Gud Fader uti himmelrik, Guds Son: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Källor) |
||
Rad 35: | Rad 35: | ||
{{Psalmse}} | {{Psalmse}} | ||
[[Kategori: | [[Kategori:Psalmer]] | ||
[[Kategori:Bönepsalmer]] | [[Kategori:Bönepsalmer]] |
Versionen från 4 mars 2022 kl. 09.32
Gudh Fader uthi Himmelrijk är en psalm i 20 verser som fanns redan i 1576 års psalmbok och i 1694 och 1695 års psalmböcker. Enligt Högmarck (1736) är ursprunget den tyska psalmen Gott Vater in dem Himmelreich av superintendenten och professorn i Stralsund, Greifswald och sedermera i Wissmar Johan Frederus. Enligt samma källa översattes texten till svenska av Karl IX:s och Gustav II Adolfs hovpredikant Jonas Palma Smolandus.
I Swedbergs psalmbok 1694, nr 356, är första versen:
Gud Fader uti himmelrik
Gudz Son och Ande sannerlig
Tu heliga Trefaldighet
En enig Gud i ewighet;
Uppå tin ord wi bedie tig
Oss wärdes höra mildelig
I 1695 års psalmbok är den nr 296:
Gudh Fader uthi Himmelrijk
Gudz Son och Ande sannerlig
Tu heliga Trefallighet
En enig Gudh i ewighet
Uppå tin Ord wij bedie tigh
Oss wärdes höra mildelig.
Melodi
I 1697 års koralbok anges att melodin också används till psalmerna 8 På Gud, vår Fader, jag nu tror, 9 Vår Fader, som i himlen är och 159 O du, vår Herre Jesu Krist.
Publicerad i
- Then Swenska Psalmeboken, Gutterwitz (1586), första publicering.
- Swedbergska psalmboken som nr 356 med titeln under rubriken "Böne-Psalmer", "Litania i Sångwis"
- 1695 års psalmbok som nr 296 med titeln Gudh Fader uthi Himmelrijk Litania i Sångwijs under rubriken "Böne-Psalmer".
Se även
- Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Fadher wår som i Himblom äst (nr 8) där framgår också att förebilden är"Vater unser im Himmelreich".
Källor
- Lars Högmarck, Psalmopoeographia, Stockholm, 1736
|