Kolmodin, Israel: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med '{{Biskop |titel=Superintendent |kyrka=Svenska kyrkan |stift=Visby stift, superintendent |period=1692–1709 |företrädare=Petrus Stjernman |efterträdare=...')
 
Ingen redigeringssammanfattning
 
(5 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 3: Rad 3:
|kyrka=[[Svenska kyrkan]]
|kyrka=[[Svenska kyrkan]]
|stift=[[Visby stift]], superintendent
|stift=[[Visby stift]], superintendent
|period=[[1692]]–[[1709]]
|period=1692–1709
|företrädare=[[Petrus Stjernman]]
|företrädare=[[Petrus Stjernman]]
|efterträdare=[[Johan Esberg]]
|efterträdare=[[Johan Esberg]]
|född=[[24 december]] [[1643]] |födelseort=[[Enköpings församling|Enköping]]
|född=24 december 1643 |födelseort=[[Enköpings församling|Enköping]]
|död={{död datum och ålder|1709|4|19|1643|12|24}}
|död=19 april 1709
|dödsort=[[Visby]]
|dödsort=[[Visby]]
|biskopsvigd=
|biskopsvigd=
|akademisk titel=
|akademisk titel=
}}
}}
'''Israel Gustaf Kolmodin''', född 24 december 1643 i [[Enköpings församling|Enköping]], död 19 april 1709 i Visby, var en svensk professor, riksdagsman och [[superintendent]]. Han är mest ihågkommen som [[psalmförfattare]].  
'''Israel Gustaf Kolmodin''', född 24 december 1643 i [[Enköpings församling]], död 19 april 1709 i Visby, var en svensk professor, riksdagsman och [[superintendent]]. Han är mest ihågkommen som [[psalmförfattare]].  


==Biografi==
== Biografi ==
Israel Kolmodin var son till [[kyrkoherde]] och [[riksdagsman]] [[Michael Erici Kolmodin]] och Christina Nilsdotter [[Emporagrius|Emporagria]], som var kusin med biskop [[Erik Gabrielsson Emporagrius]]. Fadern var vid hans födelse rektor vid skolan i Enköping, men familjen flyttade sedan till [[Simtuna socken|Simtuna]] när fadern blev [[prost]] där. Israel Kolmodin inskrevs elva år gammal, 1654, vid Uppsala universitet, studerade där och vid Lunds universitet, blev [[filosofie magister]] 1672, och [[Prästvigning|prästvigdes]] två år senare. Han begav sig sedan på utrikes studieresor. 1679 blev han vice [[pastor]] i [[Uppsala domkyrka]], året därpå [[notarie]] vid [[Domkapitel|domkapitlet]] och samma år teologie [[Adjunkt (lärare)|adjunkt]] vid universitetet. Kolmodin utnämndes 1686 till kyrkoherde i Näs samt extra ordinarie [[Teologi|teologie]] professor vid universitetet.
Israel Kolmodin var son till [[kyrkoherde]] och riksdagsman [[Michael Erici Kolmodin]] och Christina Nilsdotter [[Emporagrius|Emporagria]], som var kusin med biskop [[Erik Gabrielsson Emporagrius]]. Fadern var vid hans födelse rektor vid skolan i Enköping, men familjen flyttade sedan till [[Simtuna socken|Simtuna]] när fadern blev [[prost]] där. Israel Kolmodin inskrevs elva år gammal, 1654, vid Uppsala universitet, studerade där och vid Lunds universitet, blev filosofie magister 1672, och [[Prästvigning|prästvigdes]] två år senare. Han begav sig sedan på utrikes studieresor. 1679 blev han vice [[pastor]] i [[Uppsala domkyrka]], året därpå notarie vid [[Domkapitel|domkapitlet]] och samma år teologie adjunkt vid universitetet. Kolmodin utnämndes 1686 till kyrkoherde i Näs samt extra ordinarie [[Teologi|teologie]] professor vid universitetet.


Kolmodin hade tillsammans med [[Erik Benzelius d.ä.]] och [[Jesper Svedberg]] i uppdrag att revidera psalmboken, samt ingick i [[Bibelkommissionen (1691)]] 1691–1692. 1692 kallades han till [[Gotlands stift]] som [[superintendent]]. Ett år senare promoverades han till [[teologie doktor]] under jubelfesten i Uppsala. Som representant för prästståndet deltog Kolmodin i riksdagarna 1678–1697, de första åren som prästståndets [[notarie]]. Som superintendent såg han till att prästerna i stiftet fick behålla [[Tionde|kronotiondet]], som ämnades tas ifrån dem, och tilldelade boställen till [[Kaplan|kaplanerna]] i [[Stift (kyrkligt förvaltningsområde)|stiftets]] [[Församling|församlingar]].
Kolmodin hade tillsammans med [[Erik Benzelius d.ä.]] och [[Jesper Swedberg]] i uppdrag att revidera psalmboken, samt ingick i [[Bibelkommissionen (1691)]] 1691–1692. 1692 kallades han till [[Gotlands stift]] som [[superintendent]]. Ett år senare promoverades han till [[teologie doktor]] under jubelfesten i Uppsala. Som representant för prästståndet deltog Kolmodin i riksdagarna 1678–1697, de första åren som prästståndets notarie. Som superintendent såg han till att prästerna i stiftet fick behålla [[Tionde|kronotiondet]], som ämnades tas ifrån dem, och tilldelade boställen till [[Kaplan|kaplanerna]] i [[Stift (kyrkligt förvaltningsområde)|stiftets]] [[Församling|församlingar]].


Israel Kolmodin är mest känd för psalmen [[Den blomstertid nu kommer]] (ursprungligen Sommar-Wisa)
Israel Kolmodin är mest känd för psalmen [[Den blomstertid nu kommer]] (ursprungligen Sommar-Wisa)
<ref>{{webbref|url=http://www.popularhistoria.se/da-nu/2012/05/den-blomstertid/ |titel=Den blomstertid… |utgivare=Populär historia |författare=Anna Larsdotter |språk=svenska |datum=21 maj 2012 |hämtdatum=13 januari 2015 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150715065605/http://www.popularhistoria.se/da-nu/2012/05/den-blomstertid/ |arkivdatum=15 juli 2015 }}</ref>  
<ref>[https://web.archive.org/web/20150715065605/http://www.popularhistoria.se/da-nu/2012/05/den-blomstertid/ Artikel i Populär Historia 2012]</ref>  
som traditionellt sjungs under skolavslutningar i Sverige. Det anses att han fick inspiration till psalmen när han i egenskap av superintendent på Gotland besökte Lärbro – som var hans [[prebende]] – och under sina vandringar i bygden brukade passera källan vid Hångers källa. Förmodligen bygger melodin på en gammal [[Folkmusik|folkmelodi]].
som traditionellt sjungs under skolavslutningar i Sverige. Det anses att han fick inspiration till psalmen när han i egenskap av superintendent på Gotland besökte Lärbro – som var hans [[prebende]] – och under sina vandringar i bygden brukade passera källan vid Hångers källa. Förmodligen bygger melodin på en gammal [[Folkmusik|folkmelodi]].


Han skrev också psalmen [[Misströsta ej att Gud är god]] som publicerades i tre olika psalmböcker ([[1695]] nr 247, [[1819]] nr 191, [[1937]] nr 361), dock ej i [[Den svenska psalmboken 1986]]. Han bearbetade [[1694]] texten till [[Så högt har Gud, oss till stor fröjd]] ([[1695]] nr 203, [[1819]] nr 147, [[1937]] nr 30). Israel Kolmodin avled 1709 under en kristen [[andakt]] och begravdes i [[Visby domkyrka]].
Han skrev också psalmen [[Misströsta ej att Gud är god]] som publicerades i tre olika psalmböcker ([[1695 års psalmbok]] nr 247, [[1819 års psalmbok]] nr 191, [[1937 års psalmbok]] nr 361), dock ej i [[Den svenska psalmboken (1986)]]. Han bearbetade 1694 texten till [[Så högt har Gud, oss till stor fröjd]] (1695 nr 203, 1819 nr 147, 1937 nr 30). Israel Kolmodin avled 1709 under en kristen [[andakt]] och begravdes i [[Visby domkyrka]].


Israel Kolmodin gifte sig 1681 med Margareta Hoffvenia, dotter till professor [[Petrus Hoffvenius]] och Anna Lenaea, en släkting till ärkebiskop [[Johannes Canuti Lenaeus]]. I sin [[Rhyzelius biskopskrönika (1752)]] beskrev [[Andreas Olavi Rhyzelius|Andreas Rhyzelius]] Israel Kolmodin som en arbetsam, lärd, ljuvlig och behaglig man, medan Margareta Hoffvenia beskrevs som en munter och frodig dam
Israel Kolmodin gifte sig 1681 med Margareta Hoffvenia, dotter till professor [[Petrus Hoffvenius]] och Anna Lenaea, en släkting till ärkebiskop [[Johannes Canuti Lenaeus]]. I sin [[Rhyzelius biskopskrönika (1752)]] beskrev [[Andreas Olavi Rhyzelius|Andreas Rhyzelius]] Israel Kolmodin som en arbetsam, lärd, ljuvlig och behaglig man, medan Margareta Hoffvenia beskrevs som en munter och frodig dam
<ref>Bitte Wikingskiöld, Järnrötter och kråkfötter, november 2011.</ref>.
<ref>Bitte Wikingskiöld, Järnrötter och kråkfötter, november 2011.</ref>.
==Bibliografi==
* {{bokref |titel=Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin. 7, Magnus Gabriel De La Gardie, Jacob Arrhenius, Israel Kolmodin, Gustaf Ållon, Jacob Boëthius och Peter Brask |år=1867 |utgivare=Hanselli |utgivningsort=Upsala |libris=600768 |url=http://runeberg.org/svsf/7/0177.html |sid=161-188 }}


== Se även ==
== Se även ==
*[[Lista över biskopar i Visby stift]]
*[[Lista över biskopar i Visby stift]]
* {{Litteraturbanken|namn=Israel Kolmodin (1643–1709)}}


==Bibliografi==
== Källor ==
* {{bokref |titel=Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin. 7, Magnus Gabriel De La Gardie, Jacob Arrhenius, Israel Kolmodin, Gustaf Ållon, Jacob Boëthius och Peter Brask |år=1867 |utgivare=Hanselli |utgivningsort=Upsala |libris=600768 |url=http://runeberg.org/svsf/7/0177.html |sid=161-188 }}
* Oscar Lövgren, ''Svenskt biografiskt lexikon'', Stockholm 1976
 
* Lars Hammarsköld, ''Svenska vitterheten'', s. 132
== Externa länkar ==
* Georg Gezelius, ''Försök til et biographiskt Lexicon öfver Namnkunnige och lärde'' ..., Volym 2
* Anders Rhyzelius, ''Episcoposcopia Sviogothica'', s. 137
* {{wikisource författare}}
* {{wikisource författare}}
* [http://www.guteinfo.com/?id=262 Gotlands turistinformation om Hångers källa] där Kolmodin anses fått inspiration till psalmen
* [http://www.guteinfo.com/?id=262 Gotlands turistinformation om Hångers källa] där Kolmodin anses fått inspiration till psalmen
Rad 41: Rad 46:
*{{libris namn|Kolmodin|Israel|år=1643–1709}}
*{{libris namn|Kolmodin|Israel|år=1643–1709}}


== Källor ==
* Oscar Lövgren, ''Svenskt biografiskt lexikon'', Stockholm 1976
* Lars Hammarsköld, ''Svenska vitterheten'', s. 132
* Georg Gezelius, ''Försök til et biographiskt Lexicon öfver Namnkunnige och lärde'' ..., Volym 2
* Anders Rhyzelius, ''Episcoposcopia Sviogothica'', s. 137
===Fotnoter===
<references/>
<references/>
== Externa länkar ==
* {{Litteraturbanken|namn=Israel Kolmodin (1643–1709)}}


{{Successionsbox
{{Successionsbox
Rad 60: Rad 57:


{{Psalmse}}
{{Psalmse}}
{{Auktoritetsdata}}
 
{{STANDARDSORTERING:Kolmodin, Israel}}
{{STANDARDSORTERING:Kolmodin, Israel}}
[[Kategori:Svenska teologer]]
[[Kategori:Svenska teologer]]
[[Kategori:Svenska psalmförfattare]]
[[Kategori:Svenska psalmförfattare]]
[[Kategori:Biskopar]]
[[Kategori:Biskopar]]

Nuvarande version från 5 april 2022 kl. 04.47

Superintendent Kolmodin, Israel
KyrkaSvenska kyrkan
StiftVisby stift, superintendent
Period1692–1709
FöreträdarePetrus Stjernman
EfterträdareJohan Esberg
Född24 december 1643
Död19 april 1709 Visby

Israel Gustaf Kolmodin, född 24 december 1643 i Enköpings församling, död 19 april 1709 i Visby, var en svensk professor, riksdagsman och superintendent. Han är mest ihågkommen som psalmförfattare.

Biografi

Israel Kolmodin var son till kyrkoherde och riksdagsman Michael Erici Kolmodin och Christina Nilsdotter Emporagria, som var kusin med biskop Erik Gabrielsson Emporagrius. Fadern var vid hans födelse rektor vid skolan i Enköping, men familjen flyttade sedan till Simtuna när fadern blev prost där. Israel Kolmodin inskrevs elva år gammal, 1654, vid Uppsala universitet, studerade där och vid Lunds universitet, blev filosofie magister 1672, och prästvigdes två år senare. Han begav sig sedan på utrikes studieresor. 1679 blev han vice pastor i Uppsala domkyrka, året därpå notarie vid domkapitlet och samma år teologie adjunkt vid universitetet. Kolmodin utnämndes 1686 till kyrkoherde i Näs samt extra ordinarie teologie professor vid universitetet.

Kolmodin hade tillsammans med Erik Benzelius d.ä. och Jesper Swedberg i uppdrag att revidera psalmboken, samt ingick i Bibelkommissionen (1691) 1691–1692. 1692 kallades han till Gotlands stift som superintendent. Ett år senare promoverades han till teologie doktor under jubelfesten i Uppsala. Som representant för prästståndet deltog Kolmodin i riksdagarna 1678–1697, de första åren som prästståndets notarie. Som superintendent såg han till att prästerna i stiftet fick behålla kronotiondet, som ämnades tas ifrån dem, och tilldelade boställen till kaplanerna i stiftets församlingar.

Israel Kolmodin är mest känd för psalmen Den blomstertid nu kommer (ursprungligen Sommar-Wisa) [1] som traditionellt sjungs under skolavslutningar i Sverige. Det anses att han fick inspiration till psalmen när han i egenskap av superintendent på Gotland besökte Lärbro – som var hans prebende – och under sina vandringar i bygden brukade passera källan vid Hångers källa. Förmodligen bygger melodin på en gammal folkmelodi.

Han skrev också psalmen Misströsta ej att Gud är god som publicerades i tre olika psalmböcker (1695 års psalmbok nr 247, 1819 års psalmbok nr 191, 1937 års psalmbok nr 361), dock ej i Den svenska psalmboken (1986). Han bearbetade 1694 texten till Så högt har Gud, oss till stor fröjd (1695 nr 203, 1819 nr 147, 1937 nr 30). Israel Kolmodin avled 1709 under en kristen andakt och begravdes i Visby domkyrka.

Israel Kolmodin gifte sig 1681 med Margareta Hoffvenia, dotter till professor Petrus Hoffvenius och Anna Lenaea, en släkting till ärkebiskop Johannes Canuti Lenaeus. I sin Rhyzelius biskopskrönika (1752) beskrev Andreas Rhyzelius Israel Kolmodin som en arbetsam, lärd, ljuvlig och behaglig man, medan Margareta Hoffvenia beskrevs som en munter och frodig dam [2].

Bibliografi

Se även

Källor

  1. ↑ Artikel i Populär Historia 2012
  2. ↑ Bitte Wikingskiöld, Järnrötter och kråkfötter, november 2011.


Företrädare:
Petrus Stjernman 		Superintendent i Visby
1692–1709 		Efterträdare:
Johan Esberg


Psalmtexter på Wikisource | Hymnologi | Samfund | Religiös Litteratur |
Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Kolmodin,_Israel&oldid=13401"