Koralernas drottning: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(8 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Originaltexten av Nicolai är ''[[Wie schön leuchtet der Morgenstern]]''.  
Originaltexten av [[Philipp Nicolai]] är ''[[Wie schön leuchtet der Morgenstern]]''. Nicolais frirytmiska melodi är oftast förenklad i sångböcker och sångpraxis. Bearbetningarna under barocken och romantiken har i regel en 4/4 dels takt som grund. Vad gäller tyska psalmböcker var det [[Evangelisches Kirchengesangbuch]] (1950) som först återvände till originalsättningen.


Melodin användes i Sverige redan på 1600-talet. I [[1921 års koralbok med 1819 års psalmer]] används Nicolais text för första gången i [[Johan Ludvig Runeberg]]s version med titelraden ''[[Du morgonstjärna mild och ren|Hell, morgonstjärna, mild och ren]]''.  
Melodin användes i Sverige redan på 1600-talet. I [[1921 års koralbok med 1819 års psalmer]] används Nicolais text för första gången i [[Johan Ludvig Runeberg]]s version med titelraden ''[[Du morgonstjärna mild och ren|Hell, morgonstjärna, mild och ren]]''.  
Rad 5: Rad 5:
== Användning ==
== Användning ==
Melodin används i svenska psalmböcker bland annat till:
Melodin används i svenska psalmböcker bland annat till:
* [[Du morgonstjärna mild och ren]] ([[1697 års koralbok]] nr 131, [[Nya psalmer (1921)]] nr 509, [[1986 års psalmbok]] nr 478), nära översättning av Nicolais original. År 1986 med "melodivariant".
* [[1697 års koralbok]] nr 131, [[Så skiön lyser then MorgonStiern]]
* [[Var hälsad, sköna morgonstund]], nr 55 i [[1819 års psalmbok]] och [[1940 års koralbok]] med text av [[Johan Olof Wallin]] i [[J C F Haeffner|Haeffners arrangemang]] och nr 119 i [[1986 års psalmbok]].
* [[1819 års koralbok]] nr 55, [[Var helsad sköna morgonstund]], [[J O Wallin]]
* [[Nya psalmer (1921)]] nr 509, D-dur, 4/4, [[Hell, morgonstjärna, mild och ren]], 8 v, [[Philipp Nicolai|Nicolai]], [[Abraham Angermannus|Angermannus]], [[J L Runeberg]].
* [[1940 års koralbok]] nr 32, D-dur, 2/2, [[Hell morgonstjärna, mild och ren]], med rytmisk melodivariant som 1986, 8 v, [[Philipp Nicolai|Nicolai]] 1599, [[Jonae Angermannus, Petrus|Petrus Jonae]] 1604, [[J L Runeberg]] 1857
 
* [[1986 års psalmbok]] nr 119, C-dur, 2/2 3/2, ståpsalm, 4 v, [[Var hälsad, sköna morgonstund]], [[J O Wallin]].
* [[1986 års psalmbok]] nr 478, rytmisk variant, [[Du, morgonstjärna, mild och ren]], text bearb av [[Britt G Hallqvist]]
 
* [[Ett, Jesu(s), än påminner jag]] (1940 nr 459, 1986 nr 498)
* [[Ett, Jesu(s), än påminner jag]] (1940 nr 459, 1986 nr 498)
* [[Hur snabbt, o Gud, vår tid förgår]] (1695 nr 137, 1986 nr 515) ''variant''
* [[Hur snabbt, o Gud, vår tid förgår]] (1695 nr 137, 1986 nr 515) ''variant''
Rad 15: Rad 21:


== Musikaliska Bearbetningar ==
== Musikaliska Bearbetningar ==
Nicolais frirytmiska melodi är oftast förenklad i sångböcker och sångpraxis. Bearbetningarna under barocken och romantiken har i regel en 4/4 dels takt som grund. Vad gäller tyska psalmböcker var det [[Evangelisches Kirchengesangbuch]] (1950) som först återvände till originalsättningen.
* [[Johann Sebastian Bach]] [[Choralkantate]] (Koralkantat) ''[[Wie schön leuchtet der Morgenstern]], [[BWV]] 1''  
 
* [[Johann Sebastian Bach]] [[koralförspel]] för orgel [[Bach-Werke-Verzeichnis|BWV]] 739.
Betydande musikalisk bearbetning finna i [[Johann Sebastian Bach]]s [[Choralkantate]] (Koralkantat) ''[[Wie schön leuchtet der Morgenstern, BWV 1]]'' und sein [[koralförspel]] för Orgel [[Bach-Werke-Verzeichnis|BWV]] 739.
* [[Wilhelm Friedemann Bach]] skrev en kantat ''Wie schön leuchtet der Morgenstern'' (F 82).
* [[Wilhelm Friedemann Bach]] skrev en kantat ''Wie schön leuchtet der Morgenstern'' (F 82).
* [[Dietrich Buxtehude]] (1637–1707) setzte es in der Choral-Fantasie für Orgel ''Wie schön leuchtet der Morgenstern'' [[Buxtehude-Werke-Verzeichnis|BuxWV]] 223 um.
* [[Dietrich Buxtehude]] (1637–1707) satte melodin i en ''Choral-Fantasie für Orgel'' ''Wie schön leuchtet der Morgenstern'' [[Buxtehude-Werke-Verzeichnis|BuxWV]] 223 um.
* [[Christian Geist]] (1640–1711) setzte den Text für [[Sopran]], zwei [[Violine]]n, [[Viola da gamba]] und [[basso continuo]].
* [[Christian Geist]] (1640–1711) setzte den Text für [[Sopran]], zwei [[Violine]]n, [[Viola da gamba]] und [[basso continuo]].
* [[Felix Mendelssohn Bartholdy]] (1809–1847) verfasste einen Choralsatz als Teil seines unvollendeten Oratoriums ''[[Christus (Mendelssohn)|Christus]]''.
* [[Felix Mendelssohn Bartholdy]] (1809–1847) verfasste einen Choralsatz als Teil seines unvollendeten Oratoriums ''[[Christus (Mendelssohn)|Christus]]''.
Rad 33: Rad 38:


Im Jahr 2000 wurden elf dieser Werke von [[Torsten Laux]] auf einer Orgel-CD eingespielt.<ref>[http://www.schott-musik.de/shop/3/show,81957.html Wie schön leuchtet der Morgenstern, organ 70092 / Wergo]; [http://www.die-orgelseite.de/cdshop/ORG_70092.htm Hörproben]</ref>
Im Jahr 2000 wurden elf dieser Werke von [[Torsten Laux]] auf einer Orgel-CD eingespielt.<ref>[http://www.schott-musik.de/shop/3/show,81957.html Wie schön leuchtet der Morgenstern, organ 70092 / Wergo]; [http://www.die-orgelseite.de/cdshop/ORG_70092.htm Hörproben]</ref>
== Se även ==
* [[Koralernas konung]]


== Källor ==
== Källor ==
* Psalmböckerna
* Psalmböckerna
* [https://de.wikipedia.org/wiki/Wie_sch%C3%B6n_leuchtet_der_Morgenstern Tyska wikipedia]
* [https://de.wikipedia.org/wiki/Wie_sch%C3%B6n_leuchtet_der_Morgenstern Tyska wikipedia]
{{Psalmse}}
[[Kategori:Melodier]]

Nuvarande version från 1 juli 2024 kl. 03.30

Originaltexten av Philipp Nicolai är Wie schön leuchtet der Morgenstern. Nicolais frirytmiska melodi är oftast förenklad i sångböcker och sångpraxis. Bearbetningarna under barocken och romantiken har i regel en 4/4 dels takt som grund. Vad gäller tyska psalmböcker var det Evangelisches Kirchengesangbuch (1950) som först återvände till originalsättningen.

Melodin användes i Sverige redan på 1600-talet. I 1921 års koralbok med 1819 års psalmer används Nicolais text för första gången i Johan Ludvig Runebergs version med titelraden Hell, morgonstjärna, mild och ren.

Användning

Melodin används i svenska psalmböcker bland annat till:

Musikaliska Bearbetningar

mini|Die Könige, aus: Weihnachtslieder Opus 8,3. Die Klavierbegleitung stellt den Choral dar. Das dritte Weihnachtslied Die Könige (2. Fassung von 1870) aus dem Opus 8 von Peter Cornelius (1824–1874), das in drei Strophen das Erscheinen der Heiligen Drei Könige an der Weihnachtskrippe in Bethlehem am Tag Epiphanie beschreibt, verwendet den Choral als Klavierbegleitung zu einer völlig eigenständigen Liedmelodie für Sologesang.

Die erste Strophe wird in der Komposition für Streichorchester, Hale Bopp von Graham Waterhouse, die vom Großen Kometen des Jahres 1997 inspiriert wurde, von einem Knabensopran gesungen.

Im Jahr 2000 wurden elf dieser Werke von Torsten Laux auf einer Orgel-CD eingespielt.[3]

Se även

Källor