Bibel: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(27 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Bibeln''' är inom [[kristendomen]] en fastställd samling skrifter av särskild betydelse och därför kallad ”helig skrift”. Ofta är skrifterna samlade i ''en'' bok, Den Heliga Skrift, uppdelad i två delar, [[Gamla Testamentet]] och [[Nya Testamentet]]. De skrifter som inom kristendomen kallas Gamla Testamentet är i Bibeln inom judendom samlade till en fastställd samling kallad [[Tanakh|Tanach]] eller den Hebreiska Bibeln.
'''Bibeln''' är inom [[kristendomen]] en fastställd samling skrifter av särskild betydelse och därför kallad ”helig skrift”. Den fastställda samlingen kallas [[Bibelkanon|kanon]].  


Med [[bibelsyn]] menas hur man läser och förstår Bibelns budskap och innehåll.  
Med [[bibelsyn]] menas hur man läser och förstår Bibelns budskap och innehåll. Studiet av bibeln kallas bibelvetenskap eller [[exegetik]].


== Bibelns innehåll ==
== Bibelns innehåll ==
=== Kristendomens bibel ===
=== Kristendomens bibel ===
Det Gamla testamentet är Bibelns äldsta del, som innehåller berättelserna om jordens skapelse och Israels folks tidiga historia före Jesu födelse, dess lagsamlingar, poesi och profetiska litteratur.
Det '''Gamla testamentet''' är Bibelns äldsta del, som innehåller berättelserna om jordens skapelse och Israels folks tidiga historia före Jesu födelse, dess lagsamlingar, poesi och profetiska litteratur. Inom [[judendom]]en överensstämmer detta väsentligen med den [[hebreiska Bibeln]], dock med något annorlunda indelning och ordning.


Det Nya testamentet utgör Bibelns andra del och behandlar huvudsakligen Jesu liv och de kristna den närmaste tiden därefter, samt vad som kommer att ske framöver innan och i och med denna tidsålders slut (huvudsakligen Uppenbarelseboken).
Det '''Nya testamentet''' utgör Bibelns andra del och behandlar huvudsakligen Jesu liv och de kristna den närmaste tiden därefter, samt vad som kommer att ske framöver innan och i och med denna tidsålders slut (huvudsakligen Uppenbarelseboken).


== Allmänt ==
== Allmänt ==
De judiska heliga skrifterna, som ingår i Gamla Testamentet, utkristalliserades efter hand som fasta textsamlingar. I Nya Testamentet omtalas dessa skrifter vanligen som ”Skriften” eller som ”Lagen och Profeterna”. De nytestamentliga författarna, som skriver på grekiska, citerar dem ofta via en redan befintlig grekisk översättning, [[Septuaginta]]. I den tidiga kristna kyrkan lästes "lagen" och "profeterna" utifrån övertygelsen att dessa texter egentligen handlade om [[Jesus Kristus]]. Efterhand kom också ett antal skrifter som erkändes vara skrivna av [[Apostel|apostlarna]] eller deras nära medarbetare att spridas och läsas offentligt i de kristna kyrkorna. De fyra [[Evangelium (bok)|evangelierna]], ett antal brev av [[Paulus]] och andra apostlar, och ytterligare några texter kom så småningom att ingå i den kristna [[Bibelkanon|kanon]]. Därav namnet ''Nya'' Testamentet och ''Gamla'' Testamentet som i vissa praktverk kom att samlas i en och samma bok. Beteckningen ”Skrifterna” kunde då även användas om de apostoliska texterna i kanon. Om hur Bibeln blev Bibeln kallas [[kanonhistoria]]. Bibelns [[skrift]]er har alltså tillkommit under en mycket lång tid, de äldsta från cirka 900 f.Kr.<ref name="NE">{{webbref|titel=Bibeln|url= http://www.ne.se/lang/bibeln|utgivare=Nationalencyklopedin|hämtdatum=7 september 2014}}</ref> Hur man betraktar Bibeln kallas [[bibelsyn]]. Bibelsynen är av avgörande betydelse för förståelsen av Bibeln och för hur Bibeln används. Det vetenskapliga arbetet med Bibeln kallas [[bibelvetenskap]]. Bibelns roll som grundläggande element i en livsförståelse och som rättesnöre för en livsföring har medverkat till att den blivit spridd över hela världen, och anses vara den mest spridda och sålda boken någonsin.<ref>{{Webbref |url = http://www.guinnessworldrecords.com/records-1/best-selling-book-of-non-fiction/ |titel = Best selling book of non-fiction }}</ref> Moderna översättningar har uppemot 1200 kapitel.
De judiska heliga skrifterna som ingår i Gamla Testamentet, utkristalliserades efter hand som fasta textsamlingar. I Nya Testamentet omtalas dessa skrifter vanligen som ”Skriften” eller som ”Lagen och Profeterna”. De nytestamentliga författarna, som skriver på grekiska, citerar dem ofta via en redan befintlig grekisk översättning, [[Septuaginta]]. I den tidiga kristna kyrkan lästes "lagen" och "profeterna" utifrån övertygelsen att dessa texter egentligen handlade om [[Jesus Kristus]]. Efterhand kom också ett antal skrifter som erkändes vara skrivna av [[Apostel|apostlarna]] eller deras nära medarbetare att spridas och läsas offentligt i de kristna kyrkorna. De fyra [[Evangelium|evangelierna]], ett antal brev av [[Paulus]] och andra apostlar, och ytterligare några texter kom så småningom att ingå i den kristna [[Bibelkanon|kanon]]. Därav namnet ''Nya'' Testamentet och ''Gamla'' Testamentet som i vissa praktverk kom att samlas i en och samma bok. Beteckningen ”Skrifterna” kunde då även användas om de apostoliska texterna i kanon. Om hur Bibeln blev Bibeln kallas [[kanonhistoria]]. Bibelns skrifter har alltså tillkommit under en mycket lång tid, de äldsta från cirka 900 f.Kr.<ref name="NE">{{webbref|titel=Bibeln|url= http://www.ne.se/lang/bibeln|utgivare=Nationalencyklopedin}}</ref> Hur man betraktar Bibeln kallas [[bibelsyn]]. Bibelsynen är av avgörande betydelse för förståelsen av Bibeln och för hur Bibeln används. Det vetenskapliga arbetet med Bibeln kallas [[bibelvetenskap]]. Bibelns roll som grundläggande element i en livsförståelse och som rättesnöre för en livsföring har medverkat till att den blivit spridd över hela världen, och anses vara den mest spridda och sålda boken någonsin.<ref>{{Webbref |url = http://www.guinnessworldrecords.com/records-1/best-selling-book-of-non-fiction/ |titel = Best selling book of non-fiction }}</ref> Moderna översättningar har uppemot 1200 kapitel.


== Etymologi - bibeln ==
== Etymologi - bibeln ==
Det svenska ordet ''' bibel''' har kommit in i svenska språket från det grekiska ordet τὰ βιβλία via latinet.<ref name="SEO">{{bokref |efternamn=Hellquist |förnamn=Elof |författarlänk=Elof Hellquist |titel=Svensk etymologisk ordbok. Bd 1, A-N |år=1948 |utgivare=Gleerup |utgivningsort=Lund |språk=swe |libris=11182 }}</ref> Ordformen ”bibel” kan spåras tillbaka till år 1620.<ref name="SEO" /> Tidigare ofta som Biblia, så 1541 då Biblia på Swensko utkom, även kallad [[Gustav Wasas Bibel]]<ref name="SEO" /> Ordet τὰ βιβλία, biblia, ”böckerna” är en pluralform av ordet βιβλίον, biblion med betydelsen “liten bok”.<ref name="ordbok">{{bokref |efternamn=Heikel |förnamn=Ivar A. |medförfattare=Fridrichsen Anton |titel=Grekisk-svensk ordbok till Nya testamentet och de apostoliska fäderna |utgåva=2. uppl. |år=1973 |utgivare=Gleerup |utgivningsort=Lund |språk=grc |libris=1165782 }}</ref> Detta ord är i sin tur en s.k. dimunitiv av ordet βιβλος med betydelsen ”papyrus, bokrulle, bok”.<ref name="ordbok" /> Även formen βύβλος bublos, förekommer. Troligen kommer ordet från namnet på en Fenicisk hamnstad Byblos, även kallad Gebal. Från denna stad skeppades papyrus till Grekland, där man sedan använde papyrus som skrivmaterial.<ref> Artiklarna ”papyrus” och ”Gebal” i {{bokref |redaktör=Engnell Ivan |titel=Svenskt bibliskt uppslagsverk |utgåva=2. uppl. |år=1962-1963 |utgivare=Nordiska uppslagsböcker |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |libris=8197937 }}.</ref><ref name="SEO" />
Det svenska ordet ''' bibel''' har kommit in i svenska språket från det grekiska ordet τὰ βιβλία via latinet.<ref name="SEO">{{bokref |efternamn=Hellquist |förnamn=Elof |författarlänk=Elof Hellquist |titel=Svensk etymologisk ordbok. Bd 1, A-N |år=1948 |utgivare=Gleerup |utgivningsort=Lund |språk=swe |libris=11182 }}</ref> Ordformen ”bibel” kan spåras tillbaka till år 1620.<ref name="SEO" /> Tidigare ofta som Biblia, så 1541 då Biblia på Swensko utkom, även kallad [[Gustaf Vasas bibel]]<ref name="SEO" /> Ordet τὰ βιβλία, biblia, ”böckerna” är en pluralform av ordet βιβλίον, biblion med betydelsen “liten bok”.<ref name="ordbok">{{bokref |efternamn=Heikel |förnamn=Ivar A. |medförfattare=Fridrichsen Anton |titel=Grekisk-svensk ordbok till Nya testamentet och de apostoliska fäderna |utgåva=2. uppl. |år=1973 |utgivare=Gleerup |utgivningsort=Lund |språk=grc |libris=1165782 }}</ref> Detta ord är i sin tur en s.k. dimunitiv av ordet βιβλος med betydelsen ”papyrus, bokrulle, bok”.<ref name="ordbok" /> Även formen βύβλος bublos, förekommer. Troligen kommer ordet från namnet på en Fenicisk hamnstad Byblos, även kallad Gebal. Från denna stad skeppades papyrus till Grekland, där man sedan använde papyrus som skrivmaterial.<ref> Artiklarna ”papyrus” och ”Gebal” i {{bokref |redaktör=Engnell Ivan |titel=Svenskt bibliskt uppslagsverk |utgåva=2. uppl. |år=1962-1963 |utgivare=Nordiska uppslagsböcker |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |libris=8197937 }}.</ref><ref name="SEO" />


Den judiske författaren Josefus använder pluralformen τὰ βιβλία, ta biblia, ”böckerna” i sin skrift [[Antiqtitates]] om de judiska heliga skrifterna. Även i [[Aristeasbrevet]] från ungefär samma tid omtalas de judiska skrifterna som τὰ βιβλία, ta biblia, ”böckerna”.<ref> Ordet βιβλίον Theologische Wörterbuch zum Neuen Testament (1933).</ref> Nya Testamentets skrifter kallades inte från början "böckerna" utan man använde i stället beteckningen "hågkomster" och "minnesanteckningar".<ref name="enbok">{{bokref |redaktör=Gerhardsson Birger, Hartman Lars |titel=En bok om Nya testamentet |år=1969 |utgivare=Gleerup |utgivningsort=Lund |språk=swe |sid=100 |libris=466363 }}</ref> Några år före år 200 finns tecken som tyder på att både evangelierna och de judiska skrifterna kallas "böckerna"<ref name="enbok" /> [[Johannes Chrysostomos]] är troligen en av de första som använder ordet τὰ βιβλία, ”böckerna” om Gamla och hela Nya Testamentet.<ref> Theologische Wörterbuch zum Neuen Testament (1933).</ref>
Den judiske författaren Josefus använder pluralformen τὰ βιβλία, ta biblia, ”böckerna” i sin skrift [[Antiqtitates]] om de judiska heliga skrifterna. Även i [[Aristeasbrevet]] från ungefär samma tid omtalas de judiska skrifterna som τὰ βιβλία, ta biblia, ”böckerna”.<ref> Ordet βιβλίον Theologische Wörterbuch zum Neuen Testament (1933).</ref> Nya Testamentets skrifter kallades inte från början "böckerna" utan man använde i stället beteckningen "hågkomster" och "minnesanteckningar".<ref name="enbok">{{bokref |redaktör=Gerhardsson Birger, Hartman Lars |titel=En bok om Nya testamentet |år=1969 |utgivare=Gleerup |utgivningsort=Lund |språk=swe |sid=100 |libris=466363 }}</ref> Några år före år 200 finns tecken som tyder på att både evangelierna och de judiska skrifterna kallas "böckerna"<ref name="enbok" /> [[Johannes Chrysostomos]] är troligen en av de första som använder ordet τὰ βιβλία, ”böckerna” om Gamla och hela Nya Testamentet.<ref> Theologische Wörterbuch zum Neuen Testament (1933).</ref>
Rad 21: Rad 21:
== "Bibeln" enligt olika trossamfund ==
== "Bibeln" enligt olika trossamfund ==
=== Judendomen ===
=== Judendomen ===
Judendomen har 24 böcker i sin Bibel, på hebreiska [[Tanach]], även kallad ''Hebreiska Bibeln''. Den innehåller 24 böcker som motsvarar det som i kristendomens bibelkanon kallas [[Gamla testamentet]] men med en annan ordning och uppdelning.
Judendomen har 24 böcker i sin Bibel, på hebreiska [[Tanakh]], även kallad ''Hebreiska Bibeln''. Den innehåller 24 böcker som motsvarar det som i kristendomens bibelkanon kallas [[Gamla testamentet]] men med en annan ordning och uppdelning.


=== Kristendomen ===
=== Kristendomen ===
Rad 39: Rad 39:
   | sid = 7
   | sid = 7
   | upplaga = rev. 2nd
   | upplaga = rev. 2nd
}}</ref> och kallas av dem för [[deuterokanoniska skrifter]]. [[Martin Luther]] lade dock till en bok bland apokryferna som inte fanns med i den katolska kanon, nämligen [[Manasses bön]], så att det totalt blev 11 böcker i apokryferna, såsom de är i till exempel [[Bibel 2000]].{{Källa behövs|datum=2011-01-31}}
}}</ref> och kallas av dem för [[deuterokanoniska skrifter]]. [[Martin Luther]] lade dock till en bok bland apokryferna som inte fanns med i den katolska kanon, nämligen [[Manasses bön]], så att det totalt blev 11 böcker i apokryferna, såsom de är i till exempel [[Bibel 2000]].


== Tillkomst ==
== Tillkomst ==
{{Fördjupning2|Bibelns tillkomst}}
Det antas idag att Bibelns äldsta delar utgörs av delar av den så kallade [[pentateuken]], de fem '''Moseböckerna''', det samma som utgörs av judendomens [[Torah]]. Den kan antas ha tillkommit under lång tid och bygga på muntlig tradition, men färdigställdes troligen omkring 400 f.Kr.<ref name="NE" />
Det antas idag att Bibelns äldsta delar utgörs av delar av den så kallade pentateuken, de fem Moseböckerna, det samma som utgörs av judendomens [[Torah]]. Den kan antas ha tillkommit under lång tid och bygga på muntlig tradition, men färdigställdes troligen omkring 400 f.Kr.<ref name="NE" />


Därnäst följer profeterna, som enligt den ursprungliga uppdelningen inleds med det deuteronomistiska historieverket, ett historieverk över Israels historia, troligen färdigställt på 500-talet f.Kr. Efter dessa följde de egentliga profeternas berättelser, vilka inkluderar Jesajas, Jeremias, Hesekiels böcker samt Tolvprofetboken med de tolv så kallade mindre profeternas skrifter. Troligen har den här avdelningen fått sin slutgiltiga form före 200 f.Kr.<ref name="NE" />
Därnäst följer '''profeterna''', som enligt den ursprungliga uppdelningen inleds med det [[deuteronomistiska historieverket]], ett historieverk över Israels historia, troligen färdigställt på 500-talet f.Kr. Efter dessa följde de egentliga profeternas berättelser, vilka inkluderar Jesajas, Jeremias, Hesekiels böcker samt Tolvprofetboken med de tolv så kallade mindre profeternas skrifter. Troligen har den här avdelningen fått sin slutgiltiga form före 200 f.Kr.<ref name="NE" />


Den tredje avdelningen, ''skrifterna'' innehåller ett flertal kortare berättelser. Dessa torde inte ha färdigställts före 160 f.Kr., och troligen har det dröjt längre innan kanon fastställt vilka böcker som skulle ingå. Den slutgiltiga versionen av den judiska bibeln har troligen inte fastställts förrän efter att judendomen reorganiserades efter Jerusalems fall 70 e.Kr. Inom den kristna kyrkan som använde en grekisk översättning av Bibeln, [[Septuaginta]], kom denna judiska kanon inte att slå igenom, och därmed kom den kristna kyrkan att använda en del skrifter som den judiska traditionen uteslutit, de så kallade gammaltestamentliga apokryferna.<ref name="NE" />
Den tredje avdelningen, '''skrifterna''' innehåller ett flertal kortare berättelser. Dessa torde inte ha färdigställts före 160 f.Kr., och troligen har det dröjt längre innan kanon fastställt vilka böcker som skulle ingå. Den slutgiltiga versionen av den judiska bibeln har troligen inte fastställts förrän efter att judendomen reorganiserades efter Jerusalems fall 70 e.Kr. Inom den kristna kyrkan som använde en grekisk översättning av Bibeln, [[Septuaginta]], kom denna judiska kanon inte att slå igenom, och därmed kom den kristna kyrkan att använda en del skrifter som den judiska traditionen uteslutit, de så kallade gammaltestamentliga apokryferna.<ref name="NE" />


Med den kristna kyrkans tillkomst uppstod även Nya testamentets böcker. Det började med att man gjorde samlingar av apostlabrev och skrev ned traditionerna om Jesus i evangelierna. I takt med att allt fler varianter av skrifterna cirkulerade blev det vid mitten av 100-talet nödvändigt att ge besked om vilka skrifter som godkändes av kyrkan. Ett flertal sådana listor med kommentarer finns bevarade. I ett rundbrev år 367 angav [[Athanasius]] vilka skrifter som tillhör kanon. Däri uttryckte han de östliga kyrkornas syn och genom historien har större delen av kristenheten hållit fast vid dessa avgränsningar.<ref name="NE" />
Med den kristna kyrkans tillkomst uppstod även Nya testamentets böcker. Det började med att man gjorde samlingar av apostlabrev och skrev ned traditionerna om Jesus i evangelierna. I takt med att allt fler varianter av skrifterna cirkulerade blev det vid mitten av 100-talet nödvändigt att ge besked om vilka skrifter som godkändes av kyrkan. Ett flertal sådana listor med kommentarer finns bevarade. I ett rundbrev år 367 angav [[Athanasius]] vilka skrifter som tillhör kanon. Däri uttryckte han de östliga kyrkornas syn och genom historien har större delen av kristenheten hållit fast vid dessa avgränsningar.<ref name="NE" />


== Bibeln på svenska ==
== Bibeln på svenska ==
{{Fördjupning|Svenska bibelöversättningar}}
Se [[Svenska bibelutgåvor]]
{{Bibeln på svenska}}
På [[svenska]] finns ett flertal olika bibelöversättningar. Den äldsta kända tillhörde kung [[Magnus Eriksson]].<ref>[http://www.bibeln.se/om_bibeln/fragorochsvar.epl?mode=0&bid=3&tid=413 Frågor om översättningens historia] bibeln.se</ref> Den har dock gått förlorad och man vet inga detaljer om den. Nedan följer ett urval av de mest kända:


=== Officiella svenska översättningar och revisioner ===
=== Nya testamentet ===
* [[Gustav Vasas bibel]] ([[1541]])
En av 1900-talets största bibelkännare, den framlidne [[Hugo Odeberg]], försökte även med en egen översättning av Nya Testamentet. Han kom inte längre än till Evangelierna och Apostlagärningarna. Emellertid finns det han översatt utgivet i boken ''De fyra Evangelierna och Apostlagärningarna''<ref>De fyra Evangelierna och Apostlagärningarna isbn 91-7518-170-3</ref>".
** [[Nya Testamentet]] utkom [[1526]]
* [[Gustav II Adolfs bibel]] ([[1618]], nytryck av Gustav Vasas bibel med tillägg av versindelning m.m.)
* [[Karl XII:s bibel]] ([[1703]], revision av Gustav Vasas bibel)
* [[1917 års kyrkobibel]] ([[1917]])
* [[Bibel 2000]] ([[1999]], officiell översättning för de flesta svenska kristna samfund)
** [[NT 81]] ([[1981]], Nya Testamentet)
** [[Deuterokanoniska skrifter|Tillägg till Gamla Testamentet]] ([[1986]], Gamla Testamentets apokryfer)
 
===Andra större svenska översättningar===
* [[Svenska Folkbibeln]]
* [[Nya Levande Bibeln]]
* [[Helge Åkessons Bibelöversättning]]
* [[Nya världens bibelöversättning]]
 
====Nya testamentet====
* [[P.P. Waldenström|P. P Waldenström]]s översättning 1921<ref>{{runeberg.org|bibeln|wald1921 Nya testamentet. Ny översättning med förklarande anmärkningar av P. Waldenström, fjärde upplagan, 1921. Första delen}}</ref>
* [[David Hedegårds översättning]]
* [[Bo Giertz översättning]] (1980-talet)
* [[Reformationsbibeln]]
 
En av 1900-talets största bibelkännare, den framlidne [[Hugo Odeberg]], försökte även med en egen översättning av Nya Testamentet. Han kom inte längre än till Evangelierna och Apostlagärningarna. Emellertid finns det han översatt utgivet i boken "De fyra Evangelierna och Apostlagärningarna<ref>{{bokref
|titel=De fyra evangelierna och Apostlagärningarna
|år=1996
|utgivare=BV-förl.
|utgivningsort=Stockholm
|språk=swe
|isbn=91-7518-170-3
|libris=7646245
}}</ref>".


[[Fil:Linköpings domkyrka, den 23 juni 2008, bild 1.jpg|miniatyr|Fragment av en gravsten daterad till andra hälften av 1000-talet, som hittats under golvet i [[Linköpings domkyrka]]s norra sidoskepp. Den latinska texten lyder: ''Memento me cum veneris in regnum tuum'' (Herre, kom ihåg mig då du kommer i ditt rike). Orden syftar på den bön en av de tillsammans med Jesus korsfästa rövarna enligt [[Lukasevangeliet]] 23:42 ska ha riktat till honom. Detta kan vara den äldsta kända bibelinskriptionen i Sverige.]]
[[Fil:Linköpings domkyrka, den 23 juni 2008, bild 1.jpg|miniatyr|Fragment av en gravsten daterad till andra hälften av 1000-talet, som hittats under golvet i [[Linköpings domkyrka]]s norra sidoskepp. Den latinska texten lyder: ''Memento me cum veneris in regnum tuum'' (Herre, kom ihåg mig då du kommer i ditt rike). Orden syftar på den bön en av de tillsammans med Jesus korsfästa rövarna enligt [[Lukasevangeliet]] 23:42 ska ha riktat till honom. Detta kan vara den äldsta kända bibelinskriptionen i Sverige.]]
Rad 93: Rad 61:
Förutom dess grundspråk finns flera väldigt gamla översättningar av grundtexterna. Nedan följer några av de mest kända:
Förutom dess grundspråk finns flera väldigt gamla översättningar av grundtexterna. Nedan följer några av de mest kända:


* [[Septuaginta]] (''De sjuttios (översättning)'', förkortas LXX = 70) från omkring 200 f.Kr. Den är en översättning från [[hebreiska]] till [[grekiska]] och omfattar [[Gamla Testamentet]] och ett antal [[Apokryferna|apokryfer]].
* [[Septuaginta]] (''De sjuttios (översättning)'', förkortas LXX = 70) från omkring 200 f.Kr. Den är en översättning från [[hebreiska]] till [[grekiska]] och omfattar [[Gamla Testamentet]] och ett antal [[Apokryferna|apokryfer]], på beställning av .
* ''[[Tatianus]] [[Diatessaron]]'', senare delen av 100-talet e.Kr. Den äldsta [[syriska]] "översättningen" av [[Evangelium (bok)|Evangelierna]], skrivna som en enda diskurs.
* ''[[Tatianus]] [[Diatessaron]]'', senare delen av 100-talet e.Kr. Den äldsta [[syriska]] "översättningen" av [[Evangelium (bok)|Evangelierna]], skrivna som en enda diskurs.
* Den gammalsyriska översättningen, ''evangélion da-mepharreshé'', ''De åtskilda (evangelierna)'', i motsats till Diatessaron från 300-talet e.Kr. (manuskripten ''Curetonian Gospels'' och ''Syriac Sinaiticus'')
* Den gammalsyriska översättningen, ''evangélion da-mepharreshé'', ''De åtskilda (evangelierna)'', i motsats till Diatessaron från 300-talet e.Kr. (manuskripten ''Curetonian Gospels'' och ''Syriac Sinaiticus'')
Rad 102: Rad 70:


[[Fil:The Inspiration of Saint Matthew by Caravaggio.jpg|miniatyr|höger|stående|Matteus och ängeln, [[konstverk|målning]] av [[Caravaggio]] (1602).]]
[[Fil:The Inspiration of Saint Matthew by Caravaggio.jpg|miniatyr|höger|stående|Matteus och ängeln, [[konstverk|målning]] av [[Caravaggio]] (1602).]]
== Referenser ==
<references/>
== Litteratur ==
* Lietzmann, Hans, ''Från fornkyrkan''. Stockholm: 1935.
* ''The New Jerome Biblical Commentary''. Edited by Raymond E. Brown, Joseph A. Fitzmyer & Roland E. Murphy. Upper Saddle River, N.J.: Prentice Hall 1999.
* ''Entre Galilée et l'Église, la Bible: une mise au point''. Étude. Joël Col. ISBN 2-9520299-0-3, AutoEdition Méguila, 2003.


== Se även ==
== Se även ==
* [[Svenska bibelutgåvor]]
* [[Textkritisk bibelforskning]]
* [[Textkritisk bibelforskning]]
* [[Bibeln som historisk källa]]
* [[Bibeln som historisk källa]]
Rad 119: Rad 81:
* [[Messiasprofetior och Jesus]]
* [[Messiasprofetior och Jesus]]
* [[Studiebibel]]
* [[Studiebibel]]
 
* [https://www.bible.com/sv YouVersion. Bibelsite med ref t nästan 3000 översättningar [https://www.bible.com/sv/versions]]
== Externa länkar ==
* [https://old.bibeln.se/om-bibeln/bibelns-bocker/ Bra genomgång av bibelns böckers innehåll och historia]
* [http://www.bibelsallskapet.se/ Svenska Bibelsällskapet]
* [http://www.bibelsallskapet.se/ Svenska Bibelsällskapet]
* [http://www.bibel.se/ Reformationsbibeln]
* [http://www.bibel.se/ Reformationsbibeln]
Rad 128: Rad 90:
* [http://www.bibeltemplet.net/bibelnonline Bibeln Online, Sökning i översättningarna 1917, Karl XII, King James]
* [http://www.bibeltemplet.net/bibelnonline Bibeln Online, Sökning i översättningarna 1917, Karl XII, King James]
* [http://voxbiblia.se/ Voxbiblia. Lyssna på Bibel 2000 eller 3 engelskspråkiga biblar]
* [http://voxbiblia.se/ Voxbiblia. Lyssna på Bibel 2000 eller 3 engelskspråkiga biblar]
* Lietzmann, Hans, ''Från fornkyrkan''. Stockholm: 1935.
* ''The New Jerome Biblical Commentary''. Edited by Raymond E. Brown, Joseph A. Fitzmyer & Roland E. Murphy. Upper Saddle River, N.J.: Prentice Hall 1999.
* ''Entre Galilée et l'Église, la Bible: une mise au point''. Étude. Joël Col. ISBN 2-9520299-0-3, AutoEdition Méguila, 2003.
== Källor ==
<references/>


{{kristendom}}
{{kristendom}}
{{Gamla_Testamentet}}
{{Gamla_Testamentet}}
{{Nya_Testamentet}}
{{Nya_Testamentet}}
{{iwwikisource|Kategori:Bibeln}}
{{iwwikisource|Kategori:Bibeln}}
{{iwcommons|category:Bible}}
{{iwcommons|category:Bible}}
{{iwwikiquote}}


[[Kategori:Bibel| ]]
[[Kategori:Bibel| ]]

Nuvarande version från 9 maj 2024 kl. 16.34

Bibeln är inom kristendomen en fastställd samling skrifter av särskild betydelse och därför kallad ”helig skrift”. Den fastställda samlingen kallas kanon.

Med bibelsyn menas hur man läser och förstår Bibelns budskap och innehåll. Studiet av bibeln kallas bibelvetenskap eller exegetik.

Bibelns innehåll

Kristendomens bibel

Det Gamla testamentet är Bibelns äldsta del, som innehåller berättelserna om jordens skapelse och Israels folks tidiga historia före Jesu födelse, dess lagsamlingar, poesi och profetiska litteratur. Inom judendomen överensstämmer detta väsentligen med den hebreiska Bibeln, dock med något annorlunda indelning och ordning.

Det Nya testamentet utgör Bibelns andra del och behandlar huvudsakligen Jesu liv och de kristna den närmaste tiden därefter, samt vad som kommer att ske framöver innan och i och med denna tidsålders slut (huvudsakligen Uppenbarelseboken).

Allmänt

De judiska heliga skrifterna som ingår i Gamla Testamentet, utkristalliserades efter hand som fasta textsamlingar. I Nya Testamentet omtalas dessa skrifter vanligen som ”Skriften” eller som ”Lagen och Profeterna”. De nytestamentliga författarna, som skriver på grekiska, citerar dem ofta via en redan befintlig grekisk översättning, Septuaginta. I den tidiga kristna kyrkan lästes "lagen" och "profeterna" utifrån övertygelsen att dessa texter egentligen handlade om Jesus Kristus. Efterhand kom också ett antal skrifter som erkändes vara skrivna av apostlarna eller deras nära medarbetare att spridas och läsas offentligt i de kristna kyrkorna. De fyra evangelierna, ett antal brev av Paulus och andra apostlar, och ytterligare några texter kom så småningom att ingå i den kristna kanon. Därav namnet Nya Testamentet och Gamla Testamentet som i vissa praktverk kom att samlas i en och samma bok. Beteckningen ”Skrifterna” kunde då även användas om de apostoliska texterna i kanon. Om hur Bibeln blev Bibeln kallas kanonhistoria. Bibelns skrifter har alltså tillkommit under en mycket lång tid, de äldsta från cirka 900 f.Kr.[1] Hur man betraktar Bibeln kallas bibelsyn. Bibelsynen är av avgörande betydelse för förståelsen av Bibeln och för hur Bibeln används. Det vetenskapliga arbetet med Bibeln kallas bibelvetenskap. Bibelns roll som grundläggande element i en livsförståelse och som rättesnöre för en livsföring har medverkat till att den blivit spridd över hela världen, och anses vara den mest spridda och sålda boken någonsin.[2] Moderna översättningar har uppemot 1200 kapitel.

Etymologi - bibeln

Det svenska ordet bibel har kommit in i svenska språket från det grekiska ordet τὰ βιβλία via latinet.[3] Ordformen ”bibel” kan spåras tillbaka till år 1620.[3] Tidigare ofta som Biblia, så 1541 då Biblia på Swensko utkom, även kallad Gustaf Vasas bibel[3] Ordet τὰ βιβλία, biblia, ”böckerna” är en pluralform av ordet βιβλίον, biblion med betydelsen “liten bok”.[4] Detta ord är i sin tur en s.k. dimunitiv av ordet βιβλος med betydelsen ”papyrus, bokrulle, bok”.[4] Även formen βύβλος bublos, förekommer. Troligen kommer ordet från namnet på en Fenicisk hamnstad Byblos, även kallad Gebal. Från denna stad skeppades papyrus till Grekland, där man sedan använde papyrus som skrivmaterial.[5][3]

Den judiske författaren Josefus använder pluralformen τὰ βιβλία, ta biblia, ”böckerna” i sin skrift Antiqtitates om de judiska heliga skrifterna. Även i Aristeasbrevet från ungefär samma tid omtalas de judiska skrifterna som τὰ βιβλία, ta biblia, ”böckerna”.[6] Nya Testamentets skrifter kallades inte från början "böckerna" utan man använde i stället beteckningen "hågkomster" och "minnesanteckningar".[7] Några år före år 200 finns tecken som tyder på att både evangelierna och de judiska skrifterna kallas "böckerna"[7] Johannes Chrysostomos är troligen en av de första som använder ordet τὰ βιβλία, ”böckerna” om Gamla och hela Nya Testamentet.[8]

Under 800-900 talen började man så småningom att uppfatta pluralformen ”biblia”, ”böckerna”, som ett ord i singlularis feminum med betydelsen ”boken”. De båda orden har i nominativ samma utseende. Ordet med betydelsen "boken" har sedan som kommit in i lånord moderna västerländska språk[9]

"Bibeln" enligt olika trossamfund

Judendomen

Judendomen har 24 böcker i sin Bibel, på hebreiska Tanakh, även kallad Hebreiska Bibeln. Den innehåller 24 böcker som motsvarar det som i kristendomens bibelkanon kallas Gamla testamentet men med en annan ordning och uppdelning.

Kristendomen

Kristendomen delar upp sin Bibel i Gamla och Nya Testamentet bestående av omkring 39 respektive 27 böcker beroende på bibelkanon. Gamla Testamentets 39 böcker är ungefär samma som judendomens 24 böcker men med en annan ordning och uppdelning.

Nya Testamentet behandlar skeenden inför och efter Jesus födelse vilket blev skiljelinjen mellan judendomen och kristendomen.

Deuterokanon

Förutom de av samtliga samfund och judendomen godkända böckerna i Gamla Testamentet finns även det som av protestanter kallas "tillägg till Gamla Testamentet" eller "gammaltestamentliga apokryfer". Tio av de apokryfiska böckerna är kanoniska för Katolska kyrkan och med vissa tillägg för Ortodoxa kyrkan. I Ortodoxa kyrkan har de deuterokanoniska skrifterna ändå inte samma ställning som de ifrån den Hebreiska bibeln trots att den Ortodoxa kyrkan använder den grekiska Septuaginta som sin standardtext[10] och kallas av dem för deuterokanoniska skrifter. Martin Luther lade dock till en bok bland apokryferna som inte fanns med i den katolska kanon, nämligen Manasses bön, så att det totalt blev 11 böcker i apokryferna, såsom de är i till exempel Bibel 2000.

Tillkomst

Det antas idag att Bibelns äldsta delar utgörs av delar av den så kallade pentateuken, de fem Moseböckerna, det samma som utgörs av judendomens Torah. Den kan antas ha tillkommit under lång tid och bygga på muntlig tradition, men färdigställdes troligen omkring 400 f.Kr.[1]

Därnäst följer profeterna, som enligt den ursprungliga uppdelningen inleds med det deuteronomistiska historieverket, ett historieverk över Israels historia, troligen färdigställt på 500-talet f.Kr. Efter dessa följde de egentliga profeternas berättelser, vilka inkluderar Jesajas, Jeremias, Hesekiels böcker samt Tolvprofetboken med de tolv så kallade mindre profeternas skrifter. Troligen har den här avdelningen fått sin slutgiltiga form före 200 f.Kr.[1]

Den tredje avdelningen, skrifterna innehåller ett flertal kortare berättelser. Dessa torde inte ha färdigställts före 160 f.Kr., och troligen har det dröjt längre innan kanon fastställt vilka böcker som skulle ingå. Den slutgiltiga versionen av den judiska bibeln har troligen inte fastställts förrän efter att judendomen reorganiserades efter Jerusalems fall 70 e.Kr. Inom den kristna kyrkan som använde en grekisk översättning av Bibeln, Septuaginta, kom denna judiska kanon inte att slå igenom, och därmed kom den kristna kyrkan att använda en del skrifter som den judiska traditionen uteslutit, de så kallade gammaltestamentliga apokryferna.[1]

Med den kristna kyrkans tillkomst uppstod även Nya testamentets böcker. Det började med att man gjorde samlingar av apostlabrev och skrev ned traditionerna om Jesus i evangelierna. I takt med att allt fler varianter av skrifterna cirkulerade blev det vid mitten av 100-talet nödvändigt att ge besked om vilka skrifter som godkändes av kyrkan. Ett flertal sådana listor med kommentarer finns bevarade. I ett rundbrev år 367 angav Athanasius vilka skrifter som tillhör kanon. Däri uttryckte han de östliga kyrkornas syn och genom historien har större delen av kristenheten hållit fast vid dessa avgränsningar.[1]

Bibeln på svenska

Se Svenska bibelutgåvor

Nya testamentet

En av 1900-talets största bibelkännare, den framlidne Hugo Odeberg, försökte även med en egen översättning av Nya Testamentet. Han kom inte längre än till Evangelierna och Apostlagärningarna. Emellertid finns det han översatt utgivet i boken De fyra Evangelierna och Apostlagärningarna[11]".

Fragment av en gravsten daterad till andra hälften av 1000-talet, som hittats under golvet i Linköpings domkyrkas norra sidoskepp. Den latinska texten lyder: Memento me cum veneris in regnum tuum (Herre, kom ihåg mig då du kommer i ditt rike). Orden syftar på den bön en av de tillsammans med Jesus korsfästa rövarna enligt Lukasevangeliet 23:42 ska ha riktat till honom. Detta kan vara den äldsta kända bibelinskriptionen i Sverige.

Äldre översättningar till andra språk

Förutom dess grundspråk finns flera väldigt gamla översättningar av grundtexterna. Nedan följer några av de mest kända:

  • Septuaginta (De sjuttios (översättning), förkortas LXX = 70) från omkring 200 f.Kr. Den är en översättning från hebreiska till grekiska och omfattar Gamla Testamentet och ett antal apokryfer, på beställning av .
  • Tatianus Diatessaron, senare delen av 100-talet e.Kr. Den äldsta syriska "översättningen" av Evangelierna, skrivna som en enda diskurs.
  • Den gammalsyriska översättningen, evangélion da-mepharreshé, De åtskilda (evangelierna), i motsats till Diatessaron från 300-talet e.Kr. (manuskripten Curetonian Gospels och Syriac Sinaiticus)
  • Peshitta, den vanligaste syriska översättningen.
  • Vulgata, latinsk översättning från år 405 e.Kr.
  • Silverbibeln eller Codex Argenteus, gotisk översättning från omkring år 400 e.Kr.
  • Den sahidiska översättningen, en koptisk översättning från omkring år 300 e.Kr.
Matteus och ängeln, målning av Caravaggio (1602).

Se även

Källor

  1. ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 ”Bibeln”. Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. http://www.ne.se/lang/bibeln. Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
  2. ↑ ”Best selling book of non-fiction”. http://www.guinnessworldrecords.com/records-1/best-selling-book-of-non-fiction/. Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
  3. ↑ 3,0 3,1 3,2 3,3 Hellquist, Elof (1948). Svensk etymologisk ordbok. Bd 1, A-N. Lund: Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. Libris 11182 
  4. ↑ 4,0 4,1 Heikel, Ivar A.; Fridrichsen Anton (1973) (på grc). Grekisk-svensk ordbok till Nya testamentet och de apostoliska fäderna (2. uppl.). Lund: Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. Libris 1165782 
  5. ↑ Artiklarna ”papyrus” och ”Gebal” i Engnell Ivan, red (1962-1963). Svenskt bibliskt uppslagsverk (2. uppl.). Stockholm: Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. Libris 8197937 .
  6. ↑ Ordet βιβλίον Theologische Wörterbuch zum Neuen Testament (1933).
  7. ↑ 7,0 7,1 Gerhardsson Birger, Hartman Lars, red (1969). En bok om Nya testamentet. Lund: Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. sid. 100. Libris 466363 
  8. ↑ Theologische Wörterbuch zum Neuen Testament (1933).
  9. ↑ Artikeln "bibeln" i Encyclopedia of Religion and Ethics (1909).
  10. ↑ Meyendorff, John (1983). Byzantine Theology – Historical Trends and Doctrinal Themes (rev. 2nd). New York: Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. sid. 7 
  11. ↑ De fyra Evangelierna och Apostlagärningarna isbn 91-7518-170-3
v • r
Kristendom
Jesus KristusRosa Mystica.jpg
Bibeln
Organisation,
teologi
och filosofi
Gud
Etik och moral
Personer
Begrepp
Studieämnen
Företeelser
Övrigt
Riktningar
Katolicism
Östlig kristendom
Protestantism
Oberoende katolicism
Antitrinitarism
Historik
Kultur
Kyrkoårets
högtider och helger
Övrigt
Portal:Kristendom
v • r
Böcker i Gamla testamentet
v • r
Nya testamentets böcker
Evangelier
Apostlagärningar
Pauli brev
Andra brev
Pastoralbreven
Katolska breven
Apokalyps
Relaterat till Nya Testamentet
Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Bibel&oldid=750130"