Nya sidor
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
(nyaste | äldsta) Visa (50 nyare | 50 äldre) (20 | 50 | 100 | 250 | 500)
- 20 maj 2024 kl. 12.12 Mission (historik | redigera) [6 869 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Olika betydelser}}{{omdirigering|missionär|Missionär (olika betydelser)}} '''Mission''' (latin ''missio'', sändning) är främst verksamhet som avser utbredande av en religion genom undervisning och andlig påverkan. Begreppet förknippas främst med kristendomen och den som sprider de religiösa budskapen kallas ''missionär''. Till icke missionerande religioner hör zoroastrismen och judendomen. Ordet mission har även anvä...')
- 20 maj 2024 kl. 11.52 Förster, Andreas Peter (historik | redigera) [1 521 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''A.P. Førster''', född 1819, död 1889, var en dansk predikant. Førster förrättade 21 september 1848 det första svenska baptistdopet, i Vallersvik i norra Halland. Dopförrättningen följdes samma kväll av bildandet av Sveriges baptistförsamling i F.O. Nilssons brors hem, Borekullastugan. == Externa länkar == * [https://web.archive.org/web/20071012124050/http://www.dagen.se/dagen/ViewKronikor.aspx?KronikorID=6...') skapades ursprungligen som "A P Förster"
- 19 maj 2024 kl. 14.41 Evangelisk-christelig Psalmebog til Brug ved Kirke- og Huus-Andagt (historik | redigera) [1 166 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Evangelisk-christelig Psalmebog til Brug ved Kirke- og Huus-Andagt''' är en officiell dansk psalmbok, utgiven 1728. == Källor == * [https://no.wikipedia.org/wiki/Evangelisk-christelig_Psalmebog_til_Brug_ved_Kirke-_og_Huus-Andagt Norska wikipedia] Kategori:Danska psalmböcker')
- 19 maj 2024 kl. 07.37 Thomissöns koralbok (historik | redigera) [467 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Thomissöns koralbok''' trycktes 1569 i Danmark samtidigt som Hans Thomissøns psalmbok gavs ut. Skriften är källa för minst en melodi i 1819 års psalmbok och Nya psalmer 1921 som används till flera psalmer: nr 102, 540, 549, och är också är en melodi som förekommer i 1695 års psalmbok för psalm nr 165. == Psalmer == *Vad ljus...')
- 19 maj 2024 kl. 05.29 Thomissön, Hans (historik | redigera) [3 203 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Hans Thomissøn''' född 1 mars 1532 i Ribe och död 22 september 1573 då han tjänstgjorde som kyrkoherde i Smörum och Sokkelunds Härad. Son till prästen Thomas Knudsen Hygom. Präst i Vor Frue Kirke i Köpenhamn. Psalmförfattare och psalmboksutgivare. Gav ut Hans Thomissøns Psalmebog (1569). Tillsammans med sin far samlade han latinska och tyska psalmer för översättning och utgivning av ''Den danske Psalmebog/ met mange Christelig...') skapades ursprungligen som "Tomissön, Hans"
- 18 maj 2024 kl. 12.25 Norska psalmböcker (historik | redigera) [2 500 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Psalmböcker använda i Norge finns i flera varianter. Dels de två norska språken, dels danska psalmböcker under den Dansk-Norska tiden. * Evangeliska sanger (Thomas Ball Barratt 1887) * Landstads salmebog * Landstads reviderte salmebok * Norsk salmebok * Nynorsk salmebok * Syng for Herren == Källor == Kategori:Norska psalmböcker')
- 18 maj 2024 kl. 10.23 Under korset och Inför döden (historik | redigera) [1 702 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Under korset och Inför döden''' är ett psalmboksförslag utgivet av biskop J A Eklund 1922. == Källor == [Kategori:Svenska psalmboksförslag]]')
- 18 maj 2024 kl. 09.23 Samlade Sånger (Sandell) (historik | redigera) [793 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Samlade Sånger af L.S.''' utgavs i tre band 1882-92. De omfattar större delen av Lina Sandells psalmer. == Band 1 1882 == Onumrerade psalmer, alla med rubrik, 342 sidor plus rubrikregister och förstaradsregister. Ivar Haeggströms boktryckeri i Stockholm == Band 2 1885 == Onumrerade psalmer, alla med rubrik, 339 sidor plus rubrikregister och förstaradsregister. O L Svanbäcks boktryckeri AB i Stockholm == Band 3 1892 == Onumrerade psalmer, alla med rubrik,...')
- 17 maj 2024 kl. 21.22 Berggreen, Andreas Peter (historik | redigera) [1 205 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'miniatyr|Andreas Peter Berggreen. '''Andreas Peter Berggreen''', född 2 mars 1801, död 9 november 1880 i Köpenhamn, var en dansk organist och kompositör. Han var far till Valdemar Frederik Andreas Berggreen. Berggreen studerade först juridik men gick alltmer över till musiken. Han blev organist i Trinitatis Kirke i Köpenhamn år 1838, sånglärare vid Metropolitanskolan i samma stad år 1843 oc...')
- 17 maj 2024 kl. 20.29 Amen sjunge hvarje tunga! (historik | redigera) [1 717 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Amen sjunge hvarje tunga''' är Lina Sandells översättning till svenska av den danske prästen Niels Brorsons text Amen raabe hver en Tunge. == Text == Psalmen har tre verser med sex strofer i varje liksom Brorsons ursprungliga text. Psalmen som är en så kallad slutpsalm även i Danmark är där onumrerad och publicerad sist och har titeln 'Amen'. == Publikation == Originalet publicerades i Roskilde konvents Psalmebog 1855. Den var också medta...')
- 17 maj 2024 kl. 20.22 Melodier till M-E-kyrkans svenska psalmbok (1893) (historik | redigera) [570 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Melodier till M-E-kyrkans svenska psalmbok (1893)''' ''arrangerade för blandade röster'' är en koralbok utgiven 1893 av Metodistkyrkans förlag hos J M Erikson. Tryckt hos Nya TryckeriAB i Stockholm.Förordete daterat i juli 1893 av ''Psalmbokskomiterade''. Den innehåller 504 koraler, en "Efter nattvarden" samt ett bihang med 28 koraler. == Källor == * Originalboken Kategori:Koralböcker')
- 17 maj 2024 kl. 19.28 Amen raabe hver en Tunge (historik | redigera) [435 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Amen raabe hver en Tunge''' är en dansk psalm, skriven av Niels Brorson. Den översattes till svenska av Lina Sandell, Amen sjunge hvarje tunga!. == Publikation == * Psalmebog for Kirke og Hjem, som onumrerad psalm 676 == Källor == Kategori:Danska psalmer')
- 17 maj 2024 kl. 18.21 Brorson, Niels (historik | redigera) [887 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{faktamall biografi WD}} '''Nicolai''' (eller ''Niels'') '''Brorson''', född 23 juli 1690 i Randerup, död 30 mars 1757, var en dansk präst, äldre bror till biskopen i Ålborg Broder Brorson och till biskopen i Ribe Hans Adolf Brorson. Brorson var kyrkoherde i Nikolaj Kirke i Köpenhamn från 1738. Han var psalmförfattare, representerad i danska Psalmebog for Kirke...') skapades ursprungligen som "Niels Brorson"
- 17 maj 2024 kl. 17.47 Hymnolog (historik | redigera) [61 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'En '''Hymnolog''' är en person som sysslar med Hymnologi')
- 17 maj 2024 kl. 17.46 Knapp, Joseph Nathanael (historik | redigera) [604 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Joseph Nathanael Knapp''', född 1839 i Stuttgart, död där 1893, var en tysk luthersk präst, son till Albert Knapp. Knapp fullföljde framgångsrikt sin fars verksamhet som kyrkoherde, hymnolog och religiös skald. Bland hans skrifter märks, utöver biografin över fadern (1867), ''Gedichte'' (1880, 2:a upplagan 1884), ''Luther als Kirchenliederdichter'' (1883) och ''Funken vom Altare'' (1893). == Källor == * {{runeberg.org|nfbn...')
- 17 maj 2024 kl. 06.54 Knapp, Albert (historik | redigera) [1 308 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Albert Knapp''', född den 25 juli 1798 i Tübingen, död den 18 juni 1864 i Stuttgart, var en tysk religiös skald. Han var far till Joseph Nathanael Knapp och farfar till Paul Knapp. Knapp, som var luthersk kyrkoherde vid Leonhardskyrkan i Stuttgart, tillhörde den schwabiska skolan. Hans dikter är tankerika, fulla av fantasi och varm känsla samt har en ren sångbar form och förenar kristen livsåskådning och ädel humanitet. År...')
- 17 maj 2024 kl. 06.49 Gesangbuch Württemberg (1842) (historik | redigera) [356 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '''Gesangbuch für die Evangelische Kirche in Württemerg''' == Publikation == Stuttgart, 1842 == Källor == * [https://dfg-viewer.de/show?tx_dlf%5Bdouble%5D=0&tx_dlf%5Bid%5D=https%3A%2F%2Farchiv.ub.uni-marburg.de%2Feb%2F2018%2F0065%2Fmets-8246.xml&tx_dlf%5Bpage%5D=8&cHash=3d5ab2cfdcf77c5696abdf36aa88bf01 Digitalutgåva] Kategori:Tyska psalmböcker')
- 17 maj 2024 kl. 06.18 Evangelischer Liederschatz für Kirche und Haus (historik | redigera) [1 572 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Evangelischer Liederschatz für Kirche und Haus : Eine Sammlung geistlicher Lieder aus allen christlichen Jahrhunderten''' är en tysk psalmbok utgiven av Albert Knapp == Publikation == Stuttgart und Tübingen : Verlag der J. G. Cotta'schen Buchhandlung, 1837. Digitaliserad 2017 avUniversität Marburg, Bibliothek Evangelische Theologie [381] (Gesangbuchsammlung) Signatur: PTh Dp Kna 1837,1 sekr. Bemerkungen: In Fraktur. Del I 736 sidor == Se även == * [http...') skapades ursprungligen som "Evangelisches Liederschatz für Kirche und Haus"
- 14 maj 2024 kl. 02.05 Job (Biblisk person) (historik | redigera) [923 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Job''' är i judisk och kristendom en gestalt som utsätts för Guds prövningar genom att Satan tillåts ta ifrån honom hans rikedom, barn och hälsa. Job blir med Guds tillåtelse berövad sina tillgångar, hans tio barn dödas och han själv drabbas av varbölder över hela kroppen. Trots detta anklagar Job inte Gud. Enligt sentida teologer handlar berättelsen om Job om varför en rättfärdig människa måste lida livets orättvisa och...')
- 14 maj 2024 kl. 01.50 Habackuk (Profet) (historik | redigera) [1 266 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Habackuk''' är en profet som omnämns i judendomens Nevi'im ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente. Habackuk är en i princip okänd person, ingenting avslöjas om hans bakgrund i texten. Enligt en judisk legend gav Habackuk på Guds befallning Daniel mat medan denne var nere i lejongropen.<ref>Till Dan C:33 </ref> Även om lite nämns om Habackuk så ges det implicit lite information om hans...')
- 12 maj 2024 kl. 08.57 Pauli brev (historik | redigera) [4 855 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Pauli brev''' eller brev i [[Bibeln] som är, eller antas vara, skrivna av aposteln Paulus == Källor == <references/> Kategori:Bibeln')
- 11 maj 2024 kl. 19.46 Jona (profet) (historik | redigera) [1 003 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'miniatyr|Jona ([[Michelangelo, Sixtinska kapellet).]] '''Jona''' eller '''Jonah''', även ''Jonas'' (hebreiska: יוֹנָה (Yônâh eller Yonáh), arabiska: يُونَان (Yūnān eller Yōnān), grekiska: Ιωνάς (Ionás), klassisk grekiska: Ἰωνᾶς (Iōnâs), latin: Iōnās eller Iōnā), Amittajs son, är en av profeterna i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens [[Gamla testamentet|Gamla Testamente]...')
- 11 maj 2024 kl. 18.39 Joel (profet) (historik | redigera) [689 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Joel''' är en av profeterna som har en bok i Bibeln. Den finns som nummer två bland de tolv mindre profeterna i tolvprofetboken. Överlag nämns väldigt lite om Joel i texten. Man får i den inledande versen reda på hans fars namn, Petuel. Det finns hypoteser som menar att Joel var präst eftersom talen var påverkade av gudstjänst- och bibelspråk. Han omnämns även i rabbinsk tradition som en levit.<ref>Andersson, Greger...') skapades ursprungligen som "Joel (biblisk person)"
- 11 maj 2024 kl. 09.10 Poetiska böckerna (historik | redigera) [213 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''De poetiska böckerna''' är ett begrepp som omfattar fem böcker i Gamla Testamentet. De kan också kallas ''Poetisk litteratur och vishetslitteratur''. * Job * Psaltaren * Ordspråksboken * Predikaren * Höga Visan == Källor == {{Gamla Testamentet}}')
- 11 maj 2024 kl. 06.36 Krönikeböckerna (historik | redigera) [136 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Samuelsböckerna''' är det samlande begreppet för två böcker i Bibeln: Första Krönikeboken och Andra Krönikeboken')
- 11 maj 2024 kl. 06.35 Samuelsböckerna (historik | redigera) [133 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Samuelsböckerna''' är ett samlande begreppet för två böcker i Bibeln: Första Samuelsboken och Andra Samuelsboken')
- 11 maj 2024 kl. 06.02 Konungaböckerna (historik | redigera) [143 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Konungaböckerna''' är ett gemensamt begrepp för två böcker i Gamla Testamentet: Första Konungaboken och Andra Konungaboken')
- 9 maj 2024 kl. 16.42 Deuteronomistiska historieverket (historik | redigera) [409 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Det '''Deuteronomistiska historieverket''' är en beteckning som omfattar böckerna i Bibeln: * Femte Moseboken * Josua * Domareboken * Ruts bok * Första Samuelsboken * Andra Samuelsboken * Första Konungaboken * Andra Konungaboken vilka spegalar i huvudsak det historiska skeendet. == Källor == Kategori:Bibeln')
- 9 maj 2024 kl. 16.19 Gudsbild (historik | redigera) [730 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'miniatyr|''[[Skapelsen av Adam|Gud skapar Adam'', målad av Michelangelo i Sixtinska kapellet]] miniatyr|[[Zeus, som grekisk byst]] En '''gudsbild''' är den föreställning människor gör sig om Gud. Det kan mena Guds a egenskaper, b handlande, vad Gud gör och c aktionsområde, om Gud verkar i naturen eller i historien samt i individens liv eller na...')
- 9 maj 2024 kl. 15.57 Gudsnamnet (historik | redigera) [3 156 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Gudsnamnet''', namnet för Gud i Bibeln, finns i flera olika utformningar. == == Första gången Gud har ett namn i Bibeln är i 1 Mos 17:1, "''Jag är El Shaddaj''", traditionellt översatt som ''"Gud, den Allsmäktige''" Karl XII:s Bibel: Tå nu Abram nio och niotio åhr gammal war, syntes honom HERren, och sade til honom: Jag är Gud Alsmächtig, wandra för mig, och war fullkommelig == Källor == * Mettinger: "Namnet och Närvaron, Gudsnamn oc...')
- 6 maj 2024 kl. 16.00 Tolvprofetboken (historik | redigera) [781 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Tolvprofetboken''' är ihebreiska Bibeln en enda skriftrulle, varför den i detta sammanhang kallas ''tolvprofetboken''. I kristna översättningar innehåller den tolv separata böcker, skrivna av ''de tolv mindre profeterna''. De kalla mindre eftersom avnitten(böckerna är kortare, inte därför att de är mindre viktiga. De tolv är: * Hosea * Joel * Amos * Obadja * Jona * Mika * Nahum * Habackuk * Sefanja * Hagg...')
- 6 maj 2024 kl. 15.31 Haggais bok (historik | redigera) [1 882 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Bibelbok| |bibelbok = Haggaj |bild = 200px |bildtext = |bild2 = |bildtext2 = |bibeldel = |tanakhdel = Nevi'im |kristen indelning = Gamla Testamentet |kyrkor = Judendomen och kristendomen |författare = Haggaj |datering = omkring år 520 f.Kr. |språk = Hebreiska |fynd...') skapades ursprungligen som "Haggai"
- 6 maj 2024 kl. 15.12 Nytt Liv (historik | redigera) [103 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Nytt Liv''' är en ekumenisk månadstidning == Källor == Kategori:Religiösa tidskrifter')
- 2 maj 2024 kl. 14.04 Organisation (historik | redigera) [34 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Svenska Kyrkans Organisation'''')
- 30 april 2024 kl. 06.45 Marquard, Johan Petter (historik | redigera) [429 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Johan Petter Marquard''' var en svenska boktryckare i Stockholm. Han övertog Marquardska tryckeriet efter sin bror, Carl Petter Marquard som dog 1809 och drev det till sin egen död 24 aug 1816.')
- 30 april 2024 kl. 06.10 Marquardska tryckeriet (historik | redigera) [1 172 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Marquardska tryckeriet''' var det namn som antogs för det boktryckeri som Carl Fredrik Marquard grundat, när han avlidit 1809. Det övertogs av hans bror Johan Petter Marquard som drev det till sin död 14 aug 1816. Därefter drevs det av hans änka till 1820 då hon gifte sig med notarien i sjötullen Carl Fredrik Berglund. Han bytte namn på tryckeriet till sitt eget. == Källor == Kategori:Boktryckerier')
- 30 april 2024 kl. 05.28 Konsistorium (historik | redigera) [2 495 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Konsistorium''' (av ett latinskt ord som betyder ''församlingsställe'') är en sorts styrelse som förekommer inom universitetsvärlden, inom kyrkan och den militära själavården. I Svenska kyrkan och i Finlands evangelisk-lutherska kyrka, samt i Romersk-katolska kyrkan och i de anglikanska kyrkorna kallas konsistorierna normalt sett domkapitel. I övriga Norden (i det dåvarande dansk-norska riket) avskaffades domkapitlen def...')
- 30 april 2024 kl. 05.24 Ekdahl, Nils Johan (historik | redigera) [3 375 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Nils Johan Ekdahl''', född 27 april 1799 i Fågeltofta socken (nuvarande Tomelilla kommun) i Skåne, död 20 december 1870 i Stockholm, var en svensk präst och kulturhistoriker. Som samlare och utgivare av historiska handlingar, bland annat medeltida pergamentsbrev, blev han populärt kallad "kalvskinnsprästen". == Biografi == Ekdahls far Jöns Nilsson var ladufogde. År 1820 blev Ekdahl student i Lund, och efter teologiska studier vid Lunds universit...')
- 29 april 2024 kl. 06.13 Sefanjas bok (historik | redigera) [1 043 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Sefanja''' är en bok i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente, uppkallad efter dess författare, profeten Sefanja. Sefanja betyder Herren beskyddar eller Gud har gömt. Han var av kunglig eller furstlig börd och med stort inflytande. Hans fars namn ges som Kushi, som kan tyda en härstamning från Kush, ett område söder om Egypten. Boken daterar Sefanjas profetia till Josias rege...') skapades ursprungligen som "Sefanja"
- 29 april 2024 kl. 06.06 Malakis bok (historik | redigera) [3 028 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'miniatyr|Profeten Malaki, målning av [[Duccio di Buoninsegna, omkring 1310 (Museo dell'Opera del Duomo, Katedralen i Siena.]] '''Malaki''' är den sista profetskriften i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente. Inom kristendomen ingår boken i den så kallade Tolvprofetboken, tidigare kallade "de mindre profeterna, i Gamla Testamentet och den sista...') skapades ursprungligen som "Malaki"
- 29 april 2024 kl. 06.04 Sakarjas bok (historik | redigera) [1 118 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{För|floden|Sakarya|prästen, Johannes döparens far|Sakarias}} '''Sakarja''' ("Herren minns") är en profet som fått en bok i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamete uppkallad efter sig. Sakarja var en av de så kallade mindre profeterna och samtida med profeten Haggai. Boken ingår i serien Tolvprofetboken Han uppträdde i Jerusalem omkring 520 f. Kr. och uppmanade sina landsmän att återuppbyg...') skapades ursprungligen som "Sakarja"
- 29 april 2024 kl. 05.59 Haggajs bok (historik | redigera) [1 857 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Bibelbok| |bibelbok = Haggaj |bild = 200px |bildtext = |bild2 = |bildtext2 = |bibeldel = |tanakhdel = Nevi'im |kristen indelning = Gamla Testamentet |kyrkor = Judendomen och kristendomen |författare = Haggaj |datering = omkring år 520 f.Kr. |språk = Hebreiska |fynd...') skapades ursprungligen som "Haggaj"
- 29 april 2024 kl. 05.55 Habackuks bok (historik | redigera) [2 252 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Habackuk''' är en profet som omnämns i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente. Inom kristendomen är Habackuk del av de så kallade "mindre profeterna", och boken om honom del av "Tolvprofetsboken" och utgör ett verk tillsammans med de övriga 11 "mindre profeterna" i Gamla testamentet. Habackuk är en i princip okänd person, ingenting avslöjas om hans bakgrund i texten. Enligt en judisk legend gav Habac...') skapades ursprungligen som "Habackuk"
- 29 april 2024 kl. 05.51 Nahums bok (historik | redigera) [2 754 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Nahum''' är en bok i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente. I kristendomen ingår den i den så kallade Tolvprofetsboken, som i sin tur ligger sist i Gamla testamentet i protestantisk kanon. Boken är den enda av profetlitteraturen som benämner den egna skriften som "bok" (Nah 1:1) och antyder att skriften bör uppfattas som ett litterärt arbete. Stilen är präglad...') skapades ursprungligen som "Nahum"
- 29 april 2024 kl. 05.47 Mikas bok (historik | redigera) [1 375 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{olika betydelser}} '''Mika''' (מִיכָה) var en profet verksam i Israel omkring 735-700 f.Kr. Hans profetior utgör grunden i '''Mikas bok''', en bok i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente. Inom kristendomen benämns han som en av de "mindre" profeterna. Enligt de flesta kritiker var det Mika själv som skrev kapitel 1-3; och möjligen även kapitel 6 och delar av 7. == Syfte == Mika inleder med at...') skapades ursprungligen som "Mika"
- 29 april 2024 kl. 05.43 Jonas bok (historik | redigera) [6 604 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Olika betydelser}} miniatyr|Jona ([[Michelangelo, Sixtinska kapellet).]] '''Jona''' eller '''Jonah''', även ''Jonas'' (hebreiska: יוֹנָה (Yônâh eller Yonáh), arabiska: يُونَان (Yūnān eller Yōnān), grekiska: Ιωνάς (Ionás), klassisk grekiska: Ἰωνᾶς (Iōnâs), latin: Iōnās eller Iōnā), Amittajs son, är en av profeterna i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla test...') skapades ursprungligen som "Jona"
- 29 april 2024 kl. 05.32 Obadjas bok (historik | redigera) [2 103 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Obadja''' är en profet i judendomens bok נְבִיאִים Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente vars namn och verksamhet nämns i en bok med samma namn. Boken är i sin tur del av den så kallade Tolvprofetsboken som avslutar Gamla testamentet i den protestantiska kanon. Med sina 21 verser är boken den kortaste i hela Gamla testamentet. Mycket litet är känt om Obadja då inga konungareferenser, eller ens hans sl...') skapades ursprungligen som "Obadja"
- 28 april 2024 kl. 19.29 Historiarum veteris instrumenti icones (historik | redigera) [584 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Historiarum veteris instrumenti icones ad vivum expressae. Unà cum brevi, se quoad fieri potuit, dilucida earundem expositione''' är en Figur-Bibel, illustrerad av Hans Holbein. Den utgavs av Melchior et Gaspar Trechsel Fratres, 1538 == Källor == Kategori:Biblar')
- 28 april 2024 kl. 16.35 Figur-Bibel (historik | redigera) [1 623 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Figur-Bibel eller Bild-Bibel''' är en bok med bilder ur Bibeln, ibland med korta textkommentarer. Bildbiblarna kom att bli vanliga från 1500-talet då träsnittsillustrationer tillhörande tryckta bibelutgåvor började ges ut som separata volymer i kvartoformat. Ganska snart utgavs bildbiblar även som separata utgåvor. Till skillnad från vad som ibland antas var inte bildbiblarna några biblar för analfabeter utan avsedda för konstnärer och konst...')
- 27 april 2024 kl. 17.55 Gammalläseri (historik | redigera) [232 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Gammalläseri''' är beteckningen på läsare i äldre tider, de första läsarna på 1700-talet, i motsats till nyläsare i början av 1800-talet. == Källor == Kategori:Läsare Kategori:Frireligiösa rörelser')