Kyrkoordning: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Kyrkoordning''' är en skrift som reglerar både den [[kyrkorättslig]]a och [[liturgi]]ska ordningen i [[kyrka]]n efter [[reformation]]en. Tidigare regelverk i den [[katolska kyrkan]] kallades den [[kanoniska rätten]]. | '''Kyrkoordning''' är en skrift som reglerar både den [[kyrkorättslig]]a och [[liturgi]]ska ordningen i [[kyrka]]n efter [[reformation]]en. Tidigare regelverk i den [[katolska kyrkan]] kallades den [[kanoniska rätten]]. Flera försök gjordes redan tidigt efter [[Västerås riksdag (1527)]]. Den första publicerades [[kyrkoordning (1571)|1571]] och antogs året efter. Denna var framtagen under [[ärkebiskop]]en [[Laurentius Petri Nericius]]. Regent var Johan III som snart skulle avvika från denna. Han hade gift sig med en polsk prinsessa, Katarina Jagellonica, 1562 och hon var [[katolik]]. Även deras son, [[Sigismund]] omfattade den katolska tron. Johan III drogs mer åt det katolska och, med hjälp av den katolske prästen [[ | ||
[[Uppsala möte (1593)|Uppsala möte]]s beslut 1593. | |||
* [[Kyrkoordning (1571)]] | * [[Kyrkoordning (1571)]] | ||
* [[Johan III:s Röda Bok]] | * [[Johan III:s Röda Bok]] | ||
Versionen från 25 augusti 2024 kl. 17.04
Kyrkoordning är en skrift som reglerar både den kyrkorättsliga och liturgiska ordningen i kyrkan efter reformationen. Tidigare regelverk i den katolska kyrkan kallades den kanoniska rätten. Flera försök gjordes redan tidigt efter Västerås riksdag (1527). Den första publicerades 1571 och antogs året efter. Denna var framtagen under ärkebiskopen Laurentius Petri Nericius. Regent var Johan III som snart skulle avvika från denna. Han hade gift sig med en polsk prinsessa, Katarina Jagellonica, 1562 och hon var katolik. Även deras son, Sigismund omfattade den katolska tron. Johan III drogs mer åt det katolska och, med hjälp av den katolske prästen [[
Uppsala mötes beslut 1593.
- Kyrkoordning (1571)
- Johan III:s Röda Bok
- Kyrkoordning (1693)
- Kyrkoordning (1734)
- Kyrkoordning (1999)
Nutida
(formellt: Kyrkoordning för Svenska kyrkan) är det regelverk som kyrkomötet fastställer för att Svenska kyrkan över hela Sverige internt ska ha gemensamma regler, trots att församlingarna och stiften är självständiga organisationer som numera lyder under Lagen om trossamfund och Lag om Svenska kyrkan. Namnet kyrkoordning återtogs då relationerna mellan Svenska kyrkan och staten ändrades, och fastställdes i sin första version vid kyrkomötet 1999. Den revideras löpande av kyrkomötet, vanligen per 1 januari.
Kyrkoordningen från år 2000
Efter att Svenska kyrkan skilts från staten bestämde kyrkomötet en ny kyrkoordning. Nuvarande kyrkoordningen är uppdelad i fjorton avdelningar med inalles 59 kapitel totalt som inom sig rymmer ett antal paragrafer. Varje avdelning börjar med en inledande text med teologisk reflektion kring innehållet.
Avdelningarna är uppdelade i:
- Svenska kyrkan som evangelisk-lutherskt trossamfund
- Församlingarna
- Stiften
- Den nationella nivån
- Gudstjänst
- Kyrkotillhörighet
- Kyrkliga uppdrag och befattningar
- Församlingstillhörighet och indelning
- Val
- Kyrkobyggnader
- Ekonomi och egendom
- Handlingar och register
- Tillsyn och överklagande
- Svenska kyrkans relationer till andra kyrkor och samfund
Se även
| |||||||||||||||||||||||||||||
