Samuel Ödmann: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 49: | Rad 49: | ||
* ''1819'' = [[1819 års psalmbok]] | * ''1819'' = [[1819 års psalmbok]] | ||
* ''1937'' = [[1937 års psalmbok]] | * ''1937'' = [[1937 års psalmbok]] | ||
* ''1986'' = [[1986 års psalmbok]] | |||
*[[Allt detta goda, som mig fägnar]] 1819 nr 15 | *[[Allt detta goda, som mig fägnar]] 1819 nr 15 | ||
*[[Av himlens höjd oss kommet är]] 1819 nr 63 | *[[Av himlens höjd oss kommet är]] 1819 nr 63 | ||
| Rad 61: | Rad 62: | ||
*[[Fader, jag i detta namn]] 1819 nr 14 och 1937 nr 338 | *[[Fader, jag i detta namn]] 1819 nr 14 och 1937 nr 338 | ||
*[[Försonaren på Golgata]]. Oratorium med musik av [[J.C.F. Haeffner]] | *[[Försonaren på Golgata]]. Oratorium med musik av [[J.C.F. Haeffner]] | ||
*[[Gud har av sin barmhärtighet]] 1819 | *[[Gud har av sin barmhärtighet]] 1819 nr 144, 1937 års psalmbok som nr 38 och i 1986 års psalmbok som nr 346. Bearbetad 1812 och 1816 av [[Johan Olof Wallin]]. | ||
*[[Gud, som gläder mina dagar]] 1819 | *[[Gud, som gläder mina dagar]] 1819 nr 286 | ||
*[[Herre, evigt stor i ära]] 1819 | *[[Herre, evigt stor i ära]] 1819 nr 2 | ||
*[[Herre, dig i nåd förbarma!]] 1819 | *[[Herre, dig i nåd förbarma!]] 1819 nr 384, Svenska Missionsförbundets sångbok 1920 nr 719 och 1986 nr 542. Originaltext 1798. | ||
*[[Jorden, full av Herrens ära]] 1819 | *[[Jorden, full av Herrens ära]] 1819 nr 43 | ||
*[[Mitt hjärta, Jesu, denna dag]] 1819 | *[[Mitt hjärta, Jesu, denna dag]] 1819 nr 322 | ||
*[[Naturen åter träder]] 1819 | *[[Naturen åter träder]] 1819 nr 393 och 1937 nr 473 | ||
*[[O Evige, o Gud]] 1819 | *[[O Evige, o Gud]] 1819 nr 20 | ||
*[[O Gud, du av barmhärtighet]] 1819 | *[[O Gud, du av barmhärtighet]] 1819 nr 144, 1937 nr 38 och 1986 nr 346, bearbetad 1812 och 1816 av [[Johan Olof Wallin]]. | ||
*[[O huvud, blodigt, sårat]]. Vers 4 översatt 1793. 1986 | *[[O huvud, blodigt, sårat]]. Vers 4 översatt 1793. 1986 nr 144. | ||
*[[Salig den, vars hjärta lågar]] 1819 | *[[Salig den, vars hjärta lågar]] 1819 nr 293 | ||
*[[Se, milde Gud, i nåd]] 1819 | *[[Se, milde Gud, i nåd]] 1819 nr 320 och 1937 nr 220 | ||
*[[Sin suck naturen skickar]] 1819 | *[[Sin suck naturen skickar]] 1819 nr 397 | ||
*[[Store Gud, med skäl du klagar]] 1819 | *[[Store Gud, med skäl du klagar]] 1819 nr 388 samt 1937 nr 159 | ||
*[[Store Gud, mitt hjärta lär]] 1819 | *[[Store Gud, mitt hjärta lär]] 1819 nr 38 | ||
*[[Store Gud, som tusen världar]] 1819 | *[[Store Gud, som tusen världar]] 1819 nr 30 | ||
*[[Tack, o Jesu, för det ord]] 1819 | *[[Tack, o Jesu, för det ord]] 1819 nr 331 | ||
*[[Till dig, o Gud, mitt hjärta hastar]] 1819 | *[[Till dig, o Gud, mitt hjärta hastar]] 1819 nr 409 | ||
*[[Till dig som hjärtat gläder]] 1819 | *[[Till dig som hjärtat gläder]] 1819 nr 222 | ||
*[[Var man må nu väl glädja sig]], 1695 | *[[Var man må nu väl glädja sig]], 1695 nr 219, 1819 nr 46 och 1986 nr 3 | ||
== Marsch == | == Marsch == | ||
Versionen från 1 september 2022 kl. 19.12
Samuel Lorentz Ödmann, född 25 december 1750 i Växjö, död 2 oktober 1829 i Uppsala, var en svensk teolog, naturforskare, kulturhistoriker och psalmdiktare. Han tillhörde studentkretsen runt Carl von Linné.
Biografi
Samuel Ödmann var son till prosten i Hjälmseryd Gabriel Ödmann och hans hustru Catharina Wiesel. Vid ett års ålder skickades han att uppfostras hos sin morfar, prosten i Vislanda Samuel Wiesel (vilken givit honom hans namn).
Han slutförde sin skolgång upp till gymnasiet i Växjö och inskevs 1768 som student vid Uppsala universitet. 1770 disputerade han och 1772 tog han kandidatexamen. 3 april 1773 ordinerades han till Växjö för att bli huspredikant hos general Pfeiff.[1]
Efter studierna i Uppsala bosatte han sig som präst på Värmdö 1773 där han utvecklades till en skicklig naturforskare, jägare och fiskare.[2] 1776 utnämndes han till Skolmästare i Pilhamn på Ingarö och samma år ingick Ödmann äktenskap med Elisabeth Myrin, dotter till slottskanslisekreterare Svante Myrin. Tillsammans med henne fick han två barn. Det ena dog i späd ålder och det andra, en dotter, var döv.
Utifrån sina fältstudier kom han under perioden 1780 till cirka 1793 att publicera ett flertal artiklar i Kungliga vetenskapsakademiens handlingar 0m olika fåglar och även väderrapporter från Värmdö.
I början av 1790-talet ådrog han sig feberfrossa vilket resulterade i en skräck som närmade sig fobi för frisk luft och kyla.[2] Detta fick honom 1792 att flytta från Värmdö till Uppsala, där han 1790 utnämnts till kyrkoherde. I Uppsala tillbringade han sedermera stora delar av sina återstående 37 år liggande i sängen på sitt rum där han både arbetade och åt sina måltider.[2]
Han publicerade sin första översatta reseskildring 1783 och efter att ha bosatt sig i Uppsala översatte han en mängd rese- och geografiska skildringar, under en tjugoårsperiod kom det att bli ett 50-tal, av bland andra James Cook, Pierre Sonnerat och Carsten Niebuhr.[2] Han publicerade även barndomsskildringar om sin tid i Växjö.
Han blev 1799 professor i teologi vid Uppsala universitet, och fungerade bland annat som inspektor för de fyra studentnationerna Gästrike nation, Hälsinge nation (senare sammanslagna till Gästrike-Hälsinge nation), Uplands nation och Smålands nation, Uppsala.
Samuel Ödmann är även känd för att ha givit ut psalmförslag. Bland utgivningarna finns Försök till Kyrko-Sånger, den tredje upplagan trycktes hos Johan Fr. Edman 1806 i Uppsala, med 96 sidor häftad. 1801 skrev han Hågkomster från hembygden och skolan där han beskriver tillvaron vid 1700-talets mitt i en småländsk prästgård och småstadslivet i Växjö; den utgavs dock inte förrän 1830.
Han deltog i 1811 års psalmbokskommitté fram till 1814 (därmed var han inte med ända fram till produktionen av 1819 års psalmbok) men kom att bli representerad med ett stort antal texter/översättningar/bearbetningar (nr 2, 4, 8, 13, 14, 15, 20, 30, 38, 43, 46, 63, 90, 91, 144, 218, 222, 286, 290, 293, 318, 320, 322, 331, 356, 384, 388, 393, 397 och 409).
Ödmann finns representerad i 1986 års psalmbok med två verk (nr 144 och 542).
Hans gravvård återfinns på Uppsala gamla kyrkogård. I samma grav vilar Jonas Offrell.[3][4]
Skrifter (urval)
- Strödde samlingar utur naturkunnigheten; till den heliga skrifts upplysning (Uppsala, 1785-1794)
- Beskrifning om Kamtschatka des invånare och physiska märkvärdigheter (Uppsala, 1787) Fulltext
- Försök till kyrko-sånger (Uppsala, 1798)
- Geographiskt hand-lexicon öfver Nya Testamentets heliga skrifter, med philologiska anmärkningar (Uppsala, 1799)
- Försök öfver Johannis uppenbarelse (Uppsala, 1803)
- Försonaren på Oljoberget: oratorium (Uppsala, 1810)
- Hågkomster från Hembygden och Skolan (Uppsala 1830, postumt utgiven av Carl Georg Rogberg) [1]
Översättningar (urval)
- Laurent d'Arvieux: Arabernas seder och lefnadssätt (Uppsala, 1783)
- Pierre Sonnerat: Sammandrag af herr Sonnerats resa till Nya Guinea, gjord åren 1771 och 1772 (Uppsala, 1786)
- Lionel Wafer: Lion. Wafers Dagbok och beskrifning af americanska näset, dess invånare och physiska märkvärdigheter (A new voyage and description of the isthmus of America) (Upsala, 1788)
- William Coxe: Wilhelm Coxes Resa genom Pålen och Ryszland, åren 1778 och följande (Ur Travels into Poland, Russia, Sweden and Denmark) (Stockholm, 1789)
- Giovanni Mariti: Johan Maritis Resa uti Syrien, Palästina och på Cypern (Stockholm, 1790)
- Móric Benyovszky: Grefwens Mauritz August von Beniowskis lefnadslopp och resor, af honom sjelf beskrefne (Mémoires et voyages de Maurice Auguste, comte de Benyowsky) (Stockholm, 1791)
- Robert Norris: Resa på neger-kusten til kongl. hofvet i Dahomej, af ängelske handels agenten Norris år 1772 (Göteborg, 1792) Fulltext
- Joseph Townsend: Joseph Townsends Resa genom Spanien åren 1786 och 1787, med tilläggningar utur herr Bourgoings resa genom samma rike (Isaac Utter, 1794)
- William Lempriere: Wilh. Lemprieres Resa uti Marocco, åren 1789 och 90 (A Tour from Gibraltar to Tangier, Sallee, Mogodore, Santa Cruz, Tarudant; and thence over Mount Atlas, to Morocco, etc.) (Stockholm, 1795)
- Friedrich Leopold zu Stolberg: Resa genom Italien och Neapel (Stockholm, 1796) Fulltext
Psalmer
- 1819 = 1819 års psalmbok
- 1937 = 1937 års psalmbok
- 1986 = 1986 års psalmbok
- Allt detta goda, som mig fägnar 1819 nr 15
- Av himlens höjd oss kommet är 1819 nr 63
- Dig allena vare ära 1819 nr 8 och 1937 nr 17. Skriven 1798.
- Dig, o Gud, en evig dag 1819 nr 13
- Din synd, o värld, besinna 1819 nr 90
- Ditt huvud, Jesu, böjes 1819 nr 90 översatt vers 4
- Du som din församling vårdar 1819 nr 318
- Du som fått en kristens namn 1819 nr 218
- Du, som låter mig erfara 1819 nr 290
- Du som i ditt ord förkunnar 1819 nr 356
- Fader, jag i detta namn 1819 nr 14 och 1937 nr 338
- Försonaren på Golgata. Oratorium med musik av J.C.F. Haeffner
- Gud har av sin barmhärtighet 1819 nr 144, 1937 års psalmbok som nr 38 och i 1986 års psalmbok som nr 346. Bearbetad 1812 och 1816 av Johan Olof Wallin.
- Gud, som gläder mina dagar 1819 nr 286
- Herre, evigt stor i ära 1819 nr 2
- Herre, dig i nåd förbarma! 1819 nr 384, Svenska Missionsförbundets sångbok 1920 nr 719 och 1986 nr 542. Originaltext 1798.
- Jorden, full av Herrens ära 1819 nr 43
- Mitt hjärta, Jesu, denna dag 1819 nr 322
- Naturen åter träder 1819 nr 393 och 1937 nr 473
- O Evige, o Gud 1819 nr 20
- O Gud, du av barmhärtighet 1819 nr 144, 1937 nr 38 och 1986 nr 346, bearbetad 1812 och 1816 av Johan Olof Wallin.
- O huvud, blodigt, sårat. Vers 4 översatt 1793. 1986 nr 144.
- Salig den, vars hjärta lågar 1819 nr 293
- Se, milde Gud, i nåd 1819 nr 320 och 1937 nr 220
- Sin suck naturen skickar 1819 nr 397
- Store Gud, med skäl du klagar 1819 nr 388 samt 1937 nr 159
- Store Gud, mitt hjärta lär 1819 nr 38
- Store Gud, som tusen världar 1819 nr 30
- Tack, o Jesu, för det ord 1819 nr 331
- Till dig, o Gud, mitt hjärta hastar 1819 nr 409
- Till dig som hjärtat gläder 1819 nr 222
- Var man må nu väl glädja sig, 1695 nr 219, 1819 nr 46 och 1986 nr 3
Marsch
- Under Svea banér, tonsatt av J.C.F. Haeffner
Kompositioner
- Lova vill jag Herran, Herran nummer 45 i 1695 års psalmbok med text av Gustaf Ållon. Finns på Wikisource
- O Skapar' och o gode Gudh nummer 194 i 1695. Texten finns som nr 25 i 1819 men med ny melodi.
Se även
- Alfvegren, Lennart (1992). Samuel Ödmann: Ingarö förste präst. Ingarö: Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. Libris 1550777
- Bexell, Oloph (1977). Bland teologer och andra smålänningar i Uppsala: en rapsodi kring ett gammalt universitet. Växjö: Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. Libris 10464660
- Böttiger, Carl Wilhelm (1874). Samlade skrifter. Bd 5, Minnesteckningar. Stockholm: Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. sid. 1-80. Libris 54640. http://runeberg.org/bcwsaml/5/0005.html - Denna minnesteckning upplästes på Svenska Akademiens högtidsdag 1867.
- Grip, Elias (1919). Svenska märkesmän: en kortfattad levnadsteckning. Stockholm. Libris 11638497
- Tegnér, Elof (1884). Samuel Ödmann och Nya skolan: anteckningar ur Wallmarkska brefvexlingen på Kongl. Biblioteket. Stockholm. Libris 3119357
- Henning Wijkmark, Samuel Ödmann, 1923, Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag, Uppsala
- Ödmann, Samuel (1830). Hågkomster från hembygden och skolan (2. uppl.). Upsala. Libris 2152314 - Utkom i en mängd upplagor.
- Ödmann, Samuel (1898). Minnen och anteckningar från flydda dagar. Stockholm: Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. Libris 1645917
- Lundberg, Mattias 2014: Två Samuel Ödmann-oratorier som exempel på kompositorisk och musikteoretisk rivalitet 1800–1820: Haeffner vs. Frigel | Dokumenterat nr 46. Bulletin från Musik- och teaterbibliotek, s.4
Källor
- Samuel Lorens Ödmann i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
- Johan Leonard Höijer (1864) Musik-Lexikon, sid 560
- ↑ Minne af Samuel Ödman, innehållande gravningstal, biografi, tal vid jordfästningen m.m., Uppsala 1830.
- ↑ 2,0 2,1 2,2 2,3 Referensfel: Ogiltig
<ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnetDal - ↑ Åstrand, Göran; Aunver, Kristjan (1999). Här vilar berömda svenskar: uppslagsbok och guide. Bromma: Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. sid. 142. Libris 7777883. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
- ↑ Andersson, Tord; "Sällsamheter i Gästrikland", Rabén & Sjögren, Kristianstad, 1989, Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte., sid sid 204
| |||||