Samuel Johan Hedborn

Från Psalmer och Andliga Sånger
Version från den 27 september 2021 kl. 18.01 av Haeffner (diskussion | bidrag)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Xylografi utförd av Gunnar Forsell.

Samuel Johan Hedborn, född 14 oktober 1783 i Kolstad, Heda socken i Östergötland, död 26 december 1849 i Assjö prästgård i Askeryds socken, Jönköpings län i Småland, var en svensk författare, vis- och psalmförfattare.

Biografi

Hedborn föddes i ett soldattorp i byn Kolstad ute på Östgötaslätten och hade hela sin ungdom och studietid först i Linköping och därefter vid Uppsala universitet 1806-1809 en kamp mot armod, blev prästvigd sistnämnda år. Efter prästvigningen blev han först pastoradjunkt i Östergötland samma år, lärare i Stockholm 1812 och extraordinarie hovpredikant 1815. I Uppsala och Stockholm blev han god vän med många svenska romantiker, bland annat Atterbom, som också hade sina rötter i Östergötland och norra Småland. Hedborn blev en av Auroraförbundets stiftare och medverkade bland annat i Phosphoros och Poetisk kalender, där han publicerade ett flertal dikter, av vilka Vaggvisa (Ute blåser sommarvind) torde vara hans mest kända. 1810-14 led Hedborn av depression, som tidvis satte honom ur stånd att sköta sin tjänst. Under denna tid utvecklades han till religiös skald och utgav två samlingar Psalmer (1812-13). Efter en lång tystnad samlade Hedborn sina dikter i Minne och poesi, som inleds av en självbiografi, som mest handlar om hans barndom.[1]

Samuel Johan Hedborns samlade skrifter utgavs med biografi av Per Daniel Amadeus Atterbom i 2 band 1853.[1]

Han var kyrkoherde i sin moders hemsocken Askeryd i Linköpings stift från 1820 till sin död,[1] där Hedborn även ligger begravd vid Askeryds kyrka under ett gjutjärnkors. Hedborn finns representerad i Den svenska psalmboken 1986 med originaltexterna till fem verk (nr 120, 132, 329, 347 och 391) samt bearbetning/översättning av en psalm (nr 104).

Han ligger begravd på Askeryds kyrkogård öster om Aneby.

Bibliografi

Samlingar och urval

Psalmer

Visor

Källor

  1. 1,0 1,1 1,2 Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 861.