Kungliga tryckeriet: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (19 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Kungliga tryckeriet''' grundades av kung Gustav Vasa år 1526. Han skrev ett skarpt brev till [[biskop]] [[Hans Brask]] att denne borde lägga ned sitt tryckeri, [[Biskop Brasks tryckeri]], vilket också skedde. Därmed blev kungliga tryckeriet i princip Sveriges enda tryckeri under lång tid. | '''Kungliga tryckeriet''' grundades av kung Gustav Vasa år 1526. Han skrev ett skarpt brev till [[biskop]] [[Hans Brask]] att denne borde lägga ned sitt tryckeri, [[Biskop Brasks tryckeri]], vilket också skedde. Därmed blev kungliga tryckeriet i princip Sveriges enda tryckeri under lång tid. | ||
[[Georg Richolff]] hade tillsammans med [[ | [[Georg Richolff]] hade tillsammans med [[Bartholomeus Fabri]] 1525 startat ett tryckeri i Uppsala. Då Gustav Vasa drog in alla tryckerirättigheter för andra tryckerier än hans egna, utnämndes Richolff och Fabri till [[kungliga tryckeriet]]s förste boktryckare. Richolff lämnade landet redan 1527, men återkallades 1539 för att trycka den [[Gustav Vasas Bibel|nya bibelöversättningen]]. | ||
År 1527-30 var [[Bartholomeus Fabri]] chef för tryckeriet. | |||
Under mellantiden hade Kungliga tryckeriet drivits av de svenska boktryckarna [[Claes Pedersen]] och [[Petrus bokprentare]]. | |||
Han innehade det till 1575. | År 1529 trycker [[Johan Henrik Schröder]] [[Olaus Petri]]s [[Kyrkohandbok (1529)]]. | ||
När Richolff återvänt till Lübeck efter 1542, efter tryckningen av [[Gustav Vasas Bibel]], övertogs tryckeriet av [[Amund Laurentsson]] som flyttade tryckeriet till Stockholm igen. Han införskaffade nya stilar, antikva och kursiv. Amund var den förste, som tryckte finskspråkiga böcker, av vilka de äldsta är en bönbok från 1544, [[Mikael Agricola]]s Abcbok (Abckiria), samt Agricolas översättning av [[Se Wsi Testamenti|Nya testamentet]] 1548. Han innehade det till 1575. <ref>{{webbref |url=http://www.foretagsminnen.se/Artikelsamling/Textsida-lorem-Ipsum-dolor-sit-amet6/ |titel=Grafisk industri |utgivare=Föreningen Stockholms företagsminnen |förnamn=Anders |efternamn=Johnson |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120114103233/http://www.foretagsminnen.se/Artikelsamling/Textsida-lorem-Ipsum-dolor-sit-amet6/}}</ref> | |||
Åren 1576-77 förestods tryckeriet av [[Torbjörn Tidemansson]]. | Åren 1576-77 förestods tryckeriet av [[Torbjörn Tidemansson]]. | ||
| Rad 13: | Rad 15: | ||
Åren 1578-82 förestods tryckeriet av [[Anders Torstensson]] | Åren 1578-82 förestods tryckeriet av [[Anders Torstensson]] | ||
År 1583 dyker [[Andreas Gutterwitz]] upp och innehar tryckeriet till sin död 1610. Efter hans död drev hans änka tryckeriet vidare som ''Gutterwitz enka''. | År 1583 dyker [[Andreas Gutterwitz]] upp och innehar tryckeriet till sin död 1610. Han har med sig Granjons kursiv stil från Köpenhamn. 1610 kommer [[Ignatius Meurer]] som vandrande gesäll och arbetar i Gutterwitz tryckeri. Efter hans död drev hans änka tryckeriet vidare som ''Gutterwitz enka''. | ||
År 1603 blir [[Anund Olofsson Helsing]] privilegierad tryckare, till sin död 1610. | År 1603 blir [[Anund Olofsson Helsing]] privilegierad tryckare, till sin död 1610. | ||
| Rad 19: | Rad 21: | ||
År 1613 säljs änkans andel och kronans andel överlåts till [[Uppsala akademi]]. | År 1613 säljs änkans andel och kronans andel överlåts till [[Uppsala akademi]]. | ||
År 1614 blir [[Ignatius Meurer]] privilegierad kunglig boktryckare efter att ha gift sig med änkan [[Christina Mårtensdotter Klinck]] till [[Anund Olofsson Helsing]]. | År 1614 blir [[Ignatius Meurer]] privilegierad kunglig boktryckare efter att ha gift sig med änkan [[Christina Mårtensdotter Klinck]] till [[Anund Olofsson Helsing]]. 1645 trycker han Sveriges första tidning, ''[[Ordinari Post Tidjdender]]'' | ||
[[Henrik Fougt]], som äger [[Grefingska tryckeriet]], får titeln ''Kongliga boktryckeriet'' i augusti 1771 och från maj 1773 får han [[kungligt privilegium (tryckeri)|kungligt privilegium]]. | [[Henrik Fougt]], som äger [[Grefingska tryckeriet]], får titeln ''Kongliga boktryckeriet'' i augusti 1771 och från maj 1773 får han [[kungligt privilegium (tryckeri)|kungligt privilegium]]. | ||
| Rad 25: | Rad 27: | ||
[[Elsa Fougt]], dotter till [[Peter Momma], gift med [[Henrik Fougt]] tar över när Henrik dör och driver tryckeriet till 1811, då sonen [[Henrik Fougt d. y.]] tar över. | [[Elsa Fougt]], dotter till [[Peter Momma], gift med [[Henrik Fougt]] tar över när Henrik dör och driver tryckeriet till 1811, då sonen [[Henrik Fougt d. y.]] tar över. | ||
Tryckeriet hamnade sedermera i [[Johan Petter Lindh]]s änkas ägo, såsom [[Lindhska tryckeriet]], vilket uppköptes 1821 av [[Per Adolf Norstedt]] och bildade stommen i [[P.A. Norstedt & Söner]]. | Tryckeriet hamnade sedermera i [[Johan Petter Lindh]]s änkas ägo, såsom [[Lindhska tryckeriet]], vilket uppköptes 1821 av [[Per Adolf Norstedt]] och bildade stommen i [[P.A. Norstedt & Söner]]. | ||
[[Iduns tryckeri]] AB, som grundades 1893 av F. Hellberg, erhöll 1897 titeln ''Kungliga hovboktryckeriet''. Tryckeriet köptes dock 1903 upp av [[P.A. Norstedt & Söner]], och drev sedan huvudsakligen affärstryckeri med kortregistersystem som specialitet. | [[Iduns tryckeri]] AB, som grundades 1893 av F. Hellberg, erhöll 1897 titeln ''Kungliga hovboktryckeriet''. Tryckeriet köptes dock 1903 upp av [[P.A. Norstedt & Söner]], och drev sedan huvudsakligen affärstryckeri med kortregistersystem som specialitet. | ||
== Publikationer == | == Publikationer == | ||
| Rad 33: | Rad 35: | ||
** Under Richolff: 1526-27 och 1539-42 <br> | ** Under Richolff: 1526-27 och 1539-42 <br> | ||
* [[Olaus Petri]]: [[En nyttig undervisning|Een nyttwgh wnderwijsning om menniskones fall]], 8:o, 14 februari 1526 | * [[Olaus Petri]]: [[En nyttig undervisning|Een nyttwgh wnderwijsning om menniskones fall]], 8:o, 14 februari 1526 | ||
* [[Olaus Petri]]: [[En skön nyttig undervisning]], 8:o, två upplagor, 1526 | * [[Olaus Petri]]:[[En skön nyttig undervisning|Een skön nyttwgh wnderwijsning]], 8:o, två upplagor, 1526 | ||
* [[Nya Testamentet (1526)]] | * [[Nya Testamentet (1526)]] | ||
* [[ | * [[Den svenska psalmboken (1526)]] | ||
* [[Olaus Petri]]: Handbok, 4:o, 1526 | * [[Olaus Petri]]: Handbok, 4:o, 1526 | ||
* [[Gustav Vasas Bibel]], 1541 | * [[Gustav Vasas Bibel]], 1541 | ||
** Under [[Claes Pedersen]] och [[Petrus bokprentare]] | ** Under [[Claes Pedersen]] och [[Petrus bokprentare]] | ||
* [[Olaus Petrii postilla]], | * [[Olaus Petrii postilla (1528)]], | ||
* [[Olaus Petrii postilla]], | * [[Olaus Petrii postilla (1530)]], | ||
* [[ | * [[Den svenska psalmboken (1530)]], 8:o | ||
** Under Laurentsson: <br> | ** Under Laurentsson: <br> | ||
| Rad 49: | Rad 51: | ||
* Tobiae commedia, 1550 | * Tobiae commedia, 1550 | ||
* [[Davids psaltare på finska (1551)]] | * [[Davids psaltare på finska (1551)]] | ||
* [[Een liten Songbook | * [[Een liten Songbook til at bruka j Kyrkionne]], 1553 | ||
* [[Laurentius Petrii postilla]], 1555 två octav-band | * [[Laurentius Petrii postilla]], 1555 två octav-band | ||
* Gustaf Vasas Gensvar på Danska krönikan, 1558 | * Gustaf Vasas Gensvar på Danska krönikan, 1558 | ||
Nuvarande version från 29 juni 2023 kl. 06.41
Kungliga tryckeriet grundades av kung Gustav Vasa år 1526. Han skrev ett skarpt brev till biskop Hans Brask att denne borde lägga ned sitt tryckeri, Biskop Brasks tryckeri, vilket också skedde. Därmed blev kungliga tryckeriet i princip Sveriges enda tryckeri under lång tid.
Georg Richolff hade tillsammans med Bartholomeus Fabri 1525 startat ett tryckeri i Uppsala. Då Gustav Vasa drog in alla tryckerirättigheter för andra tryckerier än hans egna, utnämndes Richolff och Fabri till kungliga tryckeriets förste boktryckare. Richolff lämnade landet redan 1527, men återkallades 1539 för att trycka den nya bibelöversättningen.
År 1527-30 var Bartholomeus Fabri chef för tryckeriet.
Under mellantiden hade Kungliga tryckeriet drivits av de svenska boktryckarna Claes Pedersen och Petrus bokprentare.
År 1529 trycker Johan Henrik Schröder Olaus Petris Kyrkohandbok (1529).
När Richolff återvänt till Lübeck efter 1542, efter tryckningen av Gustav Vasas Bibel, övertogs tryckeriet av Amund Laurentsson som flyttade tryckeriet till Stockholm igen. Han införskaffade nya stilar, antikva och kursiv. Amund var den förste, som tryckte finskspråkiga böcker, av vilka de äldsta är en bönbok från 1544, Mikael Agricolas Abcbok (Abckiria), samt Agricolas översättning av Nya testamentet 1548. Han innehade det till 1575. [1]
Åren 1576-77 förestods tryckeriet av Torbjörn Tidemansson.
Åren 1578-82 förestods tryckeriet av Anders Torstensson
År 1583 dyker Andreas Gutterwitz upp och innehar tryckeriet till sin död 1610. Han har med sig Granjons kursiv stil från Köpenhamn. 1610 kommer Ignatius Meurer som vandrande gesäll och arbetar i Gutterwitz tryckeri. Efter hans död drev hans änka tryckeriet vidare som Gutterwitz enka.
År 1603 blir Anund Olofsson Helsing privilegierad tryckare, till sin död 1610.
År 1613 säljs änkans andel och kronans andel överlåts till Uppsala akademi.
År 1614 blir Ignatius Meurer privilegierad kunglig boktryckare efter att ha gift sig med änkan Christina Mårtensdotter Klinck till Anund Olofsson Helsing. 1645 trycker han Sveriges första tidning, Ordinari Post Tidjdender
Henrik Fougt, som äger Grefingska tryckeriet, får titeln Kongliga boktryckeriet i augusti 1771 och från maj 1773 får han kungligt privilegium.
Elsa Fougt, dotter till [[Peter Momma], gift med Henrik Fougt tar över när Henrik dör och driver tryckeriet till 1811, då sonen Henrik Fougt d. y. tar över.
Tryckeriet hamnade sedermera i Johan Petter Lindhs änkas ägo, såsom Lindhska tryckeriet, vilket uppköptes 1821 av Per Adolf Norstedt och bildade stommen i P.A. Norstedt & Söner.
Iduns tryckeri AB, som grundades 1893 av F. Hellberg, erhöll 1897 titeln Kungliga hovboktryckeriet. Tryckeriet köptes dock 1903 upp av P.A. Norstedt & Söner, och drev sedan huvudsakligen affärstryckeri med kortregistersystem som specialitet.
Publikationer
(Urval)
- Under Richolff: 1526-27 och 1539-42
- Under Richolff: 1526-27 och 1539-42
- Olaus Petri: Een nyttwgh wnderwijsning om menniskones fall, 8:o, 14 februari 1526
- Olaus Petri:Een skön nyttwgh wnderwijsning, 8:o, två upplagor, 1526
- Nya Testamentet (1526)
- Den svenska psalmboken (1526)
- Olaus Petri: Handbok, 4:o, 1526
- Gustav Vasas Bibel, 1541
- Under Claes Pedersen och Petrus bokprentare
- Olaus Petrii postilla (1528),
- Olaus Petrii postilla (1530),
- Den svenska psalmboken (1530), 8:o
- Under Laurentsson:
- Under Laurentsson:
- Nya Testamentet på finska, 1548
- Nya Testamentet (1549)
- Tobiae commedia, 1550
- Davids psaltare på finska (1551)
- Een liten Songbook til at bruka j Kyrkionne, 1553
- Laurentius Petrii postilla, 1555 två octav-band
- Gustaf Vasas Gensvar på Danska krönikan, 1558
- Davids psaltare (1560)
- M. Helsingii bönebok (1567)
- Kyrkoordning (1571)
- för övrigt alla de viktiga statsskrifterna och plakaterna för hela denna tid; reformatorernas småskrifter; flera bibel- och ritual-böcker på svenska och finska, etc.
- Under Torbjörn Tidemansson
- Under Anders Torstensson
- Under Andreas Gutterwitz
Se även
Källor
- Klemming: Försök till Historia o Sveriges Boktryckerier, Första häftet
- Klemming, Andersson: Sveriges Bibliografi Häfte 1 1481-1630
- Collijn: Nyfunna tryck av Torbjörn Tidemansson
- Avhandling om Elsa Fougt
- ↑ Johnson, Anders. ”Grafisk industri”. Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20120114103233/http://www.foretagsminnen.se/Artikelsamling/Textsida-lorem-Ipsum-dolor-sit-amet6/.Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.