2 psalmer), Norge ([[Svein Ellingsen]] 8 psalmer), en psalm från Island. Vidare finns några nya psalmer från USA (t.ex. [[Fanny Crosby]], 3 psalmer) och Stor-Britannien ([[Fred Kaan]] och F. Pratt Green).<ref name=":0" />
Bland psalmförfattare i den finlandssvenska psalmboken kan nämnas <br>
”gamla” finlandssvenska författare <br>
* [[Johan Ludvig Runeberg]], med 25 psalmer,  
* [[Zacharias Topelius|Zaharias Topelius]] med 13 psalmer,  
* [[Jacob Tegengren]] med 12 psalmer,  
* [[Alfons Takolander]] 4 psalmer
* [[Joel Rundt]] 3 psalmer
”nya” författare <br>
* [[Viola Renvall]],  
* [[Hjalmar Krokfors]]  
* [[Catharina Östman]],  
* [[Lars Huldén]],
* [[Tua Forsström]]  
* [[Ull-Britt Gustafsson-Pensar]].
Nya finska författare är <br>
* [[Anna-Maija Raittila]],  
* [[Pia Perkiö]] och  
* [[Jukka Lehtinen]]. <ref name=":0" />


Ett psalmbokstillägg med titeln ''"Sång i Guds värld. Tillägg till Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland"'' antogs av kyrkomötet i november 2015 och det togs i bruk 2016. TIllägget har 146 psalmer.
Bland svenska psalmförfattare i psalmboken kan nämnas
* [[Johan Olof Wallin]] med 12 psalmer
* [[Frans Michael Franzén|Franz Mikael Franzén]] med 7 psalmer,
* [[Lina Sandell|Lina Sandell Berg]]
* [[Paul Nilsson]] med 8 psalmer
”nya” författare <br>
* [[Anders Frostenson]] 23 psalmer,
* [[Britt G. Hallqvist]] med 8,
* [[Olov Hartman|Olof Hartman]]1 ,
* [[Eva Norberg|Eva Norberg Hagberg]] 9
* [[Ylva Eggehorn]] 3 psalmer.
Vidare finns det nya psalmer från Danmark (t.ex. [[Karl Laurids Aastrup]] med 2 psalmer), <br>
Norge ([[Svein Ellingsen]] 8 psalmer),
en psalm från Island. <br>
Vidare finns några nya psalmer från USA (t.ex. [[Fanny Crosby]], 3 psalmer) och Stor-Britannien ([[Fred Kaan]] och F. Pratt Green).<ref name=":0" />


Den efterföljs av [[Finlandssvenska psalmboken (2016)]] som är 1986 års utgåva med tillägg av 176 psalmer.
Ett psalmbokstillägg med titeln ''"[[Sång i Guds värld]]. Tillägg till Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland"'' antogs av kyrkomötet i november 2015 och det togs i bruk 2016. Tillägget har 146 psalmer.


== Innehåll ==
== Innehåll ==
Rad 75: Rad 72:
* Svensk Psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Församlingsbörbundets Förlags Ab. 1987.
* Svensk Psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Församlingsbörbundets Förlags Ab. 1987.


[[Kategori:Psalmböcker]]
[[Kategori:Finlandssvenska psalmböcker]]

Nuvarande version från 26 juli 2023 kl. 07.28

Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är den psalmbok som används av svenskspråkiga församlingar i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Psalmboken utarbetades parallellt med motsvarande finskspråkiga psalmbok, men är ett självständigt verk, med bland annat ett annat urval psalmer. Den kom ut samma år som 1986 års psalmbok i Sverige, men har inte samordnats med den.

Historia

Initiativet till en ny finlandssvenk psalmbok tog officiellt upp på stiftsmötet i Borgå stift 1974. Ärendet behandlades vidare år 1975 och Finlands evangelisk-lutherska kyrkas kyrkomöte tog även upp frågan samma år och tillsatte en kommitté för att utarbeta ett förslag. Till kommittén utsågs

Kommittén fick som uppdrag att förbereda en totalrevison av den finlandssvenska psalmboken. Till skillnad från den föregående psalmboken, där melodierna utarbetades då texterna redan godkänts av kyrkomötet, arbetade man parallellt med texter och melodier. Arbetet med revisonen skedde i nära samarbete med finska psalmbokskommittén och enligt samma huvudprinciper, dock så att det svenska reformarbetet inte behövde slaviskt följa det finskspråkiga.[1]

Under arbetets gång utgav kommittén 1979 ett försökshäfte ”Nya psalmer ett urval”, som innehöll 90, för psalmboken nya psalmer. Bland dem fanns äldre kända väckelsesånger, medeltida hymner i nyöversättning, gamla psalmer, som inte hade funnits i den finlandssvenska psalmboken samt prov på de senaste årens svenska psalmdiktning. Boken var avsedd att användas som komplement till psalmboken [3]

Ett förslag till en ny psalmbok ”Nya psalmer -83” publicerades år 1983 med 549 psalmer. Stommen i förslaget bestod av 1943 års psalmbok, av dess 632 psalmer ingick 273 och antalet nya psalmer var 190.</ref>[2]

Kyrkomötet antog den nya psalmboken i februari 1986 och den togs i bruk första advent 1987. Den innehåller totalt 585 psalmer, varav 381 behållits från föregående psalmbok 1943. Ändringar har gjorts i både texter och melodier. Drygt 200 psalmer är nyinförda. Tonhöjden har sänkts i många melodier och ackordanalys har utarbetats för ett hundratal psalmer.

Psalmbokens psalmer och karaktär

Den finlandssvenska psalmboken är en egen psalmbok med egen profil, men den har dock nära samband både med Finlands evangelisk-lutherska kyrkas finska psalmbok, "Virsikirja" och med Svenska kyrkans psalmbok ”Den svenska psalmboken”. Psalmboken används även i tvåspråkiga församlingar och i tvåspråkiga sammanhang. Detta försvåras i viss mån av några faktorer: antalet verser i en del psalmer är olika, psalmernas sjungs med olika melodier i respektive böcker och några psalmer med samma originaltext är översatta i olika versmått.[1]

Bland dem finns en stor del psalmer som inte ingår i Finlands kyrkas finska psalmbok, Virsikirja från år 1986 eller i Den svenska psalmboken från år 1986 (Svenska kyrkans psalmbok). Det finlandssvenska särstoffet bland psalmerna är 24 %, ungefär en fjärdedel av psalmerna i psalmboken. Det är en anmärkningsvärt stor del psalmer som traderas således vidare endast i den finlandssvenska psalmboken. Ungefär en lika stor del psalmer är gemensam för alla tre nya psalmböcker i Finland och Sverige. Dock är andelen gemensamma psalmer större i förhållande till den rikssvenska psalmboken än till den finska. 45 % av psalmerna är gemensamma med den finska psalmboken och 57 % med den rikssvenska.[4]

Psalmbokens har en del del gemensamt material med den rikssvenska psalmboken. Dock är psalmerna inte alltid likalydande vare sig till text eller melodi. Psalmboken skiljer sig från 1986 års psalmbok i Sverige, vid sidan av annat urval psalmer, bland annat genom att alla konjunktivformer och plurala verbformer konsekvent är borttagna, med åtföljande ändringar i omgivande text. Å andra sidan har man velat bevara de rena rimmen, och alltså är bearbetningarna i det avseendet mindre omvälvande. Tretton rikssvenska psalmer har bevarats i den finlandssvenska psalmboken trots att de har utgått i Sverige från 1986 års psalmbok. Den i Sverige omdiskuterade psalmen av J.A. Eklund "Fädernas kyrka" (nr 168), som efter mycken diskussion utgick i Sverige, är kvar i den finlandssvenska psalmboken dock i en förkortad variant.[4]

Bland psalmförfattare i den finlandssvenska psalmboken kan nämnas
”gamla” finlandssvenska författare

”nya” författare

Nya finska författare är

Bland svenska psalmförfattare i psalmboken kan nämnas

”nya” författare

Vidare finns det nya psalmer från Danmark (t.ex. Karl Laurids Aastrup med 2 psalmer),
Norge (Svein Ellingsen 8 psalmer), en psalm från Island.
Vidare finns några nya psalmer från USA (t.ex. Fanny Crosby, 3 psalmer) och Stor-Britannien (Fred Kaan och F. Pratt Green).[4]

Ett psalmbokstillägg med titeln "Sång i Guds värld. Tillägg till Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland" antogs av kyrkomötet i november 2015 och det togs i bruk 2016. Tillägget har 146 psalmer.

Innehåll

Finlandssvenska psalmboken (1986), innehåll

Källor

  • Svensk Psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Församlingsbörbundets Förlags Ab. 1987.
  1. ↑ 1,0 1,1 1,2 Hansson, Karl-Johan Tradition och förnyelse Fakta och synpunkter inför den finlandssvenska psalmboksrevisionen, sid 5-6, 81, Kyrkans Forskningsinstitut
  2. ↑ 2,0 2,1 Psalmer -83, Förslag till Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, sid 7-11, Församlingsförbunders Förlags Ab
  3. ↑ Nya psalmer Ett urval, sid 7, Svenska psalmbokskommittén i Finland, Församlingsförbundets Förlags Ab
  4. ↑ 4,0 4,1 4,2 4,3 [http://users.abo.fi/bsarelin/lecthymn.htm ”Relationerna mellan psalmböckerna i Finland och Sverige”]. Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. http://users.abo.fi/bsarelin/lecthymn.htm. Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Finlandssvenska_psalmboken_(1986)&oldid=745047"