Gud är vår starkhet och vårt stöd: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Gud är vår starkhet och vårt stöd''' är en gammal psalm i sex verser som utgår från Psaltaren 46. == Text == Originaltexten är skriven av Sebaldus Heyd|Sebal...') |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Text) |
||
Rad 2: | Rad 2: | ||
== Text == | == Text == | ||
Originaltexten är skriven av [[Sebaldus Heyd|Sebaldus Heyden]], troligen 1537 | Originaltexten är skriven av [[Sebaldus Heyd|Sebaldus Heyden]], troligen 1537. Bearbetades av [[Sigfrid Aronus Forsius]] 1614 <ref>Enligt 1937 års psalmbok</ref> och efter tvåhundra år av Johan Olof Wallin 1818 innan [[Anders Frostenson]] bearbetade psalmen till tre verser 1980. | ||
Psalmens första vers i 1695: | Psalmens första vers i [[1695 års psalmbok]]: | ||
: Gudh är wår starckhet och tilflycht | : Gudh är wår starckhet och tilflycht | ||
: Wår hielp i nöder alla | : Wår hielp i nöder alla |
Versionen från 19 juli 2022 kl. 12.50
Gud är vår starkhet och vårt stöd är en gammal psalm i sex verser som utgår från Psaltaren 46.
Text
Originaltexten är skriven av Sebaldus Heyden, troligen 1537. Bearbetades av Sigfrid Aronus Forsius 1614 [1] och efter tvåhundra år av Johan Olof Wallin 1818 innan Anders Frostenson bearbetade psalmen till tre verser 1980.
Psalmens första vers i 1695 års psalmbok:
- Gudh är wår starckhet och tilflycht
- Wår hielp i nöder alla
- Ty äre wij nu utan flycht,
- Fast werlden wille falla,
- Och alla högar sunko nidh,
- och hafwet bäfwade ther widh,
- Och bergen sammanstötte.
Melodi
Melodin nedtecknad som nr 1 i Etlich Christlich Lieder i Wittenberg 1524, skriven av Martin Luther från en tysk folkvisa.
Enligt 1697 års koralbok används samma melodi till psalmerna
- nr 21 Dig, Jesus, vare evigt pris
- nr 106 Ditt namn, o Gud, jag lova vill
- nr 195 Gud låter sina trogna här
- nr 200 Du själv förordnat, store Gud
- nr 219 Var man må nu väl glädja sig
- nr 304 Mitt hierta nu fast gläder sigh.
Publicerad i
- 1695 års psalmbok som nr 57 under rubriken "Konung Davids Psalmer".
- 1819 års psalmbok som nr 227 under rubriken "Kristligt sinne och förhållande - I allmänhet: Förhållandet till Gud: Lydnad för Guds vilja och frimodighet under hans beskydd".
- 1937 års psalmbok som nr 310 under rubriken "Trons glädje och förtröstan".
- Den svenska psalmboken (1986) som nr 371 under rubriken "Kyrkan och nådemedlen: Kyrkan".
- Finlandssvenska psalmboken (1986) som nr 155 under rubriken "Kristi kyrka" med en annan text och melodi än i Den svenska psalmboken.
Se även
- Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till två likadana sidor med olika adress: Gudh är wår starckheet och tilflycht och Hwar man må nu wäl glädia sigh där det framgår att förebilden är: "Nun freut euch, lieben Christen g'mein / Es ist gewisslich an der Zeit"
Källor
|
- ↑ Enligt 1937 års psalmbok