Roos, Magnus Friedrich: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Källor) |
||
Rad 38: | Rad 38: | ||
{{STANDARDSORTERING:Roos, Magnus Friedrich}} | {{STANDARDSORTERING:Roos, Magnus Friedrich}} | ||
[[Kategori:Biografier]] | |||
[[Kategori:Tyska teologer]] | [[Kategori:Tyska teologer]] |
Nuvarande version från 13 augusti 2023 kl. 08.16
Magnus Friedrich Roos (förr ofta försvenskat Magnus Fredrik), född 6 september 1727 i Sulz i Tyskland, död 19 mars 1803 i Anhausen i Tyskland, var en tysk präst och teolog, son till stiftsförvaltare Christian Friedrich Roos och Maria Barbara, född Plocher.
Roos blev präst 1749 efter studier i Tübingen. Åren 1749-1752 var han präst i Derendingen, Calw och Owen i Baden-Württemberg, 1752-1755 präst och repetent i vid det evangeliska stiftet i Tübingen, därefter präst i Stuttgart 1755-1757. Roos blev sedan präst i Göppingen 1757 där han gifte sig med Christine Rosine Gmelin. Av deras fem barn överlevde endast Johann Friedrich Roos. Christine Rosine avled 1766 i barnsäng. År 1767 innehade Roos prästtjänst i Tübingen och var dekan vid i Bebenhausen. Samma år gifte han om sig med Susanna Barbara, född Wittel. 1784-1803 var Roos präst i Anhausen, tidigare ett benediktinskt kloster. Mellan åren 1788 till 1797 var han medlem av hertigens råd i Württemberg och medlem i utskott och kykomöte.
19 mars 1803 dör M F Roos och blir begravd i Anhausen.
Han räknas tillsammans med Johann Albrecht Bengel som en av Württembergpietismens föregångsmän. Han skattades högt av Henric Schartau.
Han utgav ett flertal skrifter och uppbyggelselitteratur, många av dem i samtalsform och med en tydlig pietistisk inriktning. Översättningar av hans arbeten till svenska gjordes av bland andra kyrkoherden Severin Cavallin.
Bibliografi (svenska översättningar i urval)
- Christelig tros-bekännelse, och öfwertygande bewis om bibelens gudomliga ursprung och anseende ... (Christliches Glaubens-Bekenntniss und überzeugender Beweis von dem göttlichen Ursprung und Ansehen der Bibel) (översättning Nils Salander, Göteborg, 1789)
- Upbyggeliga samtal öfwer Uppenbarelse boken (Erbauliche Gespräche über die Offenbarung Johannis) (Göteborg, 1801)
- Samtal om ålderdomen (Gespräche vom Alter) (översättning Niclas Meincke, Göteborg, 1809)
- Abrahams tros fotspår, wisade uti patriarkernas och profeternas lefwernes beskrifningar i gamla testamentets skrifter (Fussstapfen des Glaubens Abrahams) (översättning Benjamin Bagge, Göteborg, 1810-1814)
- Huslig uppbyggelse-bok i böner och betraktelser ... (Stockholm, 1829)
- Jesu Christi guds sons lära och lefwerneshistoria, framställda enligt de fyra evangelierna (Gumpert, 1837-1840)
- Huslig andaktsbok innehållande morgon- och aftonbetraktelser för var dag i året jämte sånger av Philipp Friedrich Hiller (Gleerup, 1874) i museet
- Smärre skrifter (översättning J. V. Thuresson, Gleerup, 1895-1898) [7 vol.]
- Utläggning af nytestamentliga skrifter (översättning Axel Strandell, Beijer, 1895-1899) [9 vol.]
Litteratur
- Helge Brattgård: Bibeln och människan i Magnus Friedrich Roos' teologi - en systematisk studie i württembergpietismen, 1955
- Magnus Friedrich Roos – ein Würtembergtheologie und Schweden. Hrsg von Anders Jarlert. (Bibliotheca historico-ecclesiastica Lundensis 51.) 2011
- Oloph Bexell, "Roos i Sverige - och om samfundet Pro Fides historia." Kyrka kultur historia - en festskrift till Johnny Hagberg 2012, s. 73-83..
- Hakon Långström,"I Roosengården." Svensk Pastoraltidskrift 57 (2015), nr 20, s. 602-604
Se även
Källor
|