Te Deum Laudamus: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(12 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Sorrowful Mother Shrine Chapel (Bellevue, Ohio) - stained glass, Gregor. Te Deum.jpg|miniatyr|Lovsångens första rad på glasmålning.]]
[[Fil:Sorrowful Mother Shrine Chapel (Bellevue, Ohio) - stained glass, Gregor. Te Deum.jpg|miniatyr|Lovsångens första rad på glasmålning.]]
'''Ambrosianska lovsången''', eller '''Te Deum''', är en av de äldsta och mest välkända [[hymn]]erna som används i den västerländska [[Kristendom|kristenheten]] vid stora högtider.
'''Ambrosianska lovsången''', eller '''Te Deum Laudamus''', är en av de äldsta och mest välkända [[hymn]]erna som används i den västerländska [[Kristendom|kristenheten]] vid stora högtider.


Första raden lyder på [[latin]]: "Te Deum laudamus, Te Dominum confitemur" ([[svenska]]: "Dig, Gud, prisar vi, dig, Herre, bekänner vi"). Inom [[romersk-katolska kyrkan]] sjungs den vid en del större gudstjänster och dessutom i tidegärden varje söndag och festdag. I [[lutherska]] kyrkor, inklusive [[Svenska kyrkan]], används den vid vissa återkommande tillfällen men oftare i moderniserade former.
Första raden lyder på latin: "Te Deum laudamus, Te Dominum confitemur" (svenska: "Dig, Gud, prisar vi, dig, Herre, bekänner vi"). Inom [[romersk-katolska kyrkan]] sjungs den vid en del större gudstjänster och dessutom i tidegärden varje söndag och festdag. I [[Lutherdom|lutherska]] kyrkor, inklusive [[Svenska kyrkan]], används den vid vissa återkommande tillfällen men oftare i moderniserade former.


Hymnen har under många hundra år även använts vid större evenemang, till exempel nationella segerfester där man ville tacka Gud för en seger i krig. Den var särskilt vanlig vid [[kröning]] av kungar och kejsare som i äldre tid ofta var regenter ''[[Kungadömet av Guds nåde|av Guds Nåde]]''. Ett  är kröningen av [[Karl den store]] år 800. Ett nutida exempel är firandet av [[prinsessan Estelle]]s födelse år 2012. Eftersom hymnen varit så välkänd under så lång tid har ''Te Deum'' blivit ett begrepp i sig och får ofta beteckna olika former av tacksägelsegudstjänster eller -konserter.
Hymnen har under många hundra år även använts vid större evenemang, till exempel nationella segerfester där man ville tacka Gud för en seger i krig. Den var särskilt vanlig vid kröning av kungar och kejsare som i äldre tid ofta var regenter ''av Guds Nåde''. Ett  är kröningen av Karl den store år 800. Ett nutida exempel är firandet av prinsessan Estelles födelse år 2012. Eftersom hymnen varit så välkänd under så lång tid har ''Te Deum'' blivit ett begrepp i sig och får ofta beteckna olika former av tacksägelsegudstjänster eller -konserter.


== Texten ==
== Texten ==
Texten är av mycket gammalt, men osäkert, ursprung. En [[legend]], troligen från 800-talet, berättar att [[biskop]] [[Ambrosius av Milano]] på ''gudomlig ingivelse'' börjat sjunga denna hymn när han på påskaftonen år 387 döpte [[Augustinus]] och Augustinus stämde in och avslutade sången. Efter denna legend benämns hymnen ofta på latin ''Hymnus Ambrosii et Augustini'' (Ambrosii och Augustini hymn) och även sjungits som växelsång.
Texten är av mycket gammalt, men osäkert, ursprung. En legend, troligen från 800-talet, berättar att [[biskop]] [[Ambrosius av Milano]] på ''gudomlig ingivelse'' börjat sjunga denna hymn när han på påskaftonen år 387 döpte [[Augustinus]] och Augustinus stämde in och avslutade sången. Efter denna legend benämns hymnen ofta på latin ''Hymnus Ambrosii et Augustini'' (Ambrosii och Augustini hymn) och även sjungits som växelsång.


Vissa historieforskare har hävdat att Ambrosius översatt en gammal hymn från den österländska kyrkan till latin. Annan forskning har härlett texten till [[biskop]] [[Niketas av Remesiana]] (död år 414). Från latin har den senare översatts i ett mycket stort antal till många olika språk. Till svenska anges [[Laurentius Petri]] ha översatt texten antingen från latin eller från tyska.
Vissa historieforskare har hävdat att Ambrosius översatt en gammal hymn från den österländska kyrkan till latin. Annan forskning har härlett texten till [[biskop]] [[Niketas av Remesiana]] (död år 414). Från latin har den senare översatts i ett mycket stort antal till många olika språk. Till svenska anges [[Laurentius Petri]] ha översatt texten antingen från latin eller från tyska.
Rad 13: Rad 13:
== Musiken ==
== Musiken ==
[[Fil:Organum.png|miniatyr|Noter för orgel.]]
[[Fil:Organum.png|miniatyr|Noter för orgel.]]
Den ursprungliga melodin är ett av de äldsta kända musikaliska verken och är en växelsång satt i [[Kyrkotonarter|frygisk]] [[tonart]]. Melodin har under hundratals år sedan varierats och givits ut i olika sättningar, från soloröst till stora körer. Åtskilliga tonsättare har använt texten ''Te Deum..'' för helt egna tonsättningar, både som enskilda sånger och som del i större verk, däribland [https://sv.wikipedia.org/wiki/Georg Friedrich Händel Händel], [[Anton Bruckner|Bruckner]], [[Otto Olsson|Olsson]], [[Johan Helmich Roman|Roman]] och [[Marc-Antoine Charpentier|Charpentier]] vars Te Deum i D-dur används som [[Eurovisionen]]s signaturmelodi. Särskilt framstående torde [[Jean-Baptiste Lully|Lully]]s Te Deum vara, dels med tanke på att det föranledde hans något tidiga bortgång (se: [[Jean-Baptiste Lully|Lully]]) och dels för att dess form och stil utvecklade barockmusiken mot högbarockens stora mässor och operor.
Den ursprungliga melodin är ett av de äldsta kända musikaliska verken och är en växelsång satt i [[Kyrkotonarter|frygisk]] [[tonart]]. Melodin har under hundratals år sedan varierats och givits ut i olika sättningar, från soloröst till stora körer. Åtskilliga tonsättare har använt texten ''Te Deum..'' för helt egna tonsättningar, både som enskilda sånger och som del i större verk, däribland [https://sv.wikipedia.org/wiki/Georg Friedrich Händel], [https://sv.wikipedia.org/wiki/Anton Bruckner], [[Otto Olsson|Olsson]], [https://sv.wikipedia.org/wiki/Johan Helmich Roman] och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Marc-Antoine Charpentier] vars Te Deum i D-dur används som [[Eurovisionen]]s signaturmelodi. Särskilt framstående torde [https://sv.wikipedia.org/wiki/Jean-Baptiste Lully]s Te Deum vara, dels med tanke på att det föranledde hans något tidiga bortgång och dels för att dess form och stil utvecklade barockmusiken mot högbarockens stora mässor och operor.


== Publicering (urval) ==
== Publicering ==
Ursprungstexten (på latin eller i översättning):
Ursprungstexten i översättning:
* [[Göteborgspsalmboken 1650]] s. 18-20 under rubriken "Andelige Loffsånger."
* [[Göteborgspsalmboken 1650]] s. 18-20 under rubriken "Andelige Loffsånger."
* [[1819 års psalmbok]] som nr 263 ''O Gud, vi lofve dig! O Gud, vi tacke dig!'' ([[Frans Mikael Franzén]]s översättning av Luthers ''Herr Gott, Dich loben wir'')
* [[1819 års psalmbok]] som nr 263 ''O Gud, vi lofve dig! O Gud, vi tacke dig!'' ([[Frans Michael Franzén]]s översättning av Luthers ''Herr Gott, Dich loben wir'')
* [[Nya psalmer 1921]] som nr 503 ''O Gud, vi lova dig, O Herre, vi bekänna dig''
* [[Nya psalmer 1921]] som nr 503 ''O Gud, vi lova dig, O Herre, vi bekänna dig''
* [[1937 års psalmbok]] som nr 603 (samma som nr 503 i 1921 års utgåva)
* [[1937 års psalmbok]] som nr 603 (samma som nr 503 i 1921 års utgåva)
Rad 24: Rad 24:


Varianter:
Varianter:
* [[Martin Luther]]s tyska psalm ''Herr Gott, Dich loben wir'' från 1529
* [[Martin Luther]]s tyska psalm ''[[Herr Gott, dich loben wir]]'' från 1529
* [[1819 års psalmbok]] som nr 272 ''Nu tacker Gud, allt folk''
* [[1819 års psalmbok]] som nr 272 ''Nu tacker Gud, allt folk''
* [[1937 års psalmbok]] som nr 12 ''Nu tacker Gud, allt folk''
* [[1937 års psalmbok]] som nr 12 ''Nu tacker Gud, allt folk''
* ''Grosser Gott, wir loben Dich'', katolsk variant på tyska
* ''Grosser Gott, wir loben Dich'', katolsk variant på tyska
* [[Gud, vår Gud, vi lovar dig]], svensk version av föregående
* [[Gud, vår Gud, vi lovar dig]], svensk version av föregående
* "[[Europeiska Radio- och TV-unionen|Eurovisionslåten]]", (Eurovisionens signaturmelodi) är hämtad från ett ''Te Deum'' av [[Marc Antoine Charpentier]].
* "[[Europeiska Radio- och TV-unionen|Eurovisionslåten]]", (Eurovisionens signaturmelodi) är hämtad från ett ''Te Deum'' av [https://sv.wikipedia.org/wiki/Marc Antoine Charpentier].


== Källor ==
== Källor ==

Nuvarande version från 6 juni 2022 kl. 18.23

Lovsångens första rad på glasmålning.

Ambrosianska lovsången, eller Te Deum Laudamus, är en av de äldsta och mest välkända hymnerna som används i den västerländska kristenheten vid stora högtider.

Första raden lyder på latin: "Te Deum laudamus, Te Dominum confitemur" (på svenska: "Dig, Gud, prisar vi, dig, Herre, bekänner vi"). Inom romersk-katolska kyrkan sjungs den vid en del större gudstjänster och dessutom i tidegärden varje söndag och festdag. I lutherska kyrkor, inklusive Svenska kyrkan, används den vid vissa återkommande tillfällen men oftare i moderniserade former.

Hymnen har under många hundra år även använts vid större evenemang, till exempel nationella segerfester där man ville tacka Gud för en seger i krig. Den var särskilt vanlig vid kröning av kungar och kejsare som i äldre tid ofta var regenter av Guds Nåde. Ett är kröningen av Karl den store år 800. Ett nutida exempel är firandet av prinsessan Estelles födelse år 2012. Eftersom hymnen varit så välkänd under så lång tid har Te Deum blivit ett begrepp i sig och får ofta beteckna olika former av tacksägelsegudstjänster eller -konserter.

Texten

Texten är av mycket gammalt, men osäkert, ursprung. En legend, troligen från 800-talet, berättar att biskop Ambrosius av Milanogudomlig ingivelse börjat sjunga denna hymn när han på påskaftonen år 387 döpte Augustinus och Augustinus stämde in och avslutade sången. Efter denna legend benämns hymnen ofta på latin Hymnus Ambrosii et Augustini (Ambrosii och Augustini hymn) och även sjungits som växelsång.

Vissa historieforskare har hävdat att Ambrosius översatt en gammal hymn från den österländska kyrkan till latin. Annan forskning har härlett texten till biskop Niketas av Remesiana (död år 414). Från latin har den senare översatts i ett mycket stort antal till många olika språk. Till svenska anges Laurentius Petri ha översatt texten antingen från latin eller från tyska.

Musiken

Noter för orgel.

Den ursprungliga melodin är ett av de äldsta kända musikaliska verken och är en växelsång satt i frygisk tonart. Melodin har under hundratals år sedan varierats och givits ut i olika sättningar, från soloröst till stora körer. Åtskilliga tonsättare har använt texten Te Deum.. för helt egna tonsättningar, både som enskilda sånger och som del i större verk, däribland Friedrich Händel, Bruckner, Olsson, Helmich Roman och Charpentier vars Te Deum i D-dur används som Eurovisionens signaturmelodi. Särskilt framstående torde Lullys Te Deum vara, dels med tanke på att det föranledde hans något tidiga bortgång och dels för att dess form och stil utvecklade barockmusiken mot högbarockens stora mässor och operor.

Publicering

Ursprungstexten i översättning:

Varianter:

Källor

Wikisource
Texten till Te Deum Laudamus finns på Wikisource.