Den svenska psalmboken (1526): Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
(21 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Suenska visor eller sånger''' är den första psalmboken som utgivits på svenska, 1526.
'''Suenska visor eller sånger''' är den första psalmboken som utgivits på svenska, 1526.
Denna psalmbok, eller kanske snarare psalmhäfte, finns inte bevarad. Ett bevis vi har för dess existens är följande svar på ett klagomål till kung Gustav Vasa från dalarna: <br>
Denna psalmbok, eller kanske snarare psalmhäfte, finns inte bevarad. Ett bevis vi har för dess existens är följande svar på den 12:e frågan i ett klagomål, från dalarna, till kung Gustav Vasa: <br>
''"Om the suenska visor eller sånger forundrar :h: nade ath thet straffas i Stocholm, effther thet ær sider cringom alth rikit j alla soknakirker, ath man plæger ther quæda på suensko och låffua gudh, oc ær jw så gotth ath thet sker på vårth egiet mål thet wij forstå, som på latina thet man doch inthet forstår.'' <br>
 
skriver Gustav Vasa den 14 maj 1527 enligt [[Henrik Schück]]: [http://runeberg.org/samlaren/1891/0009.html Våra älsta psalmböcker]
12. ''Tiil then xij:te som ær om thet luterij åth ther om ær störstha ropit besynnerliga om then predican j Stocholm och suenska wisor och sångb.'' <br>
''Suar........'' (Svaret)<br>
''Om the suenska visor eller sånger förundrar :h: nåde åth thet straffas i Stocholm, effther thet ær sider cringom alth rikit j alla soknakirker, åth man plæger ther quæda på suensko och låffua gudh, oc ær jw så gotth åth thet sker på vårth egiet mål thet wij förstå, som på latina thet man doch inthet förstår.''
 
skriver Gustav Vasa den 14 maj 1527 enligt [[Henrik Schück]]: <ref> [http://runeberg.org/samlaren/1891/0009.html Schück: Våra älsta psalmböcker]</ref>
 
I den danska [[Dansk psalmbok (1528)|Malmöpsalmboken]] från 1528 läses ''Tesse effterfølgende tre sange er vdtagne aff thet Swenske Exemplar'' (Brunn). <ref>Brunn</ref> På Fol. LXII i Brunns arbete läses: ''De tre psalmer, hvilka således stått i vår älsta psalmbok, äro Then som wil een Christen hede, O Jesu Christ som mandom tog och O Herre Gud aff himmerig''.


[[Olaus Petri]] gav 1526 ut ett flertal andra skrifter, [[Nya Testamentet (1526)|Nya Testamentet]], En handbok och några andra, de första protestantiska skrifterna tryckta i Sverige, och man har därför antagit att psalmhäftet inte kan vara tryckt tidigare än så.
[[Olaus Petri]] gav 1526 ut ett flertal andra skrifter, [[Nya Testamentet (1526)|Nya Testamentet]], En handbok och några andra, de första protestantiska skrifterna tryckta i Sverige, och man har därför antagit att psalmhäftet inte kan vara tryckt tidigare än så.


Ett annat bevis är att tre psalmer i den danska [[Dansk psalmbok (1528)|Malmöpsalmboken]] från 1528 explicit anges vara "udtagne aff thet Swenske Exemplar".
Vidare har man identifierat flera psalmer i danska psalmböcker nämligen i: [[Dansk psalmbok (1528)|Malmöpsalmboken 1528]], [[Aftensang (1529)]] och [[Dansk psalmbok (1533)|Malmöpsalmboken 1533]] som översättningar från den svenska psalmboken av 1526. Schück antar att de första 10 psalmerna från 1530 års psalmbok ingick i 1526 års psalmbok.


Vidare har man identifierat flera psalmer i danska pslamböcker nämligen: [[Dansk psalmbok (1528)|Malmöpsalmboken 1528]], [[Dansk psalmbok (1529)|Aftensang 1529]] och [[Dansk psalmbok (1533)|Malmöpsalmboken 1533]] som översättningar från den svenska psalmboken av 1526. Schück antar att de första 10 psalmerna från 1530 års psalmbok ingick i 1526 års psalmbok.
[[Sverker Ek]] gör en noggrannare rekonstruktion och kommer fram till att följande 8 psalmer bör ha ingått:<ref>[[Sverker Ek]] [http://www.runeberg.org/samlaren/1918/0009.html ''Våra första psalmböcker'', s. 1–24]</ref>


[[Sverker Ek]] gör en noggrannare rekonstruktion och kommer fram till att följande 8 psalmer bör ha ingått:<ref>[[Sverker Ek]] [http://www.runeberg.org/samlaren/1918/0009.html ''Våra första psalmböcker'', s. 1–24]</ref>
# [[O Fader vår, barmhärtig, god|O Fadher wåår barmhertigh och godh]] 1695 nr 188, 1937 nr 25, 1986 nr 372
# [[Den som vill en kristen heta|THen som wil en Christen heta]] 1695 nr 2
# [[O Jesus Krist som mänska blev|O Jesu Christ som mandom togh]] 1530, 1536, 1695 nr 120, 1937 nr 40, 1986 nr 33
# [[O Herre Gud af Himmelrik, vi må det alle klaga|O Herre gudh aff himmelrich]] 1695 nr 31
# [[Vi tror på en allsmäktig Gud|Wij troo på alzmectig gudh]] 1695 nr 4, 1937 nr 26
# [[Vi på jorden leva här|Vij som leffue på werlden här]] 1695 nr 398, 1937 nr 153
# [[War gladh tu helga Christenhet|Uar gladh tu helga Christenheet]] 1695 nr 123
# [[En jungfru födde ett barn i dag|EEn iomfru födde jtt barn j dagh]] (endast första strofen) 1695 nr 127, 1937 nr 60, 1986 nr 124


# [[O Fader vår, barmhärtig, god|O Fadher wåår barmhertigh och godh]]
Nr 1–4 återfinns i [[Malmöpsalmboken (1528)]], nr 6–7 i [[Aftensang (1529)]] och nr 5 och 8 i [[Malmöpsalmboken (1533)]]. Nr 1–3 är författade av [[Olaus Petri]]. Nr 4–8 anses vara översatta av [[Olaus Petri]] <ref>Lövgren, sp. 400–401</ref> eller hans yngre bror [[Laurentius Petri Nericius]].<ref>Högmarck: Psalmopoeographia 1736</ref>
# [[Den som vill en kristen heta|THen som wil en Christen heta]]
# [[O Jesus Krist som mänska blev|O Jesu Christ som mandom togh]]
# [[O Herre Gud af Himmelrik, vi må det alle klaga|O Herre gudh aff himmelrich]]
# [[Vi tror på en allsmäktig Gud|Wij troo på alzmectig gudh]]
# [[Vi på jorden leva här|Vij som leffue på werlden här]]
# [[War gladh tu helga Christenhet|Uar gladh tu helga Christenheet]]
# [[En jungfru födde ett barn i dag|EEn iomfru födde jtt barn j dagh]] (endast första strofen)


Nr 1–4 återfinns i Malmöpsalmboken (1529), nr 6–7 i Aftensang (1529) och nr 5 och 8 i Malmöpsalmboken (1533). Nr 1–3 är författade av [[Olaus Petri]]. Nr 4–8 anses vara översatta av [[Olaus Petri]] <ref>Lövgren, sp. 400–401</ref> eller hans yngre bror [[Laurentius Petri Nericius]].<ref>Högmarck: Psalmopoeographia 1736</ref>
== Se även ==
* [[Enchiridion]]
* [[Den svenska psalmboken]]
* [[Någre Gudhelige Wijsor]], nästa upplaga av denna psalmbok
* [[Swenske Songer eller wisor (1536)]] första kompletta utgåvan
* [[Malmöpsalmboken (1533)]]


== Källor ==
== Källor ==
* G E Klemming: Ur en Antecknares Samlingar l:a uppl. sid 163, 164.
* G E Klemming: Ur en Antecknares Samlingar l:a uppl. sid 163, 164.
* Brunn: Psalmebøger fra Reformationstiden, Köpenhamn, 1865


<references/>
<references/>
[[Kategori:Psalmböcker]]
 
{{Psalmse}}
 
[[Kategori:Svenska psalmböcker]]

Nuvarande version från 23 oktober 2022 kl. 12.41

Suenska visor eller sånger är den första psalmboken som utgivits på svenska, 1526. Denna psalmbok, eller kanske snarare psalmhäfte, finns inte bevarad. Ett bevis vi har för dess existens är följande svar på den 12:e frågan i ett klagomål, från dalarna, till kung Gustav Vasa:

12. Tiil then xij:te som ær om thet luterij åth ther om ær störstha ropit besynnerliga om then predican j Stocholm och suenska wisor och sångb.
Suar........ (Svaret)
Om the suenska visor eller sånger förundrar :h: nåde åth thet straffas i Stocholm, effther thet ær sider cringom alth rikit j alla soknakirker, åth man plæger ther quæda på suensko och låffua gudh, oc ær jw så gotth åth thet sker på vårth egiet mål thet wij förstå, som på latina thet man doch inthet förstår.

skriver Gustav Vasa den 14 maj 1527 enligt Henrik Schück: [1]

I den danska Malmöpsalmboken från 1528 läses Tesse effterfølgende tre sange er vdtagne aff thet Swenske Exemplar (Brunn). [2] På Fol. LXII i Brunns arbete läses: De tre psalmer, hvilka således stått i vår älsta psalmbok, äro Then som wil een Christen hede, O Jesu Christ som mandom tog och O Herre Gud aff himmerig.

Olaus Petri gav 1526 ut ett flertal andra skrifter, Nya Testamentet, En handbok och några andra, de första protestantiska skrifterna tryckta i Sverige, och man har därför antagit att psalmhäftet inte kan vara tryckt tidigare än så.

Vidare har man identifierat flera psalmer i danska psalmböcker nämligen i: Malmöpsalmboken 1528, Aftensang (1529) och Malmöpsalmboken 1533 som översättningar från den svenska psalmboken av 1526. Schück antar att de första 10 psalmerna från 1530 års psalmbok ingick i 1526 års psalmbok.

Sverker Ek gör en noggrannare rekonstruktion och kommer fram till att följande 8 psalmer bör ha ingått:[3]

  1. O Fadher wåår barmhertigh och godh 1695 nr 188, 1937 nr 25, 1986 nr 372
  2. THen som wil en Christen heta 1695 nr 2
  3. O Jesu Christ som mandom togh 1530, 1536, 1695 nr 120, 1937 nr 40, 1986 nr 33
  4. O Herre gudh aff himmelrich 1695 nr 31
  5. Wij troo på alzmectig gudh 1695 nr 4, 1937 nr 26
  6. Vij som leffue på werlden här 1695 nr 398, 1937 nr 153
  7. Uar gladh tu helga Christenheet 1695 nr 123
  8. EEn iomfru födde jtt barn j dagh (endast första strofen) 1695 nr 127, 1937 nr 60, 1986 nr 124

Nr 1–4 återfinns i Malmöpsalmboken (1528), nr 6–7 i Aftensang (1529) och nr 5 och 8 i Malmöpsalmboken (1533). Nr 1–3 är författade av Olaus Petri. Nr 4–8 anses vara översatta av Olaus Petri [4] eller hans yngre bror Laurentius Petri Nericius.[5]

Se även

Källor

  • G E Klemming: Ur en Antecknares Samlingar l:a uppl. sid 163, 164.
  • Brunn: Psalmebøger fra Reformationstiden, Köpenhamn, 1865
  1. ↑ Schück: Våra älsta psalmböcker
  2. ↑ Brunn
  3. ↑ Sverker Ek Våra första psalmböcker, s. 1–24
  4. ↑ Lövgren, sp. 400–401
  5. ↑ Högmarck: Psalmopoeographia 1736


Psalmtexter på Wikisource | Hymnologi | Samfund | Religiös Litteratur |
Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Den_svenska_psalmboken_(1526)&oldid=19466"