Samuel Johan Hedborn: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rad 41: Rad 41:
*[[Mitt hjärta slår så underbart]] (1986 nr 391) skriven 1811
*[[Mitt hjärta slår så underbart]] (1986 nr 391) skriven 1811
*[[Nu segrar alla trognas hopp]] (1986 nr 132) skriven 1811 {{src}}
*[[Nu segrar alla trognas hopp]] (1986 nr 132) skriven 1811 {{src}}
*O säg, min själ, vi du förfäras? ([[Den svenska psalmboken 1819|1819 års ("Wallins") psalmbok]], också utgiven av Herzog-Melins 1932, nr 243)
*[[O säg, min själ, vi du förfäras?]] ([[Den svenska psalmboken 1819|1819 års ("Wallins") psalmbok]], också utgiven av Herzog-Melins 1932, nr 243)
*[[Se natten flyr för dagens fröjd]] (1986 nr 120) möjligen originaltext som [[Johan Olof Wallin]] bearbetade 1813  {{src}}
*[[Se natten flyr för dagens fröjd]] (1986 nr 120) möjligen originaltext som [[Johan Olof Wallin]] bearbetade 1813  {{src}}
*[[Än ett år uti sitt sköte]] (1937 nr 462) skriven okänt årtal {{src}}
*[[Än ett år uti sitt sköte]] (1937 nr 462) skriven okänt årtal {{src}}

Versionen från 28 september 2021 kl. 04.56

Xylografi utförd av Gunnar Forsell.

Samuel Johan Hedborn, född 14 oktober 1783 i Kolstad, Heda socken i Östergötland, död 26 december 1849 i Assjö prästgård i Askeryds socken, Jönköpings län i Småland, var en svensk författare, vis- och psalmförfattare.

Biografi

Hedborn föddes i ett soldattorp i byn Kolstad ute på Östgötaslätten och hade hela sin ungdom och studietid först i Linköping och därefter vid Uppsala universitet 1806-1809 en kamp mot armod, blev prästvigd sistnämnda år. Efter prästvigningen blev han först pastorsadjunkt i Östergötland samma år, lärare i Stockholm 1812 och extraordinarie hovpredikant 1815. I Uppsala och Stockholm blev han god vän med många svenska romantiker, bland annat Atterbom, som också hade sina rötter i Östergötland och norra Småland. Hedborn blev en av Auroraförbundets stiftare och medverkade bland annat i Phosphoros och Poetisk kalender, där han publicerade ett flertal dikter, av vilka Vaggvisa (Ute blåser sommarvind) torde vara hans mest kända. 1810-14 led Hedborn av depression, som tidvis satte honom ur stånd att sköta sin tjänst. Under denna tid utvecklades han till religiös skald och utgav två samlingar Psalmer (1812-13), som förslag till revideringen av 1695 års psalmbok inför 1819 års psalmbok. Efter en lång tystnad samlade Hedborn sina dikter i Minne och poesi, som inleds av en självbiografi, som mest handlar om hans barndom.

Samuel Johan Hedborns samlade skrifter utgavs med biografi av Per Daniel Amadeus Atterbom i 2 band 1853.

Han var kyrkoherde i sin moders hemsocken Askeryd i Linköpings stift från 1820 till sin död, där Hedborn även ligger begravd vid Askeryds kyrka med ett gjutjärnskors. Hedborn finns representerad i Den svenska psalmboken 1986 med originaltexterna till fem verk samt bearbetning/översättning av en psalm (se nedan).

Han ligger begravd på Askeryds kyrkogård öster om Aneby.

Bibliografi

Samlingar och urval

Psalmer

Visor

Källor