Aus tiefer Not schrei ich zu dir: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
(23 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Aus tiefer Not (Erfurter Enchiridion 1524).jpg|mini|''Aus tiefer Not'', vierstrophige Fassung,<br /> [[Erfurter Enchiridion]] 1524]]
[[Fil:Aus tiefer Not (Erfurter Enchiridion 1524).jpg|mini|''Aus tiefer Not'', vierstrophige Fassung,<br /> [[Erfurter Enchiridion]] 1524]]
[[Fil:Aus tiefer Not (Wittenbergisches Gesangbuch 1524, WA).jpg|mini|''Aus tiefer Not'', fünfstrophige&nbsp;Fassung,<br /> [[Geystlich gesangk Buchleyn|Wittenbergisches Gesangbuch]] 1524 (Nachdruck [[Weimarer Ausgabe (Luther)|WA]]&nbsp;35)]]
[[Fil:Aus tiefer Not (Wittenbergisches Gesangbuch 1524, WA).jpg|mini|''Aus tiefer Not'', fünfstrophige&nbsp;Fassung,<br /> [[Geystliche gesangk Buchleyn|Wittenbergisches Gesangbuch]] 1524 (Nachdruck [[Weimarer Ausgabe (Luther)|WA]]&nbsp;35)]]


'''Aus tiefer Not schrei ich zu dir''' är en tysk psalm med text och musik av [[Martin Luther]] från årsskiftet 1523/24. Den tar sin utgångspunkt i [[Psaltaren 130]].  
'''Aus tiefer Not schrei ich zu dir''' är en tysk psalm med text och musik av [[Martin Luther]] från årsskiftet 1523/24.  
 
== Text ==
Den tar sin utgångspunkt i [[Psaltaren 130]], [[De profundis clamavi]]. Fem, sju-radiga strofer.
 
== Melodi ==
[[Media:Aus tiefer Not schrei ich zu dir (Luther, EG).mid|mini|vänster|Melodi (Luther)]]
 
[[Media:Aus tiefer Not schrei ich zu dir (Dachstein).mid|mini|högkant|vänster|Melodi (Dachstein)]]
 
[https://hymnary.org/tune/aus_tiefer_not_luther Melodin på Hymnary]
 
I de tidiga trycken är olika melodier tillordnade. Texten har sju-radig jambisk form, den typiska reformpsalmen, och därför passar flera melodier. Men 1524 hade KLuther infört en egen melodi med de typiska dubbla kvintsprången i början, följt av en "klagande" liten sext. Det är denna melodi som ligger till grund för senare bearbetningar, t ex av J S Bach.
 
I södra Tyskland, speciellt i Thyringen, användes ofta en melodi av [[Wolfgang Dachstein]] ur [[Strassburger Kirchen ampt]]. Denna melodi anges som en andra melodi i [[Evangelisches Gesangbuch]] nr 299. Denna melodi användes också i J S Bachs orgelstycke BWV 1099 (ur Neumeister-Sammlung).
[[Fil:(Aurel_von_Bismarck)_EG_299_Aus_tiefer_Not_schrei_ich_zu_dir_I.mp3|mini|Orgeleinspielung: EG 299 Aus tiefer Not schrei ich zu dir I]]


== Publicerad i ==
== Publicerad i ==
Rad 8: Rad 23:
* [[Geystliche gesangk Buchleyn]] som nr 4
* [[Geystliche gesangk Buchleyn]] som nr 4
* [[Erfurter Enchiridion]] som nr 17
* [[Erfurter Enchiridion]] som nr 17
* [[Strassburger Kirchen ampt]] nr 1
* [[Evangelisches Gesangbuch]] som nr 299
* [[Evangelisches Gesangbuch]] som nr 299
* [[Mennonitische Gesangbuch]]
* [[Mennonitische Gesangbuch]]

Nuvarande version från 23 mars 2024 kl. 08.38

Aus tiefer Not, vierstrophige Fassung,
Erfurter Enchiridion 1524
Aus tiefer Not, fünfstrophige Fassung,
Wittenbergisches Gesangbuch 1524 (Nachdruck WA 35)

Aus tiefer Not schrei ich zu dir är en tysk psalm med text och musik av Martin Luther från årsskiftet 1523/24.

Text

Den tar sin utgångspunkt i Psaltaren 130, De profundis clamavi. Fem, sju-radiga strofer.

Melodi

mini|vänster|Melodi (Luther)

mini|högkant|vänster|Melodi (Dachstein)

Melodin på Hymnary

I de tidiga trycken är olika melodier tillordnade. Texten har sju-radig jambisk form, den typiska reformpsalmen, och därför passar flera melodier. Men 1524 hade KLuther infört en egen melodi med de typiska dubbla kvintsprången i början, följt av en "klagande" liten sext. Det är denna melodi som ligger till grund för senare bearbetningar, t ex av J S Bach.

I södra Tyskland, speciellt i Thyringen, användes ofta en melodi av Wolfgang Dachstein ur Strassburger Kirchen ampt. Denna melodi anges som en andra melodi i Evangelisches Gesangbuch nr 299. Denna melodi användes också i J S Bachs orgelstycke BWV 1099 (ur Neumeister-Sammlung). Fil:(Aurel von Bismarck) EG 299 Aus tiefer Not schrei ich zu dir I.mp3

Publicerad i

Källor