Littmarck, Tore
Tore Robert Littmarck, född 23 januari 1921 i Högbo församling, Gävleborgs län, död 3 december 2007 i Norra Hagunda församling, Uppsala län, [1] var en svensk präst, författare och psalmdiktare. Tore Littmarck blev mest känd såsom en förnyare inom kyrklig psalm- och visdiktning. Han gav ut flera böcker om ekumenik och flera vissamlingar.
Biografi
Tore var son till kontraktsprosten Robert Littmarck och Helny Malmström. Han blev teol kand i Uppsala 1947 och prästvigd samma år. Tore var konsulent i KFUM:s scoutförbund 1947-50, sekreterare i KFUMs riksförbund 1950-52, sekreterare i KFUMS världsförbund i Génève 1952-56, direktor i KFUMs världsförbunds internationella institut på Mainau 1957-63, generalsekreterare i KFUMs och KFUKs riksförbund 1964-70, kyrkoherde i Gamla Uppsala församling 1970–86 och prost i Vänge.
Såsom ivrig ekumen kunde Tore Littmarck kritisera splittringen mellan de kristna samfunden. I egenskap av sekreterare inom Svenska ekumeniska nämndens utskott för lokalt ekumeniskt arbete ledde han tillsammans med utskottets ordförande Olle Engström i slutet av 1980-talet tretton konferenser, som fokuserade på lokal ekumenik. Det resulterade i boken Ekumeniken i praktiken, som han var redaktör för. Littmarck skrev ett flertal böcker och medverkade som andaktstalare i radion.
Littmarcks första stora upplevelse av kyrkomusik var när han fick lyftas av en kör och sjunga med i Johannespassionen. Senare har han sysslat en hel del med visor, calypso och annat. Han sade vid något tillfälle, att ”bärandet av budskapet i ord buret av musik talar direkt till mitt hjärta, personligt, och man bär det med sig många år efteråt”.
Han gifte sig 1947 med Inga-Kari Personne, född 1921
Tore var ledamot av Ekumeniska nämnden och Svenska kyrkans Liturgiska nämnden
Omdömen
Alla uppskattade dock inte Littmarcks psalmer. Två av de verk som fick stor spridning var Gud går här på jorden och Dela med dig, men de kom inte med i psalmboken. En av Littmarcks mest kända, Jag har ofta frågor, Herre, kritiserades när det första förslaget till ny psalmbok var uppe för beslut i kyrkomötet 1975. ”Man tyckte att den inte gav något klart svar”, har psalmdiktaren och hymnologen Per Olof Nisser berättat.[2]
Förlagschefen Kerstin Kyhlberg Engvall har understrukit Littmarcks stora betydelse för psalm- och sångdiktningen, eftersom han lyfter fram tvivel och vägen till tro, och hon ger som exempel två, som hon säger, underbara psalmer: "Både Jag har ofta frågor, Herre och Jag skulle vilja våga tro är oerhört älskade och sjungs gärna. Det är en typ av psalmer som vi inte har så gott om. Texterna säger att man inte behöver vara färdig med sin tro, man får vara med på resan ändå", säger hon.[2]
Per Olof Nisser tecknar bilden av den kyrka där Tore Littmarck var en av pionjärerna inom den nya psalmen och kyrkliga visan: efter det ideologilösa 1950-talet växte ett nyfött medvetande om världssvält, miljöfrågor och Vietnamkriget fram på 1960-talet och födde nya sånger. ”Det var en stor och bred kulturrörelse och Tore Littmarck var en del av den. De nya psalmförfattarna fångade upp de nya strömningarna och kunde formulera de frågor som de unga hade.”
Psalmer
- Jag har ofta frågor, Herre, text och musik 1972, 1986 nr 218, Psalmer och Sånger (2004) nr 218
- Jag skulle vilja våga tro, text 1969, 1981, musik 1969, 1986 nr 219, Psalmer och Sånger (2004) nr 219, Finlandssvenska psalmboken (2016) nr 344, Noter
- Ett liv ur dina händer, text och musik 1978, 1986 nr 384.
- O Gud, som skapat vind och hav, text 1975, 1985, Verbums psalmbokstillägg (2003) nr 712, Psalmer och Sånger (2004) nr 350
- Att leva är att fråga, text och musik 1972, Verbums psalmbokstillägg (2003) nr 732, Psalmer och Sånger (2004) nr 577.
- Herre, du vandrar försoningens väg, text och musik 1972, Verbums psalmbokstillägg (2003) nr 738
- Var glad för Kristus lever, text 1976, Verbums psalmbokstillägg (2003) nr 743, Psalmer och Sånger (2004) nr 521
- Över berg och dal, text och musik 1988, Verbums psalmbokstillägg (2003) nr 752, Psalmer och Sånger (2004) nr 820
- Ett heligt arv är kyrkan Psalmer i 2000-talet nr 922.
- Gud går här på jorden
- Dela med dig, Psalmer och Sånger (2004) nr 455
Bibliografi
- Du skall leva, SKDB, 1961, 158 sid, talbok 2006
- Frihetens tro : Om den kristna tron och dess villkor i vår tid, Verbum, 1974, 146 sid
- Gud bevare (oss för) kyrkan. - Ett inlägg i novellform i debatten om stat och kyrka, Verbum, 1974, 116 sid
- Vår tro Faktabok till Sjung-bed-lär, Hellström, Littmarck, Samuelsson, Verbum, 1975, 95 sid
- I samma båt : studiebok om lokal ekumenik, Moderna läsare, Älvsjö, 1976, 176 sid
- Ekumeniken i praktiken : råd och förslag för lokalt ekumeniskt arbete, Svenska ekumeniska nämnden. Utskottet för lokalt ekumeniskt arbete - Sveriges kyrkliga studieförbund, 1989, 144 sid
- Se den osynlige : en ekumenisk studiebok, Verbum, 1995, 148 sid, talbok 2008
- Tidernas kyrka - arv, gåva och uppdrag, artikel i årsbok Uppland 1997
- Har kyrkan en framtid? Om kyrkans förändring eller död. Stig Eklund, Tore Littmark, Proprius, 2003, talbok 2005
- Gamla Uppsala. Fornminnesområdet, kyrkan, Valsgärde, Sockenmuséet, Disagården, 1985, Stor 8:o, 48 sid
- Ny sång: nya andliga visor av Tore Littmarck, bearbetade och arrangerade av Dan-Olof Stenlund, Verbum, 1969, 23 sid
- Till glädje Visor av Tore Littmarck, Verm, 1972, 20 sid
- Alla de övriga 31, musiktryck, 1975, 38 sid
- Min visbok, 1979,
- Sjung för livet. En salig blandning visor av Tore Littmarck, 1990, 61 sid
- Hambo för Livet, musiktryck Warner/Chappell, Arr: Ola Walukiewicz, 2000, 2 sid
- Lust till sång: 60 utvalda sånger under 60 år, musiktryck Wessmans, 2005, 66 sid
Källor
| |||||