Finlandssvenska psalmboken (1986): Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Källor) |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 47: | Rad 47: | ||
Kommittén fick som uppdrag att förbereda en totalrevison av den finlandssvenska psalmboken. Till skillnad från den föregående psalmboken, där melodierna utarbetades då texterna redan godkänts av kyrkomötet, arbetade man parallellt med texter och melodier. Arbetet med revisonen skedde i nära samarbete med finska psalmbokskommittén och enligt samma huvudprinciper, dock så att det svenska reformarbetet inte behövde slaviskt följa det finskspråkiga.<ref name=":1" /> | Kommittén fick som uppdrag att förbereda en totalrevison av den finlandssvenska psalmboken. Till skillnad från den föregående psalmboken, där melodierna utarbetades då texterna redan godkänts av kyrkomötet, arbetade man parallellt med texter och melodier. Arbetet med revisonen skedde i nära samarbete med finska psalmbokskommittén och enligt samma huvudprinciper, dock så att det svenska reformarbetet inte behövde slaviskt följa det finskspråkiga.<ref name=":1" /> | ||
Under arbetets gång utgav kommittén 1979 ett försökshäfte ”''Nya psalmer ett urval”'', som innehöll 90, för psalmboken nya psalmer. Bland dem fanns äldre kända väckelsesånger, medeltida hymner i nyöversättning, gamla psalmer, som inte hade funnits i den | Under arbetets gång utgav kommittén 1979 ett försökshäfte ”''Nya psalmer ett urval”'', som innehöll 90, för psalmboken nya psalmer. Bland dem fanns äldre kända väckelsesånger, medeltida hymner i nyöversättning, gamla psalmer, som inte hade funnits i den finlandssvenska psalmboken samt prov på de senaste årens svenska psalmdiktning. Boken var avsedd att användas som komplement till psalmboken <ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Nya psalmer Ett urval|datum=|hämtdatum=|år=1979|sid=7|författarlänk=|utgivare=Svenska psalmbokskommittén i Finland, Församlingsförbundets Förlags Ab|månad=|isbn=951-550-164-4}}</ref> | ||
Ett förslag till en ny psalmbok ''”Nya psalmer -83''” publicerades år 1983 med 549 psalmer. Stommen i förslaget bestod av 1943 års psalmbok, av dess 632 psalmer ingick 273 och antalet nya psalmer var 190.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Psalmer -83 Förslag till Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.|datum=|hämtdatum=|år=1983|sid=|utgivare=Svenska psal,bokskommittén i Finland, Församlingsförbunders Förlags Ab|isbn=951-550-263-2}}</ref><ref name=":2" /> | Ett förslag till en ny psalmbok ''”Nya psalmer -83''” publicerades år 1983 med 549 psalmer. Stommen i förslaget bestod av 1943 års psalmbok, av dess 632 psalmer ingick 273 och antalet nya psalmer var 190.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Psalmer -83 Förslag till Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.|datum=|hämtdatum=|år=1983|sid=|utgivare=Svenska psal,bokskommittén i Finland, Församlingsförbunders Förlags Ab|isbn=951-550-263-2}}</ref><ref name=":2" /> | ||
| Rad 57: | Rad 57: | ||
Bland dem finns en stor del psalmer som inte ingår i Finlands kyrkas finska psalmbok, ''[[Virsikirja]]'' från år 1986 eller i [[Den svenska psalmboken 1986|Den svenska psalmboken]] från år 1986 (Svenska kyrkans psalmbok). Det finlandssvenska särstoffet bland psalmerna är 24 %, ungefär en fjärdedel av psalmerna i psalmboken. Det är en anmärkningsvärt stor del psalmer som traderas således vidare endast i den finlandssvenska psalmboken. Ungefär en lika stor del psalmer är gemensam för alla tre nya psalmböcker i Finland och Sverige. Dock är andelen gemensamma psalmer större i förhållande till den rikssvenska psalmboken än till den finska. 45 % av psalmerna är gemensamma med den finska psalmboken och 57 % med den rikssvenska.<ref name=":0">{{Webbref|url=http://users.abo.fi/bsarelin/lecthymn.htm|titel=Relationerna mellan psalmböckerna | Bland dem finns en stor del psalmer som inte ingår i Finlands kyrkas finska psalmbok, ''[[Virsikirja]]'' från år 1986 eller i [[Den svenska psalmboken 1986|Den svenska psalmboken]] från år 1986 (Svenska kyrkans psalmbok). Det finlandssvenska särstoffet bland psalmerna är 24 %, ungefär en fjärdedel av psalmerna i psalmboken. Det är en anmärkningsvärt stor del psalmer som traderas således vidare endast i den finlandssvenska psalmboken. Ungefär en lika stor del psalmer är gemensam för alla tre nya psalmböcker i Finland och Sverige. Dock är andelen gemensamma psalmer större i förhållande till den rikssvenska psalmboken än till den finska. 45 % av psalmerna är gemensamma med den finska psalmboken och 57 % med den rikssvenska.<ref name=":0">{{Webbref|url=http://users.abo.fi/bsarelin/lecthymn.htm|titel=Relationerna mellan psalmböckerna | ||
i Finland och Sverige | i Finland och Sverige|datum=|utgivare=Birgitta Sarelin 16 November 1999}}</ref> | ||
Psalmbokens har en del del gemensamt material med den rikssvenska psalmboken. Dock är psalmerna inte alltid likalydande vare sig till text eller melodi. Psalmboken skiljer sig från 1986 års psalmbok i Sverige, vid sidan av annat urval psalmer, bland annat genom att alla konjunktivformer och plurala verbformer konsekvent är borttagna, med åtföljande ändringar i omgivande text. Å andra sidan har man velat bevara de rena rimmen, och alltså är bearbetningarna i det avseendet mindre omvälvande. Tretton rikssvenska psalmer har bevarats i den finlandssvenska psalmboken trots att de har utgått i Sverige från 1986 års psalmbok. Den i Sverige omdiskuterade psalmen av [[J.A. Eklund]] "Fädernas kyrka" (nr 168), som efter mycken diskussion utgick i Sverige, är kvar i den finlandssvenska psalmboken dock i en förkortad variant.<ref name=":0" /> | Psalmbokens har en del del gemensamt material med den rikssvenska psalmboken. Dock är psalmerna inte alltid likalydande vare sig till text eller melodi. Psalmboken skiljer sig från 1986 års psalmbok i Sverige, vid sidan av annat urval psalmer, bland annat genom att alla konjunktivformer och plurala verbformer konsekvent är borttagna, med åtföljande ändringar i omgivande text. Å andra sidan har man velat bevara de rena rimmen, och alltså är bearbetningarna i det avseendet mindre omvälvande. Tretton rikssvenska psalmer har bevarats i den finlandssvenska psalmboken trots att de har utgått i Sverige från 1986 års psalmbok. Den i Sverige omdiskuterade psalmen av [[J.A. Eklund]] "Fädernas kyrka" (nr 168), som efter mycken diskussion utgick i Sverige, är kvar i den finlandssvenska psalmboken dock i en förkortad variant.<ref name=":0" /> | ||
Versionen från 8 mars 2022 kl. 11.14
| Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland | |
| Originalspråk | svenska |
|---|---|
| Land | Finland |
| Genre | psalmbok |
| Utgivningsår | 1986 |
| Del i serie | |
| Ingår i serie | Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland |
| Föregås av | Finlandssvenska psalmboken (1943) |
Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är den psalmbok som används av svenskspråkiga församlingar i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Psalmboken utarbetades parallellt med motsvarande finskspråkiga psalmbok, men är ett självständigt verk, med bland annat ett annat urval psalmer. Den kom ut samma år som 1986 års psalmbok i Sverige, men har inte samordnats med den.
Historia
Initiativet till en ny finlandssvenk psalmbok tog officiellt upp på stiftsmötet i Borgå stift 1974. Ärendet behandlades vidare år 1975 och Finlands evangelisk-lutherska kyrkas kyrkomöte tog även upp frågan samma år och tillsatte en kommitté för att utarbeta ett förslag. Till kommittén utsågs
- direktor cantus Gunnar Ahlskog,
- teol. lic. Gustav Björkstrand,
- fil. mag Ull-Britt Gustafsson,
- dip. org. Gunvor Helander,
- kontraktsprosten Alvar Kurtén (som sammankallare),
- pastor Henrik Perret
- författaren Ole Torvalds.
- Till sekreterare kallases fil&teol. lic. Karl-Johan Hansson. [1] [2]
Kommittén fick som uppdrag att förbereda en totalrevison av den finlandssvenska psalmboken. Till skillnad från den föregående psalmboken, där melodierna utarbetades då texterna redan godkänts av kyrkomötet, arbetade man parallellt med texter och melodier. Arbetet med revisonen skedde i nära samarbete med finska psalmbokskommittén och enligt samma huvudprinciper, dock så att det svenska reformarbetet inte behövde slaviskt följa det finskspråkiga.[1]
Under arbetets gång utgav kommittén 1979 ett försökshäfte ”Nya psalmer ett urval”, som innehöll 90, för psalmboken nya psalmer. Bland dem fanns äldre kända väckelsesånger, medeltida hymner i nyöversättning, gamla psalmer, som inte hade funnits i den finlandssvenska psalmboken samt prov på de senaste årens svenska psalmdiktning. Boken var avsedd att användas som komplement till psalmboken [3]
Ett förslag till en ny psalmbok ”Nya psalmer -83” publicerades år 1983 med 549 psalmer. Stommen i förslaget bestod av 1943 års psalmbok, av dess 632 psalmer ingick 273 och antalet nya psalmer var 190.[4][2]
Kyrkomötet antog den nya psalmboken i februari 1986 och den togs i bruk första advent 1987. I psalmbiken finns 585 psalmer. Av psalmerna i 1943 års psalmbok behölls 381. Ändringar har gjorts i både texter och melodier. Drygt 200 psalmer är nyinförda.Tonhöjden har sänkts i många melodier och ackordanalys har utarbetats för ett hundratal psalmer.[5]
Psalmbokens psalmer och karaktär
Den finlandssvenska psalmboken är en egen psalmbok med egen profil, men den har dock nära samband både med Finlands evangelisk-lutherska kyrkas finska psalmbok, "Virsikirja" och med Svenska kyrkans psalmbok ”Den svenska psalmboken”. Psalmboken används även i tvåspråkiga församlingar och i tvåspråkiga sammanhang. Detta försvåras i viss mån av några faktorer: antalet verser i en del psalmer är olika, psalmernas sjungs med olika melodier i respektive böcker och några psalmer med samma originaltext är översatta i olika versmått.[1]
Bland dem finns en stor del psalmer som inte ingår i Finlands kyrkas finska psalmbok, Virsikirja från år 1986 eller i Den svenska psalmboken från år 1986 (Svenska kyrkans psalmbok). Det finlandssvenska särstoffet bland psalmerna är 24 %, ungefär en fjärdedel av psalmerna i psalmboken. Det är en anmärkningsvärt stor del psalmer som traderas således vidare endast i den finlandssvenska psalmboken. Ungefär en lika stor del psalmer är gemensam för alla tre nya psalmböcker i Finland och Sverige. Dock är andelen gemensamma psalmer större i förhållande till den rikssvenska psalmboken än till den finska. 45 % av psalmerna är gemensamma med den finska psalmboken och 57 % med den rikssvenska.[6]
Psalmbokens har en del del gemensamt material med den rikssvenska psalmboken. Dock är psalmerna inte alltid likalydande vare sig till text eller melodi. Psalmboken skiljer sig från 1986 års psalmbok i Sverige, vid sidan av annat urval psalmer, bland annat genom att alla konjunktivformer och plurala verbformer konsekvent är borttagna, med åtföljande ändringar i omgivande text. Å andra sidan har man velat bevara de rena rimmen, och alltså är bearbetningarna i det avseendet mindre omvälvande. Tretton rikssvenska psalmer har bevarats i den finlandssvenska psalmboken trots att de har utgått i Sverige från 1986 års psalmbok. Den i Sverige omdiskuterade psalmen av J.A. Eklund "Fädernas kyrka" (nr 168), som efter mycken diskussion utgick i Sverige, är kvar i den finlandssvenska psalmboken dock i en förkortad variant.[6]
Bland psalmförfattare i den finlandssvenska psalmboken kan nämnas
”gamla” finlandssvenska författare
- Johan Ludvig Runeberg, med 25 psalmer,
- Zaharias Topelius med 13 psalmer,
- Jacob Tegengren med 12 psalmer,
- Alfons Takolander 4 psalmer
- Joel Rundt 3 psalmer
”nya” författare
- Viola Renvall,
- Hjalmar Krokfors
- Catharina Östman,
- Lars Huldén,
- Tua Forsström
- Ull-Britt Gustafsson-Pensar.
Nya finska författare är
Bland svenska psalmförfattare i psalmboken kan nämnas
- Johan Olof Wallin med 12 psalmer
- Franz Mikael Franzén med 7 psalmer,
- Lina Sandell Berg
- Paul Nilsson med 8 psalmer
”nya” författare
- Anders Frostenson 23 psalmer,
- Britt G. Hallqvist med 8,
- Olof Hartman1 ,
- Eva Norberg Hagberg 9
- Ylva Eggehorn 3 psalmer.
Vidare finns det nya psalmer från Danmark (t.ex. Karl Laurids Aastrup med 2 psalmer),
Norge (Svein Ellingsen 8 psalmer),
en psalm från Island.
Vidare finns några nya psalmer från USA (t.ex. Fanny Crosby, 3 psalmer) och Stor-Britannien (Fred Kaan och F. Pratt Green).[6]
Ett psalmbokstillägg med titeln "Sång i Guds värld. Tillägg till Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland" antogs av kyrkomötet i november 2015 och det togs i bruk 2016. Tillägget har 146 psalmer.
Innehåll
Finlandssvenska psalmboken (1986), innehåll
Källor
- Svensk Psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Församlingsbörbundets Förlags Ab. 1987.
- ↑ 1,0 1,1 1,2 Hansson, Karl.Johan (1997). Tredition och förnyelse Fakta och synpunkter inför den finlandssvenska psalmboksrevisionen. Serie B Nr 28. Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. sid. 5-6, 81. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
- ↑ 2,0 2,1 Psalmer -83 Förslag till Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. 1983. sid. 7-11. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
- ↑ Nya psalmer Ett urval. Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. 1979. sid. 7. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
- ↑ Psalmer -83 Förslag till Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.. Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. 1983. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
- ↑ Förord. "Svensk Psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Antagen av kyrkomötet februari 1986.". Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. 1987.. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
- ↑ 6,0 6,1 6,2 6,3 [http://users.abo.fi/bsarelin/lecthymn.htm ”Relationerna mellan psalmböckerna i Finland och Sverige”]. Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. http://users.abo.fi/bsarelin/lecthymn.htm.Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.