Välsignat vare Jesu namn: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| (7 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Välsignat vare Jesu namn''' är en [[psalm]] i fem verser med svenskt ursprung, möjligen [[Laurentius Petri Nericius]] från 1567. | '''Välsignat vare Jesu namn''' är en [[psalm]] i fem verser med svenskt ursprung, möjligen [[Laurentius Petri Nericius]] från 1567. Uppgiften att den skulle vara skriven av [[Martin Luther]] avfärdas av [[Lars Högmarck]] som i stället hänvisar till [[Hans Thomissön]] | ||
== Text == | == Text == | ||
Texten bearbetades av [[Johan Åström]] 1814 och senare också bearbetades ytterligare av [[Johan Olof Wallin]] 1816. Psalmen togs inte med i [[ | Texten finns först i [[1562 års psalmbok]]. Texten bearbetades sedan av [[Johan Åström]] 1814 och senare också bearbetades ytterligare av [[Johan Olof Wallin]] 1816. Psalmen togs inte med i [[1986 års psalmbok]]. | ||
Första versen i [[1695 års psalmbok]] lyder: | Första versen i [[1695 års psalmbok]] lyder: | ||
:''Wälsignat ware JEsu Namn'' | |||
:''Och prisat utan ända;'' | :''Och prisat utan ända;'' | ||
:''Ty thet är then uthkorad hamn,'' | :''Ty thet är then uthkorad hamn,'' | ||
| Rad 37: | Rad 37: | ||
* [[1937 års psalmbok]] som nr 64 under rubriken "Nyårsdagen". | * [[1937 års psalmbok]] som nr 64 under rubriken "Nyårsdagen". | ||
* [[Finlandssvenska psalmboken (1986)]] som nr 38 under rubriken "Nyår". | * [[Finlandssvenska psalmboken (1986)]] som nr 38 under rubriken "Nyår". | ||
* [[1986 års psalmbok]] | * saknas i [[1986 års psalmbok]] | ||
== Se även == | == Se även == | ||
Nuvarande version från 26 augusti 2024 kl. 12.24
Välsignat vare Jesu namn är en psalm i fem verser med svenskt ursprung, möjligen Laurentius Petri Nericius från 1567. Uppgiften att den skulle vara skriven av Martin Luther avfärdas av Lars Högmarck som i stället hänvisar till Hans Thomissön
Text
Texten finns först i 1562 års psalmbok. Texten bearbetades sedan av Johan Åström 1814 och senare också bearbetades ytterligare av Johan Olof Wallin 1816. Psalmen togs inte med i 1986 års psalmbok.
Första versen i 1695 års psalmbok lyder:
- Wälsignat ware JEsu Namn
- Och prisat utan ända;
- Ty thet är then uthkorad hamn,
- Ther wij må fast til lända.
- Han oss thet sielfwer kände;
- Och giorde oss Gudz barn medh sigh,
- Som på hans Namn troo stadelig,
- Och födoms af Gudz Anda.
Melodi
Melodin är från 1569 enligt 1939 års koralbok. Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi, där framgår att förebilden är: 1539 Ter eeren van eenen jonghellingen, Cock 1539, Souterliedekens, 1540: This goet te beliden.
 |
| Fil:Wälsignad ware Jesu namn - Koral nr 64 - SMV - MMF7 0540 27.wav |
Högmarcks kommentar
Wälsignadt ware JEsu namn THOMAEUS
Thet är en gammal sägen at Lutherus skal hafwa thenna Psalmen sammansatt, men efter man icke finner honom igen ibland hans egna eller andra Tyska Psalmar, så kan ingen troo thertil settias.
v 4 Stor fara är tå medh ala Otrogna som för domen stå / at ther lön för sin gierning få (D Sw), Censores behöllo thet gamla. v 5 Siungande wisa (Vet) Sungna wiso (D Sw), v 3 diefwulskap (Vet) Diefwuls macht (D Sw och Cens)
Kan vara "Den kristne kirkes skønne navn" från 1560 som menas.
Publicerad i
- 1562 års psalmbok med titeln Welsignat wari Jesu Nampn.
- 1572 års psalmbok med titeln WElsignat wari Jesu Nampn.
- Göteborgspsalmboken under rubriken "Om Tröst i Bedröfwelse".
- 1695 års psalmbok som nr 140 under rubriken "Om Jesu Namn och Välgierningar".
- 1819 års psalmbok som nr 64 under rubriken "Jesu kärleksfulla uppenbarelse i mänskligheten: Jesu namn".
- 1937 års psalmbok som nr 64 under rubriken "Nyårsdagen".
- Finlandssvenska psalmboken (1986) som nr 38 under rubriken "Nyår".
- saknas i 1986 års psalmbok
Se även
- Hos Sibelius Akademinen finns Wälsignat ware Jesu Namn noterna till melodin.
Källor
| |||||