Kyrkoordning: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (6 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
''' | '''Kyrkoordning''' är en skrift som reglerar både den [[kyrkorättslig]]a och [[liturgi]]ska ordningen i [[kyrka]]n efter [[reformation]]en. Tidigare regelverk i den [[katolska kyrkan]] kallades den [[kanoniska rätten]]. Flera försök gjordes redan tidigt efter [[Västerås riksdag (1527)]]. Den första publicerades [[kyrkoordning (1571)|1571]] och antogs året efter. Denna var framtagen under [[ärkebiskop]]en [[Laurentius Petri Nericius]] som arbetad långe med denna, Den framlades 1562 för Kung Erik XIV, som var [[kalvism|kalvinistiskt]] inriktad men godkändes inte. Regent nu var Johan III som snart skulle avvika från denna. Han hade gift sig med en polsk prinsessa, Katarina Jagellonica, 1562 och hon var [[katolik]]. Även deras son, [[Sigismund]] omfattade den katolska tron. Johan III drogs mer åt det katolska och, med hjälp av den katolske prästen [[Petrus Michaelis Fecht]] skrevs ett tillägg till 1571 års kyrkoordning, kallat [[Nova Ordinantia]], en skrift som året efter blev [[Johan III:s Röda Bok]]. Detta blev dock en parentes eftersom [[Uppsala möte (1593)]] fastställde 1571 års kyrkoordning. | ||
Nästa kyrkoordning fastställs vid [[reformationsjubileet]] 1693 under Karl XI efter att [[1686 års kyrkolag]] införts. Ganska snart därefter antass en ny kyrkolag under Fredrik I, 1734. | |||
* [[Kyrkoordning (1571)]] (Erik XIV) | |||
* [[Nova Ordinantia]], Johan III:s tillägg till 1571 | |||
* [[Johan III:s Röda Bok]] grundad på Nova Ordinantia | |||
* [[Uppsala möte (1593)]] återgår till 1571 (Karl IX) | |||
* [[1686 års kyrkolag]] (Karl XI) | |||
* [[Kyrkoordning (1693)]], ändringar med anledning av [[1686 års kyrkolag]] | |||
* [[Kyrkoordning (1734)]] (Fredrik I) | |||
* [[Kyrkoordning (1999)]] (Karl XVI Gustav) | |||
== Nutida == | |||
(formellt: ''Kyrkoordning för Svenska kyrkan'') är det regelverk som [[Kyrkomötet (Svenska kyrkan)|kyrkomötet]] fastställer för att [[Svenska kyrkan]] över hela Sverige internt ska ha gemensamma regler, trots att [[församling]]arna och [[stift]]en är självständiga organisationer som numera lyder under [[Lagen om trossamfund]] och [[Lag om Svenska kyrkan]]. | |||
Namnet kyrkoordning återtogs då relationerna mellan Svenska kyrkan och staten ändrades, och fastställdes i sin [[Kyrkoordning (1999)|första version]] vid kyrkomötet 1999. Den revideras löpande av kyrkomötet, vanligen per 1 januari. | Namnet kyrkoordning återtogs då relationerna mellan Svenska kyrkan och staten ändrades, och fastställdes i sin [[Kyrkoordning (1999)|första version]] vid kyrkomötet 1999. Den revideras löpande av kyrkomötet, vanligen per 1 januari. | ||
== | == Kyrkoordningen från år 2000 == | ||
Efter att [[Svenska kyrkan]] skilts från staten bestämde [[kyrkomöte]]t en ny kyrkoordning. Nuvarande kyrkoordningen är uppdelad i fjorton avdelningar med inalles 59 kapitel totalt som inom sig rymmer ett antal paragrafer. Varje avdelning börjar med en inledande text med teologisk reflektion kring innehållet. | |||
Nuvarande kyrkoordningen är uppdelad i fjorton avdelningar med inalles 59 kapitel totalt som inom sig rymmer ett antal paragrafer. Varje avdelning börjar med en inledande text med teologisk reflektion kring innehållet. | |||
Avdelningarna är uppdelade i: | Avdelningarna är uppdelade i: | ||
Nuvarande version från 26 augusti 2024 kl. 05.33
Kyrkoordning är en skrift som reglerar både den kyrkorättsliga och liturgiska ordningen i kyrkan efter reformationen. Tidigare regelverk i den katolska kyrkan kallades den kanoniska rätten. Flera försök gjordes redan tidigt efter Västerås riksdag (1527). Den första publicerades 1571 och antogs året efter. Denna var framtagen under ärkebiskopen Laurentius Petri Nericius som arbetad långe med denna, Den framlades 1562 för Kung Erik XIV, som var kalvinistiskt inriktad men godkändes inte. Regent nu var Johan III som snart skulle avvika från denna. Han hade gift sig med en polsk prinsessa, Katarina Jagellonica, 1562 och hon var katolik. Även deras son, Sigismund omfattade den katolska tron. Johan III drogs mer åt det katolska och, med hjälp av den katolske prästen Petrus Michaelis Fecht skrevs ett tillägg till 1571 års kyrkoordning, kallat Nova Ordinantia, en skrift som året efter blev Johan III:s Röda Bok. Detta blev dock en parentes eftersom Uppsala möte (1593) fastställde 1571 års kyrkoordning.
Nästa kyrkoordning fastställs vid reformationsjubileet 1693 under Karl XI efter att 1686 års kyrkolag införts. Ganska snart därefter antass en ny kyrkolag under Fredrik I, 1734.
- Kyrkoordning (1571) (Erik XIV)
- Nova Ordinantia, Johan III:s tillägg till 1571
- Johan III:s Röda Bok grundad på Nova Ordinantia
- Uppsala möte (1593) återgår till 1571 (Karl IX)
- 1686 års kyrkolag (Karl XI)
- Kyrkoordning (1693), ändringar med anledning av 1686 års kyrkolag
- Kyrkoordning (1734) (Fredrik I)
- Kyrkoordning (1999) (Karl XVI Gustav)
Nutida
(formellt: Kyrkoordning för Svenska kyrkan) är det regelverk som kyrkomötet fastställer för att Svenska kyrkan över hela Sverige internt ska ha gemensamma regler, trots att församlingarna och stiften är självständiga organisationer som numera lyder under Lagen om trossamfund och Lag om Svenska kyrkan. Namnet kyrkoordning återtogs då relationerna mellan Svenska kyrkan och staten ändrades, och fastställdes i sin första version vid kyrkomötet 1999. Den revideras löpande av kyrkomötet, vanligen per 1 januari.
Kyrkoordningen från år 2000
Efter att Svenska kyrkan skilts från staten bestämde kyrkomötet en ny kyrkoordning. Nuvarande kyrkoordningen är uppdelad i fjorton avdelningar med inalles 59 kapitel totalt som inom sig rymmer ett antal paragrafer. Varje avdelning börjar med en inledande text med teologisk reflektion kring innehållet.
Avdelningarna är uppdelade i:
- Svenska kyrkan som evangelisk-lutherskt trossamfund
- Församlingarna
- Stiften
- Den nationella nivån
- Gudstjänst
- Kyrkotillhörighet
- Kyrkliga uppdrag och befattningar
- Församlingstillhörighet och indelning
- Val
- Kyrkobyggnader
- Ekonomi och egendom
- Handlingar och register
- Tillsyn och överklagande
- Svenska kyrkans relationer till andra kyrkor och samfund
Se även
| |||||||||||||||||||||||||||||
