Jag har aldrig haft tillfälle att besöka den bygden igen, men inte desto mindre har den alltid funnits i mitt minne, nästan som en saga från forna dar. Jag glömmer aldrig de underbara skogarna, den klara luften, ljudet av koskällor, den lilla klara bäcken med sina videbuskar vid skolhuset, lukten av fernissa i klassrummet vid höstterminens början o.s.v. Och den lilla lanthandeln i byn med sin balansvåg! Jag kunde bli hur lyrisk som helst vid tanken på hur underbart livet kunde vara på den tiden.

För ett par månader sedan målade jag en tavla av det gamla skolhuset efter ett litet fotografi och ända sedan dess har min önskan att få veta hur det numera står till därborta känts mera påträngande än någonsin förr. Finns det en hembygdsförening eller någon annan organisation i trakten som skulle kunna hjalpa mig? Jag vore så oändligt tacksam för ett svar...

Maria 21 nov:
Själv är jag väldigt nyfiken på just skollärarinnan som fanns där och ska läsa mer om henne i Ramsbergsboken innan jag svarar dig igen. Har ett vagt minne av att tjänsten hade varit svår att besätta och vållat problem för de beslutande. Lärarinnorna var ju ofta ogifta och skolan låg trots allt ganska ödsligt i sammanhanget. Jag har en bekant som har en bok över alla småskollärarrinnor i hela Sverige som är publicerad 1945. Hade din mor varit verksam då så skulle hon funnits med där. Dessvärre är den organiserad så att lärarna går att hitta utifrån var de varit verksamma tryckåret. För Ramsbergs skoldistrikt finns följande uppgifter:

Sveriges småskollärarinnor i ord och bild, III band. Utgiven av småskollärarinneförbundet under redaktion av Ruth Linder. Förlaget Biografiskt Galleri i Stockholm. Tryckt 1945 hos Almqvist & Wiksell

Leander var inspektör för Ramsbergs skoldistrikt i Västra Västmanland (dvs landskapsorienterat!)
Alva Abrahamsson 1890-04-02, vik sen 1941 i Ramsberg, bor på Sundboda skola.
Anny Eugenia Ekström 1897-07-29 i Norberg. Ordinarie i Stråssa 1919-1927, Kloten 1927-
Brita Kristina Englund 1917-06-05 i Forsa i Gävleborg, verksam i Stråssa sedan 1942.
Ruth Ingeborg Hansson född Söder 1905-01-04 i Falun. Verksam vik i Löa 1928-29, därefter div vik i Dalarna, bosatt i Rälså med div vik i Ramsbergs distrikt 1945.
Anna Alida Teresia Johansson född Clason 1894-07-16 i Linde Bergsförsamling. Vik i Löa sedan 1921. Gift med pastor Karl Johansson.
Hilda Larsson Ramshyttans skola.
Ellen Theresia Nyberg född Thunberg 1897-06-24 i Kolbäck. Diverse vik, sen till Grimsöbodars skola 1940, bosatt i Grimsöbodar, Forshammar.
Hilma Maria "Maja" Vallin född Hammarbäck 1901-05-09 i Ramsberg. Först vikariat i Kloten 1922-1923, sedan Bäckegruvan 1923-1928 som extra ordinarie, därpå en lucka till vikariat i Skinnskatteberg 1935-36´och sista notering verksam i Norra Almhöjden 1941, gift med J Vallin.

Tiiu 6 dec 2006:
Jag sände dig en kopia av min målning av skolhuset igår. Hur länge sedan var det skolhuset brann? Och vad berodde eldsvådan på? Bodde någon där efter att skolan hade lagts ner? Finns byn fortfarande kvar?
Min mors namn var Ene Kajassaar, men hon var inte verksam i Sverige före 1948, eller var det kanske 1949? I alla händelser, hennes första tjänst för det svenska skolväsendet var i Bäckegruvan. Som flykting från Estland under andra världskriget måste hon ju först lära sig språket någorlunda väl for att kunna återgå till sitt yrke. Min far var också lärare, först folkskollärare och senare enhetsskollärare. Av olika skäl bodde de på skilda håll men tillbringade alltid jul- och sommarlovet tillsammans.

Tiiu 24 jan 2007:
Ingången till den norra halvan av huset var belägen på långsidan, fast det år svårt att se den på fotografiet jag har och ännu svårare på min målning. Det är dörren till lärarbostaden som bäst syns på fotot. Runt trappuppgången och verandan till den främre halvan växte det vinrankor (troligen humle egentligen) som var mycket vackra på sommaren och färgrika på hösten. Huset var på den tiden typiskt falurött med vita knutar (den där röda färgen som fastnar på fingrarna om man gnider mot den).

Vägen som ledde till Nytorp utefter sidan av huset grenade också av sig mot en grind alldeles framför dörren som ledde till klassrummet. Så det fanns två grindar.

En sak som har sysselsatt mina tankar en hel del på sistone är den där gården vid Haraldsjön som mamma och jag 'upptäckte' på en av vara långpromenader genom skogen. Vägen som gick från skolan upp mot Nytorp blev till en stig bakom gårdshuset och fortsatte i flera kilometer. På den stigen kom vi slutligen till Haraldsjön, som jag minns var väldigt klar, man kunde se små runda stenar under vattenytan på ett avsevärt djup. Och ett litet stycke fran stranden fanns en gård, som inte kunde ha varit öde alltför länge eftersom det fortfarande fanns öppen ängsmark runtomkring huset.
Genom fönstret kunde vi till och med se en kaffepanna på spisen, så kanske användes huset fortfarande av skogsarbetare eller något liknande. Men vad som verkligen var förbluffande var ladugårdsbyggnaden. Jag vet att det finns ett ord för en sådan byggnad, men jag kan inte komma ihåg vad det är. I alla fall, det var en av dom uråldriga byggnaderna som man ibland ser i historieböckerna där det t.ex. talas om Gustav Vasas skidfärd genom Dalarna. Alltså, en byggnad på två våningar, där den övre våningen på ena långsidan är bredare än undervåningen (svalgång?). Den var timrad av tjocka bjälkar och rödmålad, om jag inte missminner mig. Och i mycket gott skick. Säkert måste den ha varit flera hundra år gammal.

Det brukade finnas en gård ett litet stycke uppför vägen från kapellet mot skolan. Huset låg på samma sida av vägen som kapellet och ladugården på andra sidan. Finns den fortfarande kvar? Den beboddes av två systrar i 50-60 års-åldern och deras gamle far som var 92 och som dog när vi bodde i Bäckegruvan. Systrarna hette Hanna och Gerda Berggren och de brukade laga mat åt predikanten som tidvis kom till kapellet för att hålla möten. De var verkligen måna om honom. Om han blev så väl ompysslad på andra ställen också så var det inte att undra på att han såg så välnärd ut. Hanna, den äldre av systrarna, tjänstgjorde också som söndagsskollärarinna i kapellet. Jag minns fortfarande pappskivan med bilden av ett träd hon gav var och en av sina elever. Varje gång vi var där fick vi ett litet mörkrött äpple av papper som vi kunde klistra på trädet tills det, förhoppningsfullt, dignade av frukt.

Bernt 25 jan 2007:
Hanna och Gerda Berggren var nog släkt med någon som hette Gunnar i lilla Rävnäs (närmare bestämt med Gunnars fru Augusta), öster om Gammelbo. Min egen släkt på papppas sida kommer från Riddarhyttehållet, men några flyttade till Bäckegruvan senare, slutet 1800-talet.

Jag gick i småskolan i Bäckegruvan och måste ha börjat 1951. Lärarinnan då hette Britta Vallgren om jag kommer ihåg rätt. Det fanns en affär på den tiden, nästan som ett litet varuhus vad gällde utbud. Nils Lilja hette innehavaren. Liljas affär låg mitt i byn nedanför bönhuset.

Maria 25 jan 2007:
Om din lärarinna står att läsa i ovan nämnda bok: Brita Emelia Vallgren, född Dahlström 1911-04-24 i Alnö i Västernorrland. Examen i Härnösand 1933, fortbildning nykterhetsundervisning och gymnastik. Vik i Sättna, Vibyggerå, Ramsele, Graninge 1933-1944. Ordinarie 1944 i Graninge och styrelseledamot i Graninge Röda Kors. Gift 1940 med Vilhelm Vallgren. Son Karl-Gunnar 1941. Bosatt på Viksmon 1945. Man kan ju anta att hon tillträdde i Bäckegruvan efter Tiius mor då hon slutade 1950. Av länkarna nedan framgår av Anders Sandberg uppgifter att skolan var i bruk minst till 1958.

Tillägg 5 feb 2008 efter samtal med Hans Eriksson:
Lärarinnan hade två flickor födda 1947 som alltså var födda då hon kom till Bäckegruvan. De var årsbarn med Hans i Nytorp som kom till byn 1952 då föräldrarna övertog moderns fädernesgård.

Bernt 26 jan 2007:
Skolan var rödmålad, när den blev nedlagd såldes den till en man som hette Skov som senare flyttade till Almhöjden och blev fårfarmare när skolan brann ned. Han målade om skolan gul.

Vad det gäller Haraldsjöns familj så fanns Gunnar och Tyra Pettersson (med dotter Annie) som senare bodde i Mårtenstorp (man åker förbi huset på vägen till Röda jorden) nära Riddarhyttan. Gunnar var bror med Allan Pettersson som bodde i Nytorp ovanför skolan i Bäckegruvan. Dottern Annie gifte sig med Birger Karlsson och flyttade då till Björkö söder om Allmänningbo. Nu bor hon i Almänningbo. Allan i Nytorp var i sin tur gift med Rut, en syster till min pappa.

Bernt 27 jan 2007:
Det finns ju egentligen två Nytorp, det ena där Stig och Hasse bodde och det andra som Allan och Rut Pettersson bodde, numera även det nedbränt. Mina kusiner dvs Allans och Ruts barn hette Hans och Kerstin Pettersson. Hans bor vid Bäckegruvan Riddarhyttan och Kerstin bor i Vintrosa utanför Örebro. Stig bor ju i Stråssa liksom Hasse. (Deras mor Märta Eriksson avled 13 feb 2005, nära 96 år gammal.)

Några jag kommer ihåg var bröderna Verner och Marcus Jansson. Verner drev ju kvarnen i Gammelbo (före Waldemar och Anna?). Brodern Marcus var utbildad ingengör men inte yrkesverksam. Sedan fanns postbäraren Valdemar Berggren som bar ut post från Ramsberg till Bäckegruvan, även Sandtjärn. Det blev en ganska bra tur varje dag, i början hade han cyckel eller spark innan han skaffade körkort och bil. Första bilen var en Ford Popular, tror det var den enda som fanns i byn också. Bredvid affären bodde Karl Lilja. vad jag vet måste det vara hans barn som hette Karl-Erik och Maj-Britt, tror att Maj-Britt bor i Riddarhyttan.

Min pappa hade två syskon som bodde i Bäckegruvan. Den ena var Rut Pettersson i Nytorp och den andra var Ingeborg Bokström som bodde i Lilla Mosstorp mellan Bäckegruvan och Bränntorp. (I ena huset vid Lilla Mosstorp växte sedermera Stig-Olof Jansson upp med sin far Martin Jansson, vars barnbarn Martin Jansson bor nere i Gammelbo än.)
Vi var ju inte så många barn i byn på den tiden så vi som fanns lekte ihop då det passade, mest var jag nog ihop med Stig och Hasse och lekte på fritiden.

Min pappa jobbade i skogen åt Riddarhytte AB och körde ut virke med häst. Sommartid även med jordbruket på arrendestället, vi hade 6-8 kor, häst och grisar. Han arrenderade Östra Skogstorp som var ca 3-4 hektar och ligger cirka 3 km öster om Bäckegruvan. Min mamma var hemma och skötte djuren och familjen under dagarna. Eftersom det var ganska långt mellan torpen var det ganska ensamt att var barn. Man kunde bara träffa kompisarna i och efter skolan samt ibland på helgerna.

Bernt 29 jan:
Rut och Allans hus Nytorp låg ovanför skolan, dvs man åkte förbi skolan, medan det andra där Stig och Hasse bodde tar man av till vänster innan man kom till skolan. Stället såldes av Assidomän någon gång på 80-talet. Jag vet inte vem som köpte, men vad jag hört så fanns många funderingar vad som hände där och vilken brandorsaken kan ha varit.

Med den högra av vägarna då man lämnar Bäckegruvan och åker mot Riddarhyttan så kommer först ett hus på höger sida som kallas "Utters" efter Helmer och Frida Utter som bodde där, jag tror någon släkting har det som sommarställe nu. Det fanns tre boställen med namnet Östra Skogstorp. Efter byn, och Utters, kom man till det första huset på vänster sida som låg högt med en vacker utsikt över Sörmogen. Där bodde vi på slutet, men först bodde vi på det sista av husen mellan 1945-1953, det som ligger i en kurva. Mellan låg ett som vi kallade "KlotKalles" efter Karl och Elin Johansson, det syns inte från vägen men ligger på dess högra sida. De hade också en son Verner och en dotter Siri som bodde hemma. Siri finns i Lindesberg fortfarande vad jag vet. Jag har aldrig hört annat än att alla tre ställena kallades för Östra Skogstorp. Något som ofta blandades ihop med Östra Skogstorp var Västra Skogstorp som ju ligger ovanför Skinnfotens på vägen mellan Ramsberg och Kloten.

Lite längre mot Riddarhyttan fanns en väg till vänster till ett ställe som hette Skyttorp där bodde man som hette Per Persson Skytt, som hade något sorts förhållande med en dam som hette Hildur som bodde i Resta första eller andra huset på höger sida på vägen mellan Resta och Ösarhyttan, mot Krutbruket.

Verner och Marcus bodde i det andra huset då man kommer in till Bäckegruvan. Ett ganska lågt hus som ligger längs med vägen och en ladugård på andra sidan.
Verner drev kvarnen i Gammelbo innan Valdemar Andersson tog över den. Han jobbade sedan idogt på stället i Bäckegruvan med att dika ur den mosse som var deras åkrar samt att han bröt upp en otrolig massa sten. Däremot hade han inga djur så det var egentligen ingen som förstod varför han gjorde allt detta arbete.
Familjen Marquardt från Södermalm i Stockholm har i många år haft huset som sommarstuga (sannolikt ända sedan den välbesökta auktionen efter bröderna) men nu är huset sålt till andra ägare.

Mina föräldrar hette Albin o Anna Berggren. Min mamma bodde som ung i Ramsberg, på Skåne, öster om Liljendal. Hon tjänade som piga på Ramsbergs bruk, var syster med Gerda Gustafsson gift med Paul samt Erik Andersson gift med Astrid
Som en händelse bodde det en man som också hette Albin i Västra Skogstop, så det hände att man frågade efter Albin i Skogstorp och kom till fel "Albin" på fel Skogstorp.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

En kort tid efter denna brevväxling omkom Bernt i en tragisk bilolycka då han möttes av en omkörande bil. Bernt tog med sig resten av sina återupplivade minnen från barndomsåren i graven, men vi är glada för det han hann att berätta och att han visste om att vår brevväxling var publicerad här. Kan tänka mig att han var lite nyfiken på vad det månde bliva till slut, men det fick han dessvärre aldrig se.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Tiiu 4 mars ( i originalformatering utan å, ä och ö):
Du undrade hur det kom sig att jag hamnade har i Amerika. Det hela borjade med att jag laste fel pa en tagtidtabell i London ar 1960. Jag hade tillbringat nagra veckor dar pa sommarlovet och missade en tagforbindelse som gjorde att jag kom hem en dag senare an planerat. Pa taget fran Kopenhamn fanns det bara en ledig plats for mig och den rakade vara bredvid en amerikanare, Bob, som underholl mig hela vagen till Varnamo med berattelser om allt mellan himmel och jord. Innan han for tillbaka hem kom han och halsade pa oss och vi blev goda bekanta. Foljande ar gifte vi oss och jag flyttade till sodra Kalifornien, nara Los Angeles. Pojken, Robert, foddes aret darpa. Vi skildes efter ungefar sju ar och Bob dog nagot ar senare. Inte sa varst lange efterat gifte jag om mig. Var pojke, Patrick, foddes ar 1969. Cliff avled ar 1981. Bill ar alltsa min tredje make och vi har nu varit gifta i 24 ar. Sladdbarnet, Christopher (Chris), ar nu 23 ar gammalt och den enda av mina pojkar som bor har i Nebraska. Han tog sin examen for ett ar sedan och slog sig efterat ner har i stan, i egen lagenhet forstas.

Jag jobbade vid Pacific Bell (en telefonfirma som senare slogs samman med SBC och ar numera 'uppslukad' av ATT) i nastan 25 ar. Min storsta 'insats' var nog att jag under the sista fem aren korde 161 kilometer till arbetet dagligen --- och samma stracka tillbaka igen forstas. Det var rena vansinnet, men det gick pa nagot satt. Fast i Kalifornien var det inte ovanligt att kora langa strackor till jobbet. Jag har till och med hort talas om en dam som korde strackan Los Angeles-San Diego dagligen (370 km!). Tur och retur. Naturligtvis tog jag ut min pension sa fort jag kunde.

Och sa detta med spraket. Jag vet inte hur det kommer sig att det fortfarande ar sa latt for mig att skriva och lasa svenska. Visst har jag ju last nagon svensk bok under arens lopp och sa brukade ju mamma sanda mig veckotidningar, men nagon att prata med har jag inte haft. Det ar kanske forklaringen till att jag utan tvivel skulle gora bort mig helt om jag fick tillfalle att saga nagot pa svenska. Det skulle sakert ta atminstone 2-4 veckor att praktisera tillbaka det som under arens lopp gatt forlorat. Och sa tycker jag att mitt satt att skriva blev mossbelupet redan under 70-talet. Jag har inte kunnat hanga med i utvecklingen alls och saknar de mera obundna uttryckssatten med slang och jargong av alla de slag. Slutsatsen ar att jag helt enkelt maste skaffa mig ett nytt lexikon. Jag har stort behov av hjalp i synnerhet vad tekniska ord betraffar. Jag har dessutom varit i kontakt med ett par vanner i Sverige i manga ar, forst per brev och senare genom mailen, aven om vi bara skriver till varandra omkring 3-4 ganger om aret.
Ja, detta var atminstone ett forsok till en kort sammanfattning av mitt liv har och forhoppningsfullt svarade jag pa alla dina fragor.

Ingemar Pettersson, pensionerad präst i Frövi, med anor från Bäckegruvan, 28 aug 2007
Min anknytning till Bäckegruvan är på min mors sida. Hon var född 1909 och växte upp där. Hennes far hette August Berggren och modern hette Julia Maria. Hon dog 1926 medan August levde till l952.
Förutom min mor som hette Märta hade de sonen Valdemar (= post-Valle, som han kallades) samt Ruth.
Både Valdemar och min mor är döda medan systern Ruth lever, bosatt på Tallåsen i Frövi.
På 1950-talet besökte vi Bäckegruvan några gånger. Jag minns hur vi fick åka hästskjuts från Gammelbo. Kusken hette Lilja vill jag minnas och han hade en vit häst.
Senare i livet hälsade jag också på i Bäckegruvan några gånger medan Valdemar och hans hustru Elna bodde där. Moster Elna lovade betala min prästkaftan, när jag prästvigdes i Västerås l965, vilket hon också gjorde. Hon var ganska bestämd av sig men jag tyckte om henne.

Kerstin Eriksson, Örebro, född 1940 i Nytorp. Den 9 oktober 2007

Vid telefonsamtal för att få kontakt med Tiiu igen framkom att Kerstin flyttade från byn redan som 17-åring för att gå lanthushållsskola. Senare utbildade hon sig till sjuksköterska och arbetade på Regionsjukhusets intensivvårdsavdelning (USÖ idag) ända fram till sin pensionering. Kerstin berättade också att Tiiu målade redan då och att såväl hon som brodern än idag har de tavlor uppsatta som man fick när familjen flyttade från byn (Kerstin har en tavla med en ankunge och Hans en tavla med en katt och råtta på).

Den 3 nov 2008 samtal med Monika Berg-Silfverling

I jakten på en möjlig ledare för tapetserikurs i församlingen till våren kontaktade jag Lindesbergs Tapetserarverkstads Monika Berg-Silfverling, som befanns ha flyttat till jobb Stockholm i veckorna. Monika berättade att det är hennes make Sten-Eric Silfverling som köpte skoltomten av min pappa (som dog 1997). Jag visste dom hade någon anknytning till Bäckegruvan sen vi gick en facklig kurs tillsammans innan våra flickor föddes 1994. Sten-Eric berättade att flaggstången restes strax efter att dom fått ett besök av tre damer som gått i skolan. Per-Arne Bergström från Pliggens hjälpte till med en traktor och drog upp flaggstången. Monika berättade att det var ett redigt jobb att måla den.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
Länkar med anknytning till texten ovan eller byn:
Släktfråga om skomakaren Anders Hansson, född 1742 i Östra Skogstorp, Ramsberg
Sigge Fürst anor
Alma Karolina Gustavsson dotter till Gustaf Larsson Pligg och dog i Amerika 1947.
Hemmansägaren Karl Vilhelm Gustavsson, född 1881-03-01 i Östra Skogstorp, Ramsberg
Anhöriga till Karl Vilhelm Gustavsson
Waldermar och Anna Andersson, farföräldrar till Peranders Waldemarsson
Uppgifter från Ramsbergs kyrkogård med Berggren och Lilja-släkter bland andra
Gammelbo förr och nu (ser att Nytorp är placerad för långt från byn och det är jag som skrivit den texten *skäms*)
Tillsättning av skollärartjänst vid Nytorps Folkskola 31 jan 1894 ( Till lärarinna vid Nytorps mindre folkskola, Ramsberg, Öreb.: Anna K. Johansson i Ed. Till småskollärarinnor i Ramsberg, Öreb.: Ida S. Eriksson i Vintrosa och Anna L. Rahm i Ramsberg.)
Anstånd med egen tjänstebostadsingång i skolan till 1930 (ur Svensk Läraretidning, 47:e årgången 1928)
Skolkort från 1958 (insänt av Anders Sandberg) Eftersom länken förutsätter att man har konto på stayfriends har jag fått möjlighet av Anders att lägga ut bilden i sin helhet här:

Klicka för större bilder. Namn finns på StayFriends hemsida för inloggade, men kan inte publiceras här med mindre än att alla medgivit det.

Annons efter lärarinna till Norra Almhöjden & Källkärns skola (Kloten) 20 dec 1893 (se även nedan)
Annons efter två lärarinnetjänster till Granhult och Norra Almhöjden 7 nov 1900 (se även nedan)
Annons efter lärarinna vid Källkärns skola (Kloten) 26 nov 1902 (se även nedan)
Annons efter vikarie i Älvsborgs län, undertecknad av Augusta Lindevall, vilket också är namnet på Bäckegruvans lärarinna 1895-1925. (se även nedan)

Lärarinnetjänsten
vid flyttande småskolan i Källkärn-Norra
Almhöjden af Ramsbergs församling, Örebro
län, sökes hos undertecknad inom 20 januari
1894. Med småskolan är förenad folkskolans
l:a årsklass. Barnantalet å båda stationerna
ringa. Repetitionsförhör hållas 2 gånger hvarje
läsmånad å den station, där skola ej pågår.
Läsningen börjar l mars 1894. Lön 350
kronor, husrum och vedbrand, dessutom 50
kronor till resorna mellan stationerna. Tre
månaders ömsesidig uppsägningstid.

E. Låftman.
Skolrådets ordförande.
Adress Ramsberg.

Två småskollärarinneplatser
blifva vid 1901 års ingång lediga i Ramsbergs
skoldistrikt, vid Granhult och Norra
Almhöjden. Löneförmåner enligt lag. Bostaden
vid N. Almhöjden består för närvarande af
ett rum (utan kök). Läsningen börjar l mars.
Ansökningar sändas inom 31 nästkommande
december under adress Ramsberg till

Skolrådets ordförande.

Lärarinnetjänsten
vid Källkärns fasta mindre folkskola i nedan
skrifna socken sökes hos undertecknad
före 5 januari 1903. Platsen tillträdes
nästkommande l februari. Lön för 9 månaders
läsning under året 400 kronor jämte bostad
och vedbrand.

Ramsberg, Örebro län, den 20 november
1902. Skolrådets ordförande.

Vikariat
vid fasta mindre folkskolan vid Haratången i
Örby församling af Älfsborgs län fiunes att
genast tillträda. Lön efter 350 kr., fri bostad
och vedbrand. Den härå reflekterande torde
snarast insända betyg till undertecknad.

Augusta Lindevall.
Lärarinna.
Olstorp, Kinna (Älfsborg län).