1697 års koralbok: Skillnad mellan sidversioner

Nuvarande version från 10 juli 2024 kl. 09.34

1697 års koralbok

Desse äro de tio bud. Den första psalmens första vers med noter ur 1697 års koralbok

.

1695 utgavs den första, av konungen godkända, rikssvenska psalmboken som 2 år senare fick melodier i en koralbok. Melodierna är sammanställda av två Uppsalaprofessorer, Olof Rudbeck och organisten i Uppsala domkyrka, matematikern Harald Vallerius.

Historik

Den är den första rikssvenska koralboken, trots att det funnits många psalmböcker under 167 år tidigare, alltifrån den första lilla psalmboken 1526, några med notskrift. Den första melodipsalmboken trycktes under Johan III:s tid, 1586, första gången nottryck förekom i Sverige. I 1616 års psalmbok trycktes 16 melodier med noter. Danmark hade redan 1569 fått en melodipsalmbok, Thomissöns Salmebog, mer omfattande än den svenska från 17 år senare.

Direktiven

I direktiven, 1693, till den planerade psalmboken, anges att varje psalm skulle få "sin rätta och tjänliga ton". Med detta menades att den gamla "enfaldigheten" skulle återinföras, så att man kunde nå "en gudelig andakt" och vara lätta "att läras och sjungas i församlingarna". Man skulle ta bort de "obekanta, svåra och tunga" melodier till förmån för "brukligare, lättare och anständigare toner". Man skulle således inte bara skriva ned de mest använda melodierna utan ganska radikalt ensa det melodiösa och sortera ut lokala varianter och "felaktiga" melodier.

Innehåll

Den har 253 melodier till alla 413 psalmerna i 1695 års psalmbok. Många av psalmerna har hänvisning till en annan psalm där melodin finns tryckt. Det är en äkta koralbok eftersom det finns två stämmor och en basstämma (egentligen en generalbas). Det är den första koralboken som har generalbas.

Det tog Rudbeck och Vallerius tre år att slutföra arbetet med redigeringen. Man vet inte vilka källor de använt till de allra flesta psalmerna. Man har antagit att Vallerius använt Israel Olai Leimontinus' koralhandskrift från 1675. Kanske har han också använt den av stockholmsläraren och sångaren Andreas Laurentii Malmström utarbetade koralsamling från 1694 som användes i Riddarholmskyrkan.

Några är dock kända, som till exempel följande där melodin är hämtad från Gustaf Dübens musik till Samuel Columbus' Odae Sueticae, 1674.:

Nr 85 Om nådh och rätt jagh täncker siunga
nr 245 Jesus är min wän then bäste
nr 370 Nu hafwer dwnna dagh, allt efter Gudz behagh
nr 246 Jesu, tu som siälen spisar
nr 297 O Gudh, o Gudh så from

Flera melodier i jämn taktart har omarbetats till tre-takt och utgör ca en tredjedel av de ca 250 melodierna. 132 går i två-takt och 73 i tretakt, åtta i blandad takt.

Notskriften är med rombiska noter och altklav, men i övrigt som modern notskrift.

Ang texterna se 1695 års psalmbok

Melodierna

1697 års koralbok, melodierna

Källor

"Den Svenska Psalmboken", Faksimiltryck på Gidlunds förlag, 1985
"KORALPSALMBOKEN 1697, En undersökning av dess tillkomst och musikaliska innehåll", Karl.Johan Hansson, Åbo akademi, 1967. Digitalt i museet

@@ Rad 4: / Rad 4: @@
 == Historik ==
-Den är den första rikssvenska koralboken, trots att det funnits många psalmböcker under 167 år tidigare, alltifrån den första lilla psalmboken 1526. Den första [[melodipsalmbok]]en trycktes under Johan III:s tid, 1586, första gången nottryck förekom i Sverige. I [[1616 års psalmbok]] trycktes 16 melodier med noter. Danmark hade redan 1569 fått en melodipsalmbok, [[Thomissöns Salmebog]], mer omfattande än den svenska från 17 år senare.
+Den är den första rikssvenska koralboken, trots att det funnits många psalmböcker under 167 år tidigare, alltifrån den första lilla psalmboken 1526, några med notskrift. Den första [[melodipsalmbok]]en trycktes under Johan III:s tid, 1586, första gången nottryck förekom i Sverige. I [[1616 års psalmbok]] trycktes 16 melodier med noter. Danmark hade redan 1569 fått en melodipsalmbok, [[Thomissöns Salmebog]], mer omfattande än den svenska från 17 år senare.
 == Direktiven ==
@@ Rad 10: / Rad 10: @@
 == Innehåll ==
-Den har 253 melodier till alla 413 psalmerna i 1695 års psalmbok. Många av psalmerna har hänvisning till en annan psalm där melodin finns tryckt. Det är en äkta koralbok eftersom det finns två stämmor och en basstämma (egentligen en [[generalbas]]), således 3 stämmor. Det är den första koralboken som har generalbas.
+Den har 253 melodier till alla 413 psalmerna i 1695 års psalmbok. Många av psalmerna har hänvisning till en annan psalm där melodin finns tryckt. Det är en äkta koralbok eftersom det finns två stämmor och en basstämma (egentligen en [[generalbas]]). Det är den första koralboken som har generalbas.
-Det tog Vallerius tre år att slutföra arbetet med redigeringen. Man vet inte vilka källor han använt till de allra flesta psalmerna. Några är dock kända:
+Det tog Rudbeck och Vallerius tre år att slutföra arbetet med redigeringen. Man vet inte vilka källor de använt till de allra flesta psalmerna. Man har antagit att Vallerius använt [[Israel Olai Leimontinus]]' [[Rappehandskriften|koralhandskrift]] från 1675. Kanske har han också använt den av stockholmsläraren och sångaren [[Andreas Laurentii Malmström]] utarbetade [[Riddarholmshandskriften|koralsamling]] från 1694 som användes i Riddarholmskyrkan.
+Några är dock kända, som till exempel följande där melodin är hämtad från [[Gustaf Düben]]s musik till [[Samuel Columbus]]' ''Odae Sueticae'', 1674.:
 * Nr 85 [[Om nåd och rätt jag tänker sjunga|Om nådh och rätt jagh täncker siunga]]
 * nr 245 [[Jesus är min vän den bäste|Jesus är min wän then bäste]]
@@ Rad 18: / Rad 20: @@
 * nr 246 [[Jesu, du som själen mättar|Jesu, tu som siälen spisar]]
 * nr 297 [[O Gud, o Gud så from|O Gudh, o Gudh så from]]
-är melodin hämtad från [[Gustaf Düben]]s musik till [[Samuel Columbus]]' ''Odae Sueticae'', 1674. Man har också antagit att Vallerius använt [[Israel Olai Leimontinus]]' [[Rappehandskriften|koralhandskrift]] från 1675. Kanske har han också använt den av stockholmsläraren och sångaren [[Andreas Laurentii Malmström]] utarbetade [[Riddarholmshandskriften|koralsamling]] från 1694 som användes i Riddarholmskyrkan.
 Flera melodier i jämn taktart har omarbetats till tre-takt och utgör ca en tredjedel av de ca 250 melodierna. 132 går i två-takt och 73 i tretakt, åtta i blandad takt.