1686 års kyrkolag: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
(9 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Kyrkolagen 1686'''
[[File:Kyrkio-Lag-1687.jpg|thumb|right|Titelblad af första utgåvan från 1687.]]
'''1686 års kyrkolag''' (''Kyrkio-Lag och Ordning'') var en reglering av förhållandet mellan kyrka och stat i Sverige från Karl XI till [[Kyrkolag (1992)|1992 års kyrkolag]] trädde i kraft den 1 januari 1993 inför det att [[Svenska kyrkan]] skildes från staten år 2000 och kyrkolagen avskaffades och ersattes med [[kyrkoordningen]]. I Finland var lagen i kraft till år 1870. Lagens fullständiga titel kan läsas nedan under "Källor".


Under Karl XI:s regering tillkom en ny lag för kyrkan. Kyrka och stat var ju fortfarande oupplösligt förenade och kungen dess överhuvud. Karl XI var intresserad av religiösa frågor och ville skapa ordning inom kyrkan. Lagens fullständiga titel kan läsas nedan under "Källor".
== Bakgrund ==
Förslaget att ersätta den gamla [[Kyrkoordning (1571)|kyrkoordningen]] väcktes under Karl X Gustavs regering, men det lades fram två skilda förslag, av [[Olaus Laurelius]] och [[Erik Emporagrius]]. 1663 beslutades att båda förslagen skulle beaktas ytterligare, men det var inte förrän 1682 som prästståndet kunde enas om ett förslag, detta genom att sätta samman de båda förslagen. [[Edvard Ehrenstéen (1620–1686)|Edvard Ehrenstéen]] fick i uppdrag att leda en kommission för att ta ställning till förslaget, och det anmärktes att förslaget inte tillräckligt tydligt skilde mellan världslig och andlig domsrätt. Kommissionen utarbetade därför ett nytt förslag, baserat på det förra. År 1685 tillsattes en ny kommission att ta ställning till det senaste förslaget. I den kommissionen ingick framför allt biskopar och superintendenter, däribland [[Olof Svebilius]], [[Haquin Spegel]], [[Carolus Carlsson]] och [[Petrus Stjernman]]. Deras reviderade förslag antogs som 1686 års kyrkolag.<ref>Carl Georg Starbäck et al, Berättelser ur svenska historien, Sjette bandet. Carl X Gustaf. Carl XI, (1885-1886) s. 848</ref>
 
Karl XI:s envälde lade all lagstiftning och således även den kyrkliga,  i kungens hand.  Den [[kanonisk rätt|kanoniska rätten]] och [[Upplandslagen]]s [[kyrkobalk]] ersattes 1686 av en svensk kyrkolag.<ref>[[Halvar Sundberg]], ''Kyrkorätt'', 1948. [[Yngve Brilioth]], ''Svensk kyrkokunskap'',  1946, s. 58–113</ref> Grundläggande var att kungen å ena sidan var kyrkans främste medlem och överhuvud, men å den andra att någon statlig mellannivå mellan kungen och biskoparna/domkapitlen inte fanns; försök från statens sida att tillskapa ett kyrkligt riksämbetsverk med politisk styrelse misslyckades till följd av biskoparnas och prästerskapets motstånd.<ref>[[Sven Lindegård]], ''Consistorium regni och frågan om kyrklig överstyrelse. En studie i den svenska kyrkoförfattningen i teori och praxis 1571–1686'', 1957</ref> 1686 år kyrkolag var – med många förändringar och moderniseringar – normgivande både för Svenska kyrkans inre organisation och dess offentligrättsliga ställning, fram till 1.1.1993. Förändringar hade till exempel gjorts under frihetstiden, av Gustav III, genom [[1809 års regeringsform]], 1868 års [[Kyrkomötet (Svenska kyrkan)|kyrkomöte]]sförordning och [[dissenterlagarna]] 1860 och 1873.
 
Kyrkolagen av 1686 gällde i [[Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland|Finland]] även efter skilsmässan från Sverige, tills en ny kyrkolag antogs vid 1867 års lantdag och utfärdades 6 december 1869.
 
Det var 1686 års kyrkolag som ålade prästerskapet att genomföra årliga [[husförhör]] och föra [[kyrkoböcker]]: födelse-, dop- vigsel- och dödböcker samt konfirmationslängder, och in- och ut-flyttningslängder och husförhörslängder.. Dessa böcker utgör en världsunik och ovärderlig källa för släktforskare eftersom de för ett detaljerat och fortlöpande register över hela Sveriges befolkning. (se vidare [[Svenska kyrkan]])
 
== Läroparagrafen i 1686 års kyrkolag ==
Läran i Sverige definierades under åren 1686–1992 enligt följande:
 
::Uti wårt Konungarijke och des underliggande Länder, skola alle bekänna sig, endast och allena, til then [[Kristendom|Christelige]] Lära och Troo, som är grundad uti [[Gud]]z heliga Ord, thet [[Gamla Testamentet|Gamla]] och [[Nya Testamentet]]s [[Profet|Prophetiske]] och [[Apostel|Apostoliske]] Skrifter, och författad uti the tre Hufwud-Symbolis, [[Apostoliska trosbekännelsen|Apostolico]], [[Nicaenska trosbekännelsen|Nicaeno]] och [[Athanasianska trosbekännelsen|Athanasiano]], jemwäl uti then oförändrade [[Augsburgska bekännelsen|Augsburgiske Bekännelsen]], af åhr 1530, wedertagen i [[Uppsala möte|Upsala Concilio]], 1593, samt uti hela, så kallade, [[Konkordieboken|Libero Concordiae]] förklarad. <ref>[[Ruben Josefson]], "Inledning", i: ''Svenska kyrkans bekännelseskrifter'', Stockholm: Verbum, 1985, sidorna 9–30, s. 13</ref>
 
I och med 1686 års kyrkolag lades alltså övriga [[Konkordieboken]] till den äldre formuleringen från [[Uppsala möte]], och fram till 1992 kom följande bekännelseskrifter att gälla i Sverige:
 
* [[Bibeln]]
* [[Apostoliska trosbekännelsen]]
* [[Nicaenska trosbekännelsen]]
* [[Athanasianska trosbekännelsen]]
* [[Augsburgska bekännelsen]] från år 1530
* [[Uppsala möte (1593)|Uppsala möte]]s beslut från år 1593
* Övriga [[Konkordieboken]]


==Företal==
==Företal==
Lagen inleds med 5,5 sidor företal, som vanligt begynt med "Wij Karl med Gudz Nåde Sweriges..." och med uppräkning på en halv sida av Karl XI:s alla titlar
Lagen inleds med 5,5 sidor företal, som vanligt begynt med "Wij Karl med Gudz Nåde Sweriges..." och med uppräkning på en halv sida av Karl XI:s alla titlar
1693 års kyrkohandbok
Handbok Ther uti är författat huruledes Gudztiensten med Christelige Ceremonier och kyrckioseder uti wåra Swenska Församlingar skal blifwa hållen och förhandlad. Förbättrad och förmehrad i Stockholm åhr 1599. öfwersedd åhr 1608. Och numehra efter nyja kyrckioordningen inrättad åhr 1693
Tryckt i Stockholm åhr 1693 Uti thet af Kongl. May’: Privilegierte Burchardi tryckeri.
Och finns hos Burchard til kiöps för Tre daler och 24. Öre Kopp.
Wi KARL med Gudz nåde / Sweriges / Giöthes och Wendes konung / Storfurste til Finland / Hertig uti Skåne / Estland / Lifland / Carelen / Brehmen / Verden / Stettin Pommern / Cassuben och Wenden / Furste til Rügen / Herre öfwer Ingermanland och Wissmar; Så ock Pfalzgrefwe wid Rhein i Beiern; til Gülich / Clewe och Bergen Hertig etc.  Giöre witterligit / at Wisuller til en god ordnings och skicks erhållande uti Gudz och Kyrckio och Församling här i wårt rike och fädernesland / allaredan för någre åhr sedan hafwe låtit affatta / och af trycket uthgå wår Kyrckiolag; then wi ock med hugnad och särdeles nöje förspörje på alla orter hörsamlingen efterlefwas. Men emedan ther uthinnan allenast hwad Kyrckiowäsendet hufwudsakeligen widkommer / stadgat är / och icke så styckewis eller i synnerhet / hwad Predikoämbetet wid hwarie måhls förrättande / anten angående formular, hafwer i acht at taga / föreskriwes; hwilcket icke heller egenteligen til sielfwa Kyrckiolagen / utan til en så kallad Kyrckioagenda (hwar af then i wåre Christelige Församlingar en lång tid brukelige Handboken ett mönster är) rätteligen hörer och lyder: ty hafwe wi så i anmärckiande här til / som ock at bemeldte wår Kyrckiolag någrastädes sig på Handboken beropar i nåder godt funnit the närmast wid handen warande Biskopar och Präsides Consistorium, thesslikest Professores Theologiae wid wår Academie i Upsala at sammankalla / och them anbefalla / at taga samma Handbok under händer / then noga igenomse och wäl öfwerlägga om något ännu therutinnan woro / hälst i anledning af Kyrckiolagen at ihugkomma / eller på ett eller annat sätt at förbättra. Thenne wår nådige befalning til underdånigt fölie hafwa thesse thetta arbetet sig för någon tid sedan företagit: theras tanckar theröfwer med hwar andre jämförde / uti ett wist slut stadnat / och sedermera fleres af Biskoperne och Presterskapet mening theröfwer inhemtat. Och såsom Wi förnimme thesse senare med the förre aldeles ense wara / och eftersom the ock then nu til oss inlefwererade / öfwersedde och förbättrade Haandboken tillika med the andre underskrifwit hafwa : åstundandes så mycket heller then forderligast af trycket at utkomma och allmän giöras / som the therigenom mehra tryggias / at efterkomma then ed / som the på Kyrckiolagens handhafwande och wärckställande swurit hafwa. Altså låtom wi oss mehrbend. Handbok i nåder behaga: eftersom wi henne också härmed gillom och stadfästom : williandes at hon Predikoämbetet / så ock androm som wederbör / til en orubbad regel och rättesnöre här efter wara skal. Wi förbiude förthenskuld sträng- och alfwarligen thet missbruk / som för thetta mycket gängse warit hafwer / i thet at någre af egen godtyckio hafwa tagit sig then friheten / at stympa och afkorta / hwad anten til Ceremonier eller ordasätt uti the förre Handbökerne hafwer infördt och förskrifwit warit. Williandes Wi theremot för then likformighet / som Wi så uti KyrckioCeremonierna / som uti sielfwe then Christelige läran åstunde öfwer alt i Församlingerne här i wårt rike hållas må / thet utan anseende til stånd / wilkor eller ort i the måhl / som här beröres / wid Predikoämbetetz förrättningar / alt hwad här affattadt och föreskrifwit finnes / oförändradt och ostympadt i acht tagas och efterlefwas skal. Undantagandes hwad Presterne uti något synnerligit fall / såsom wid the siukas och swårmodigas tröstande / så ock fångars beredande til döden och slikt / efter personernes och sielfwe saksens beskaffenhet och omständigheter / af egen försichtighet at ombyta / förminska eller tilläggia nödigt pröfwe / som  tå närwarande lägenhet fordra kan / at the sig therefter skicka och lämpa. Hwaröfwer åligger Biskoperne och Superintendenterne med Domcapitlen hwar å sin ort ett wakande öga och noga inseende at hafwa / så at thetta icke uti någor måtto öfwerträdt och brutit warder. Fördristar sig någon af sielftagen myndighet / eller androm til behag thet at giöra; skal sådant intet strafflöst aflöpa: utan / när thet angifwit warder / alfwarsam näpst ther på fölia.  Här alle som wederbör hafwa sig hörsamligen at efterrätta. Til yttermehra wisso hafwe wi thetta med egen hand underskrifwit / och med wårt Kongl. Secret bekräfta låtit. Datum Stockholm den 22 Julii Åhr 1693.
Carolus
(Sigill) L S
Lagen har flera avdelningar och omfattar bland annat


==Kapitel 1 Om then rätta Christeliga Läran==
==Kapitel 1 Om then rätta Christeliga Läran==
Rad 21: Rad 34:
== Husförhör==
== Husförhör==


== Se även ==
* [[Kyrkoplikt]]
* [[Kyrkorätt]]
* [[Lag om Svenska kyrkan]]
* [[Patronatsrätt]]
* [[Riksdagen 1686]]
* [[Kyrkohandbok (1693)]]
* [[Svenska kyrkans historia]]
* [[Kjöllerström, Sven]]: ''Kyrkolagsproblemet i Sverige 1571–1682.'' Samlingar och studier till Svenska kyrkans historia, 11. Stockholm: Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag, 1944.
* [[Lizell, Gustaf]] – [[Edvard Leufvén|Leufvén, Edv.]] (red.): ''Kyrkolag og ordning af år 1686 jämte dithörande stadganden, som utkommit till den 1 jan. 1928.'' Stockholm 1928.
== Källor ==
* Kyrkio=Lag och Ordning som then Stomächtigste Konung och Herre Herr Karl then Elofte Sweriges / Göthes och Wändes Konung / etc
Åhr 1686 hafwer låtit författa och Åhr 1687 af Trycket utgå och publicera. Jämte ther hörige Stadgar. Stockholm / Tryckt af Johan Georg Eberdt. Finns i '''original i museet'''
* [https://www.mlang.name/arkisto/kyrkio-lag-1686.html Tryck med svenska och finska översättningen parallellt]
* [http://www.mlang.name/arkisto/kyrkio-lag-1686.html Kyrkio-Lag och Ordning (3.9.1686) jämte den finska översättningen (1688)]
* {{runeberg.org|nfbo|0269.html Kyrkolag}}
<references/>


==Källor==
{{Svenska kyrkan}}
Kyrkio=Lag och Ordning som then Stomächtigste Konung och Herre
{{psalmse}}
Herr Karl then Elofte Sweriges / Göthes och Wändes Konung / etc
Åhr 1686 hafwer låtit författa och Åhr 1687 af Trycket utgå och publicera. Jämte ther hörige Stadgar. Stockholm / Tryckt af Johan Georg Eberdt.


{{STANDARDSORTERING:Kyrkolag}}
[[Kategori:Svenska kyrkans historia]]
[[Kategori:Handböcker]]
[[Kategori:Handböcker]]
{{psalmse}}
[[Kategori:Kyrkolagar]]

Nuvarande version från 21 maj 2024 kl. 18.24

Titelblad af första utgåvan från 1687.

1686 års kyrkolag (Kyrkio-Lag och Ordning) var en reglering av förhållandet mellan kyrka och stat i Sverige från Karl XI till 1992 års kyrkolag trädde i kraft den 1 januari 1993 inför det att Svenska kyrkan skildes från staten år 2000 och kyrkolagen avskaffades och ersattes med kyrkoordningen. I Finland var lagen i kraft till år 1870. Lagens fullständiga titel kan läsas nedan under "Källor".

Bakgrund

Förslaget att ersätta den gamla kyrkoordningen väcktes under Karl X Gustavs regering, men det lades fram två skilda förslag, av Olaus Laurelius och Erik Emporagrius. 1663 beslutades att båda förslagen skulle beaktas ytterligare, men det var inte förrän 1682 som prästståndet kunde enas om ett förslag, detta genom att sätta samman de båda förslagen. Edvard Ehrenstéen fick i uppdrag att leda en kommission för att ta ställning till förslaget, och det anmärktes att förslaget inte tillräckligt tydligt skilde mellan världslig och andlig domsrätt. Kommissionen utarbetade därför ett nytt förslag, baserat på det förra. År 1685 tillsattes en ny kommission att ta ställning till det senaste förslaget. I den kommissionen ingick framför allt biskopar och superintendenter, däribland Olof Svebilius, Haquin Spegel, Carolus Carlsson och Petrus Stjernman. Deras reviderade förslag antogs som 1686 års kyrkolag.[1]

Karl XI:s envälde lade all lagstiftning och således även den kyrkliga, i kungens hand. Den kanoniska rätten och Upplandslagens kyrkobalk ersattes 1686 av en svensk kyrkolag.[2] Grundläggande var att kungen å ena sidan var kyrkans främste medlem och överhuvud, men å den andra att någon statlig mellannivå mellan kungen och biskoparna/domkapitlen inte fanns; försök från statens sida att tillskapa ett kyrkligt riksämbetsverk med politisk styrelse misslyckades till följd av biskoparnas och prästerskapets motstånd.[3] 1686 år kyrkolag var – med många förändringar och moderniseringar – normgivande både för Svenska kyrkans inre organisation och dess offentligrättsliga ställning, fram till 1.1.1993. Förändringar hade till exempel gjorts under frihetstiden, av Gustav III, genom 1809 års regeringsform, 1868 års kyrkomötesförordning och dissenterlagarna 1860 och 1873.

Kyrkolagen av 1686 gällde i Finland även efter skilsmässan från Sverige, tills en ny kyrkolag antogs vid 1867 års lantdag och utfärdades 6 december 1869.

Det var 1686 års kyrkolag som ålade prästerskapet att genomföra årliga husförhör och föra kyrkoböcker: födelse-, dop- vigsel- och dödböcker samt konfirmationslängder, och in- och ut-flyttningslängder och husförhörslängder.. Dessa böcker utgör en världsunik och ovärderlig källa för släktforskare eftersom de för ett detaljerat och fortlöpande register över hela Sveriges befolkning. (se vidare Svenska kyrkan)

Läroparagrafen i 1686 års kyrkolag

Läran i Sverige definierades under åren 1686–1992 enligt följande:

Uti wårt Konungarijke och des underliggande Länder, skola alle bekänna sig, endast och allena, til then Christelige Lära och Troo, som är grundad uti Gudz heliga Ord, thet Gamla och Nya Testamentets Prophetiske och Apostoliske Skrifter, och författad uti the tre Hufwud-Symbolis, Apostolico, Nicaeno och Athanasiano, jemwäl uti then oförändrade Augsburgiske Bekännelsen, af åhr 1530, wedertagen i Upsala Concilio, 1593, samt uti hela, så kallade, Libero Concordiae förklarad. [4]

I och med 1686 års kyrkolag lades alltså övriga Konkordieboken till den äldre formuleringen från Uppsala möte, och fram till 1992 kom följande bekännelseskrifter att gälla i Sverige:

Företal

Lagen inleds med 5,5 sidor företal, som vanligt begynt med "Wij Karl med Gudz Nåde Sweriges..." och med uppräkning på en halv sida av Karl XI:s alla titlar

Kapitel 1 Om then rätta Christeliga Läran

1§ Uti wårt Konungarike och des underliggande Länder/skola alle bekänna sig/endast och allena/til then Christeliga Lära och Troo/som är grundad uti Guds heliga Ord/thet Gamla och Nya Testamentets Prophetiske och Apostoliska Skrifter/och författad uti tre Hufwud-Symbolis, Apostolico, Nicoeno och Athanasiano, jemwäl uti then oförändrade Augsburgiske Bekännelsen/af åhr 1530, wedertagen i Upsala Concilio 1593, samt uti hela/så kallade/Libro Concordiae förklarad; Och alle the som uti Läroståndet/wid Kyrckior/Academier, Gymnasier eller Scholar, något Embete tillträda/skola vid ordinationen, eller thå the någon Gradum antaga/med lijflig Eed/til thenne Lära och Troos Bekännelse sig förplichta.

Husförhör

Se även

Källor

  • Kyrkio=Lag och Ordning som then Stomächtigste Konung och Herre Herr Karl then Elofte Sweriges / Göthes och Wändes Konung / etc

Åhr 1686 hafwer låtit författa och Åhr 1687 af Trycket utgå och publicera. Jämte ther hörige Stadgar. Stockholm / Tryckt af Johan Georg Eberdt. Finns i original i museet

  1. ↑ Carl Georg Starbäck et al, Berättelser ur svenska historien, Sjette bandet. Carl X Gustaf. Carl XI, (1885-1886) s. 848
  2. ↑ Halvar Sundberg, Kyrkorätt, 1948. Yngve Brilioth, Svensk kyrkokunskap, 1946, s. 58–113
  3. ↑ Sven Lindegård, Consistorium regni och frågan om kyrklig överstyrelse. En studie i den svenska kyrkoförfattningen i teori och praxis 1571–1686, 1957
  4. ↑ Ruben Josefson, "Inledning", i: Svenska kyrkans bekännelseskrifter, Stockholm: Verbum, 1985, sidorna 9–30, s. 13
Psalmtexter på Wikisource | Hymnologi | Samfund | Religiös Litteratur |
Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=1686_års_kyrkolag&oldid=750643"