Richolff, Georg: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (36 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil: | [[Fil:Een fruwe tydher 1.png|150px|höger|]] | ||
Richolff | [[Fil:Richolff_märke.png|150px|höger|Richolffs bomärke]] | ||
'''Georg (Jürgen) Richolff''' var en tysk boktryckare som kom till Sverige. Han är mest känd för att ha tryckt både [[Nya Testamentet (1526)]] och [[Gustav Vasas bibel]], 1540-41. | |||
Senast 1525 befann sig Richolff i Uppsala och övertog tryckeriet där | Richolff föddes 1494, troligen i Lübeck och dog 1573 i samma stad. Även hans far var boktryckare och när han dog ca 1516, övertog änkan tryckeriet, men 1518 kunde Georg, som myndigförklarad 24-åring, överta tryckeriet. | ||
Senast 1525 befann sig Richolff i Uppsala och övertog tryckeriet där tillsammans med en annan tysk tryckare [[Bartolomaeus Fabri]]. Stilarna var slitna och Richolff hade tagit med sig nyare stilar från Lübeck. 1525 signerade Richolff en latinsk tidebok där stilar blandats, ''[[Horae de domina secundum ecclesiam Upsalensem]]'', och en svensk tidebok, ''[[Vor fruwe tydher]]''. Ytterligare en del religiösa tryck framställdes men 1525 eller -26 får Richolff i uppdrag att trycka [[Nya Testamentet (1526)|Nya Testamentet]] och för den skull var han tvungen att flytta tryckeriet till Stockholm för att [[Laurentius Petri]] och kungen skulle kunna övervaka tryckningen. Då bildas det [[kungliga tryckeriet]] och [[biskop Brasks tryckeri]] i Söderköping fick lägga ned på kunglig befallning. Pressen installerades i hospitalet på Själagårdsgatan i Gamla Stan i Stockholm. Första trycket i Stockholm var ''Een nyttwgh underwijsning'', färdig den 14 februari 1526, följdes av ''[[Een skön nyttugh vnderwisningh]]'' samma år. | |||
== Nya Testamentet == | == Nya Testamentet == | ||
Huvudarbetet var tryckningen av [[Nya Testamentet (1526)]] som var färdigt den 15 augusti 1526. Till denna användes två nygjutna | Huvudarbetet var tryckningen av [[Nya Testamentet (1526)|Nya Testamentet]] som var färdigt den 15 augusti 1526. Till denna användes två nygjutna [[schwabachstil]]ar. [[Typografi]]skt tog man utgångspunkt från en nyligen utgiven Strassburg utgåva. Upplagan var 2 000 exemplar och kostade 3 mark styck. Varje kyrka i riket ålades att köpa ett exemplar; om icke, kunde prästen "gå gellit quijtt". | ||
Efter | Efter denna tryckning flyttade Richolff tillbaka till Tyskland och Hamburg. Senare till Lübeck från 1532. 1537-38 tryckte han en utgåva av [[Olaus Petri]]s [[postilla]] i Lübeck. | ||
== Gustav | == Gustav Vasas bibel == | ||
Tryckningen av Gamla Testamentet påbörjades 1534 med svenska tryckare enligt Gustav Vasas bestämmande, men efter några prov 1536, fick kung Gustav låta inkalla tysk expertis igen. | Tryckningen av Gamla Testamentet påbörjades 1534 med svenska tryckare enligt Gustav Vasas bestämmande, men efter några prov 1536, fick kung Gustav låta inkalla tysk expertis igen. | ||
Richolff anlände 1539 och började med att flytta tryckeriet till Uppsala. Förutom sin expertis medförde han från Lübeck matriser till en helt ny uppsättning stilar, vilka karaktäriserats som fullt moderna och kvalitetsmässigt jämbördiga med andra tyska tryckeriers. För textsättning användes en rundad schwabach i tre grader och för rubriker två | Georg Richolff anlände 1539 och började med att flytta tryckeriet till Uppsala. Förutom sin expertis medförde han från Lübeck matriser till en helt ny uppsättning stilar, vilka karaktäriserats som fullt moderna och kvalitetsmässigt jämbördiga med andra tyska tryckeriers. För textsättning användes en rundad [[schwabach]] i tre grader och för rubriker två [[frakturstil]]ar. Schwabach dominerade i Luthers tryck, som blev förebild för den svenska reformationens bokproduktion, vilken därigenom även grafiskt knöts samman med den tyska protestantismen. [[Initial]]er och träsnittsramar hämtade Richolff från Wittenberg. | ||
Biblia 1540–41 omfattar 762 folioblad och är illustrerad med 60-talet träsnitt, huvudsakligen kopior efter tyska förlagor. Upplagans storlek kan ha varit ett par tusen exemplar. Att stilgjutning, sättning och tryckning av detta seklets inte bara största utan också vackraste bokverk klarades av på högst två år visar att | [[Biblia 1540–41]] omfattar 762 (= 1524 sidor) folioblad och är illustrerad med 60-talet träsnitt, huvudsakligen kopior efter tyska förlagor. En stor del av dessa hade använts i [[Lotter]]s utgåva i Wittenberg av Gamla Testamentet. Flera träsnitt är signerade av den sachsiske konstnären [[Georg Lemberger]]. Upplagans storlek kan ha varit ett par tusen exemplar. Brödtexten är satt i Schwabach stil. Att stilgjutning, sättning och tryckning av detta seklets inte bara största utan också vackraste bokverk klarades av på högst två år visar att Richolff var en mycket skicklig tryckeriledare. Priset torde ha satts till 10 mark, och liksom med Nya testamentet 1526 ålades kyrkorna i riket att skaffa verket. För tio mark kunde man då köpa tre oxar eller 3 000 tegelstenar. Vid tiden för bibelns utgivning hade vi ca 741 kyrkor <ref>[https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/sok/searchResult.raa?ts=1661768677043 RAA]</ref>. Det väl intrimmade tryckeriet i Uppsala utnyttjades under 1541 också för nya utgåvor av [[Kyrkohandbok|Handboken]] och [[Svenska Mässan|Mässan]] på svenska samt några kungliga skrivelser. | ||
Den 10 augusti 1541 utfärdades pass för Richolff att återresa till Lübeck. Möjligen slutförde han där för svensk räkning en fragmentariskt bevarad psalmboksupplaga. I hemstaden var han sedan flitigt verksam till 1568. | Den 10 augusti 1541 utfärdades pass för Richolff att återresa till Lübeck. Möjligen slutförde han där för svensk räkning en fragmentariskt bevarad psalmboksupplaga. I hemstaden var han sedan flitigt verksam till 1568. | ||
Den nimbus som omgivit de tidiga utövarna av boktryckarkonsten har ofta lett till att eftervärlden överskattat deras betydelse. | Den nimbus som omgivit de tidiga utövarna av boktryckarkonsten har ofta lett till att eftervärlden överskattat deras betydelse. Richolff var dock utan tvivel en skicklig tryckare och en säker typograf – och framför allt en god organisatör av större tryckuppgifter; därom vittnar utgåvorna av Nya testamentet 1526 och Bibeln 1540–41. Någon del i textredigeringsprocessen har han däremot säkert inte tagit. Det är heller inte troligt att några av de böcker Richolff tryckte i Sverige var hans egna förlagsartiklar. Hans aktiva verksamhet i Sverige omfattade sammanlagt endast fem år. Det inflytande han genom typsnittsförvärv och grafisk gestaltning kom att utöva på svenskt boktryck sträckte sig emellertid in på 1600-talet. | ||
== Publikationer == | |||
* [[Horae beatae Virginis]], Uppsala, 1525 | |||
* [[Den svenska Tideboken]], Uppsala, 1525. | |||
* ''[[Horae de domina secundum ecclesiam Upsalensem]]'' 1525 | |||
* ''[[Vor fruwe tydher]]'' 1525 | |||
* ''[[En nyttig undervisning|Een nyttwgh underwijsning]]'', färdig den 14 februari 1526 | |||
* ''[[En skön nyttig undervisning|Een skön nyttwgh wnderwijsning]]'', 8:o, två upplagor | |||
* [[Gustav Vasas Bibel]], 1541 | |||
* [[Messan på Swensko]], Upsala, 1541 | |||
== Se även == | |||
* [[Boktryckare i Sverige]] | |||
* [[Kungliga tryckeriet]] | |||
== Källor == | == Källor == | ||
* [https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=6733 SBL Richolff] | * [https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=6733 SBL Richolff] | ||
* [http://runeberg.org/svfolket/3/0228.html Collijn: "Det svenska boktryckets historia under medeltiden och vasatiden"] | |||
* [http://runeberg.org/svhiboktr/1/0016.html Klemming: Försök till Historia om Sveriges Boktryckerier / Första Häftet. Tiden före 1700] | |||
* [http://runeberg.org/svebiblio/0239.html Klemming, Andersson: Sveriges Bibliografi Häfte 1 1481-1630] | |||
<references/> | |||
[[Kategori:Biografier]] | [[Kategori:Biografier]] | ||
[[Kategori:Tyska boktryckare]] | |||
Nuvarande version från 5 september 2023 kl. 07.08
Georg (Jürgen) Richolff var en tysk boktryckare som kom till Sverige. Han är mest känd för att ha tryckt både Nya Testamentet (1526) och Gustav Vasas bibel, 1540-41.
Richolff föddes 1494, troligen i Lübeck och dog 1573 i samma stad. Även hans far var boktryckare och när han dog ca 1516, övertog änkan tryckeriet, men 1518 kunde Georg, som myndigförklarad 24-åring, överta tryckeriet.
Senast 1525 befann sig Richolff i Uppsala och övertog tryckeriet där tillsammans med en annan tysk tryckare Bartolomaeus Fabri. Stilarna var slitna och Richolff hade tagit med sig nyare stilar från Lübeck. 1525 signerade Richolff en latinsk tidebok där stilar blandats, Horae de domina secundum ecclesiam Upsalensem, och en svensk tidebok, Vor fruwe tydher. Ytterligare en del religiösa tryck framställdes men 1525 eller -26 får Richolff i uppdrag att trycka Nya Testamentet och för den skull var han tvungen att flytta tryckeriet till Stockholm för att Laurentius Petri och kungen skulle kunna övervaka tryckningen. Då bildas det kungliga tryckeriet och biskop Brasks tryckeri i Söderköping fick lägga ned på kunglig befallning. Pressen installerades i hospitalet på Själagårdsgatan i Gamla Stan i Stockholm. Första trycket i Stockholm var Een nyttwgh underwijsning, färdig den 14 februari 1526, följdes av Een skön nyttugh vnderwisningh samma år.
Nya Testamentet
Huvudarbetet var tryckningen av Nya Testamentet som var färdigt den 15 augusti 1526. Till denna användes två nygjutna schwabachstilar. Typografiskt tog man utgångspunkt från en nyligen utgiven Strassburg utgåva. Upplagan var 2 000 exemplar och kostade 3 mark styck. Varje kyrka i riket ålades att köpa ett exemplar; om icke, kunde prästen "gå gellit quijtt".
Efter denna tryckning flyttade Richolff tillbaka till Tyskland och Hamburg. Senare till Lübeck från 1532. 1537-38 tryckte han en utgåva av Olaus Petris postilla i Lübeck.
Gustav Vasas bibel
Tryckningen av Gamla Testamentet påbörjades 1534 med svenska tryckare enligt Gustav Vasas bestämmande, men efter några prov 1536, fick kung Gustav låta inkalla tysk expertis igen.
Georg Richolff anlände 1539 och började med att flytta tryckeriet till Uppsala. Förutom sin expertis medförde han från Lübeck matriser till en helt ny uppsättning stilar, vilka karaktäriserats som fullt moderna och kvalitetsmässigt jämbördiga med andra tyska tryckeriers. För textsättning användes en rundad schwabach i tre grader och för rubriker två frakturstilar. Schwabach dominerade i Luthers tryck, som blev förebild för den svenska reformationens bokproduktion, vilken därigenom även grafiskt knöts samman med den tyska protestantismen. Initialer och träsnittsramar hämtade Richolff från Wittenberg.
Biblia 1540–41 omfattar 762 (= 1524 sidor) folioblad och är illustrerad med 60-talet träsnitt, huvudsakligen kopior efter tyska förlagor. En stor del av dessa hade använts i Lotters utgåva i Wittenberg av Gamla Testamentet. Flera träsnitt är signerade av den sachsiske konstnären Georg Lemberger. Upplagans storlek kan ha varit ett par tusen exemplar. Brödtexten är satt i Schwabach stil. Att stilgjutning, sättning och tryckning av detta seklets inte bara största utan också vackraste bokverk klarades av på högst två år visar att Richolff var en mycket skicklig tryckeriledare. Priset torde ha satts till 10 mark, och liksom med Nya testamentet 1526 ålades kyrkorna i riket att skaffa verket. För tio mark kunde man då köpa tre oxar eller 3 000 tegelstenar. Vid tiden för bibelns utgivning hade vi ca 741 kyrkor [1]. Det väl intrimmade tryckeriet i Uppsala utnyttjades under 1541 också för nya utgåvor av Handboken och Mässan på svenska samt några kungliga skrivelser.
Den 10 augusti 1541 utfärdades pass för Richolff att återresa till Lübeck. Möjligen slutförde han där för svensk räkning en fragmentariskt bevarad psalmboksupplaga. I hemstaden var han sedan flitigt verksam till 1568.
Den nimbus som omgivit de tidiga utövarna av boktryckarkonsten har ofta lett till att eftervärlden överskattat deras betydelse. Richolff var dock utan tvivel en skicklig tryckare och en säker typograf – och framför allt en god organisatör av större tryckuppgifter; därom vittnar utgåvorna av Nya testamentet 1526 och Bibeln 1540–41. Någon del i textredigeringsprocessen har han däremot säkert inte tagit. Det är heller inte troligt att några av de böcker Richolff tryckte i Sverige var hans egna förlagsartiklar. Hans aktiva verksamhet i Sverige omfattade sammanlagt endast fem år. Det inflytande han genom typsnittsförvärv och grafisk gestaltning kom att utöva på svenskt boktryck sträckte sig emellertid in på 1600-talet.
Publikationer
- Horae beatae Virginis, Uppsala, 1525
- Den svenska Tideboken, Uppsala, 1525.
- Horae de domina secundum ecclesiam Upsalensem 1525
- Vor fruwe tydher 1525
- Een nyttwgh underwijsning, färdig den 14 februari 1526
- Een skön nyttwgh wnderwijsning, 8:o, två upplagor
- Gustav Vasas Bibel, 1541
- Messan på Swensko, Upsala, 1541