Uthi Gudz Namn nu rese wij: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Uthi Gudz Namn nu rese wij''' är en [[psalm]] i 1695 års psalmbok i tre verser. Den är en färd[[leiser]], en resesång som användes på korståg och pilgrimsfärder under medeltiden. Det är denna leiser som [[Sturekrönikan]]s skildring av slaget på Brunkeberg år 1471 alluderar på. Enligt Högmarck (1736) är den ursprungliga tyska texten ''In Gottes Nahmen fahren wir'' av kantorn i Joachimsdal, [[Nicolaus Hermann|Nicolaus Heermann]]. Översättningen till svenska gjordes, enligt Högmarck, av [[Laurentius Jonae Gestritius| | '''Uthi Gudz Namn nu rese wij''' är en [[psalm]] i 1695 års psalmbok i tre verser. Den är en färd[[leiser]], en resesång som användes på korståg och pilgrimsfärder under medeltiden. Det är denna leiser som [[Sturekrönikan]]s skildring av slaget på Brunkeberg år 1471 alluderar på. Enligt Högmarck (1736) är den ursprungliga tyska texten ''In Gottes Nahmen fahren wir'' av kantorn i Joachimsdal, [[Nicolaus Hermann|Nicolaus Heermann]]. Översättningen till svenska gjordes, enligt Högmarck, av [[Laurentius Jonae Gestritius|Laurentius Jonae Gestricus]]. | ||
Melodin är enligt [[1697 års koralbok]] samma som används till psalmen [[Desse äro de tio bud]] (nr 1). | Melodin är enligt [[1697 års koralbok]] samma som används till psalmen [[Desse äro de tio bud]] (nr 1). | ||
Nuvarande version från 29 september 2021 kl. 06.54
Uthi Gudz Namn nu rese wij är en psalm i 1695 års psalmbok i tre verser. Den är en färdleiser, en resesång som användes på korståg och pilgrimsfärder under medeltiden. Det är denna leiser som Sturekrönikans skildring av slaget på Brunkeberg år 1471 alluderar på. Enligt Högmarck (1736) är den ursprungliga tyska texten In Gottes Nahmen fahren wir av kantorn i Joachimsdal, Nicolaus Heermann. Översättningen till svenska gjordes, enligt Högmarck, av Laurentius Jonae Gestricus.
Melodin är enligt 1697 års koralbok samma som används till psalmen Desse äro de tio bud (nr 1).
Publicerad i
- 1695 års psalmbok som nr 336 under rubriken "Psalmer för Resande til landz och watn".
- Luthersk psalmbok som nr 968, med titeln "I Jesus namn nu reser vi", 1996.
Se även
- Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Thesse äro the tijo Bodh.
Källor
Svensk psalmhistoria, 1946, sid 16, Dick Helander
Högmarck, Lars, Psalmopoeographia, Stockholm, 1736.
| |||||