Freuden Spiegel dess ewigen Lebens: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
'''Freudenspiegel des ewigen Lebens''' är en [[psalmbok]] publicerad [[1599]] av [[Philipp Nicolai]].
'''Freudenspiegel des ewigen Lebens''' är en [[psalmbok]] publicerad 1599 av [[Philipp Nicolai]].


== Bokens historia ==
== Bokens historia ==
Nicolai skrev flera andliga [[sångtext]]er och tonsatte några av dem under den stora [[pest]]epidemin i [[Unna]] i [[Tyskland]] 1597–1598. Han samlade dessa i en "Trostbuch" (tröstebok) med originalnamnet ''Frewden Spiegel deß ewigen Lebens'' (Det eviga livets glädjespegel) som publicerades 1599 i Frankfurt. Artikelns titel är boktiteln stavad på modern tyska. Han ville med dessa trösta de många olyckliga anhöriga till offren för pestepidemin genom att visa på det eviga livet som följer efter döden.
Nicolai skrev flera andliga sångtexter och tonsatte några av dem under den stora pestepidemin i Unna i Tyskland 1597–1598. Han samlade dessa i en "Trostbuch" (tröstebok) med originalnamnet ''Frewden Spiegel deß ewigen Lebens'' (Det eviga livets glädjespegel) som publicerades 1599 i Frankfurt. Artikelns titel är boktiteln stavad på modern tyska. Han ville med dessa trösta de många olyckliga anhöriga till offren för pestepidemin genom att visa på det eviga livet som följer efter döden.


Ett par av psalmerna hör till de mest välkända och är aktuella än idag: ''Wachet auf ruft uns die Stimme'' till en melodi som populärt kallas ''Koralernas konung'' och ''Wie schön leuchtet der Morgenstern'' till en melodi som kallas ''Koralernas drottning''. Dessa melodier har använts till många andra psalmtexter men även varierats och utgjort tema för ett stort antal instrumentalkompositioner av både kända och mindre kända kompositörer.
Ett par av psalmerna hör till de mest välkända och är aktuella än idag: ''[[Wachet auf ruft uns die Stimme]]'' till en melodi som populärt kallas ''Koralernas konung'' och ''[[Wie schön leuchtet der Morgenstern]]'' till en melodi som kallas ''Koralernas drottning''. Dessa melodier har använts till många andra psalmtexter men även varierats och utgjort tema för ett stort antal instrumentalkompositioner av både kända och mindre kända kompositörer.


''Koralernas drottning'' men inte ''koralernas konung'' användes redan i [[1695 års psalmbok]] (1697 års koralbok).
''Koralernas drottning'' men inte ''koralernas konung'' användes redan i [[1695 års psalmbok]] (1697 års koralbok).
Rad 11: Rad 11:
Nicolais originaltext är ''Wachet auf, ruft uns die Stimme'', baserad på Matt 25:1–13, liknelsen om de tio jungfrurna. (10 jungfrur ska möta en brudgum, 5 tar med sig olja till lamporna, de andra fem gör det inte. Alla somnar i väntan. Vid midnatt kommer brudgummen och bara de med ljus i lamporna får delta i firandet. Sensmoral: Var vaken eftersom ingen vet när stunden kommer.)
Nicolais originaltext är ''Wachet auf, ruft uns die Stimme'', baserad på Matt 25:1–13, liknelsen om de tio jungfrurna. (10 jungfrur ska möta en brudgum, 5 tar med sig olja till lamporna, de andra fem gör det inte. Alla somnar i väntan. Vid midnatt kommer brudgummen och bara de med ljus i lamporna får delta i firandet. Sensmoral: Var vaken eftersom ingen vet när stunden kommer.)


Melodins tidigaste kända ursprung är komponerat av [[Hans Sachs]] <ref>Sv. psalmb. 1986 anger att texten är av Hans Sachs och P Nicolai</ref>, ledaren för [[Mästersångarna i Nürnberg]]. Philipp Nicolai gjorde en bearbetning av denna för sin utgåva. Den senare ofta använda bearbetningen och harmoniseringen är gjord av [[Johann Sebastian Bach]].
Melodins tidigaste kända ursprung är komponerat av [[Hans Sachs]] <ref>Sv. psalmb. 1986 anger att texten är av Hans Sachs och P Nicolai</ref>, ledaren för Mästersångarna i Nürnberg. Philipp Nicolai gjorde en bearbetning av denna för sin utgåva. Den senare ofta använda bearbetningen och harmoniseringen är gjord av Johann Sebastian Bach.


Melodin användes i [[Svenska kyrkan]] första gången i [[1819 års psalmbok]] till psalmerna nr 496 [[Vakna upp! en stämma bjuder]] (ej en översättning av originalet), och till två senare psalmtexter. I tillägget till 1819 års psalmbok, [[Nya psalmer 1921]], används melodin även till nr [[Herrens stad har fasta grunder|536]] och [[Herrens röst i Sion ljuder|566]].
Melodin användes i [[Svenska kyrkan]] första gången i [[1819 års psalmbok]] till psalmerna nr 496 [[Vakna upp! en stämma bjuder]] (ej en översättning av originalet), och till två senare psalmtexter. I tillägget till 1819 års psalmbok, [[Nya psalmer (1921)]], används melodin även till nr 536 [[Herrens stad har fasta grunder]] och nr 566 [[Herrens röst i Sion ljuder]].


Melodin används i svenska psalmböcker bland annat till:
Melodin används i svenska psalmböcker bland annat till:
* [[Väktarns rop i natten skallar]], nr 632 i [[Den svenska psalmboken 1986]], översättning av Nicolais originaltext ''Wachet auf,...'' till svenska av [[Britt G Hallqvist]] 1984.
* [[Väktarns rop i natten skallar]], nr 632 i [[1986 års psalmbok]], översättning av Nicolais originaltext ''Wachet auf,...'' till svenska av [[Britt G Hallqvist]] 1984.
* [[Vakna upp! en stämma bjuder]], nr 496 i [[1819 års psalmbok]] och som nr 317 i [[Den svenska psalmboken 1986]]. {{src}}
* [[Vakna upp! en stämma bjuder]], nr 496 i [[1819 års psalmbok]] och som nr 317 i [[1986 års psalmbok]].  
* [[Höga majestät]], nr 3 i [[1819 års psalmbok]] med text av [[Samuel Hedborn]] och nr 329 i [[Den svenska psalmboken 1986]] som ''variant''. {{src}}
* [[Höga majestät]], nr 3 i [[1819 års psalmbok]] med text av [[Samuel Hedborn]] och nr 329 i [[Den svenska psalmboken 1986]] som ''variant''.  
* [[Förrän mänskostämmor hördes]] (1819 nr 34), originaltext av J.A. Cramer, bearbetning [[Johan Olof Wallin|J.O. Wallin]]
* [[Förrän mänskostämmor hördes]] (1819 nr 34), originaltext av J.A. Cramer, bearbetning [[Johan Olof Wallin|J.O. Wallin]]
* [[Herrens stad har fasta grunder]] (1921 nr 536)
* [[Herrens stad har fasta grunder]] (1921 nr 536)
* [[Herrens röst i Sion ljuder]] (1921 nr 566, 1937 nr 236) {{src}}
* [[Herrens röst i Sion ljuder]] (1921 nr 566, 1937 nr 236)


Melodin har använts som tema till eller legat till grund för bland andra följande kompositioner:
Melodin har använts som tema till eller legat till grund för bland andra följande kompositioner:

Versionen från 30 augusti 2023 kl. 12.12

Freudenspiegel des ewigen Lebens är en psalmbok publicerad 1599 av Philipp Nicolai.

Bokens historia

Nicolai skrev flera andliga sångtexter och tonsatte några av dem under den stora pestepidemin i Unna i Tyskland 1597–1598. Han samlade dessa i en "Trostbuch" (tröstebok) med originalnamnet Frewden Spiegel deß ewigen Lebens (Det eviga livets glädjespegel) som publicerades 1599 i Frankfurt. Artikelns titel är boktiteln stavad på modern tyska. Han ville med dessa trösta de många olyckliga anhöriga till offren för pestepidemin genom att visa på det eviga livet som följer efter döden.

Ett par av psalmerna hör till de mest välkända och är aktuella än idag: Wachet auf ruft uns die Stimme till en melodi som populärt kallas Koralernas konung och Wie schön leuchtet der Morgenstern till en melodi som kallas Koralernas drottning. Dessa melodier har använts till många andra psalmtexter men även varierats och utgjort tema för ett stort antal instrumentalkompositioner av både kända och mindre kända kompositörer.

Koralernas drottning men inte koralernas konung användes redan i 1695 års psalmbok (1697 års koralbok).

Koralernas konung

Nicolais originaltext är Wachet auf, ruft uns die Stimme, baserad på Matt 25:1–13, liknelsen om de tio jungfrurna. (10 jungfrur ska möta en brudgum, 5 tar med sig olja till lamporna, de andra fem gör det inte. Alla somnar i väntan. Vid midnatt kommer brudgummen och bara de med ljus i lamporna får delta i firandet. Sensmoral: Var vaken eftersom ingen vet när stunden kommer.)

Melodins tidigaste kända ursprung är komponerat av Hans Sachs [1], ledaren för Mästersångarna i Nürnberg. Philipp Nicolai gjorde en bearbetning av denna för sin utgåva. Den senare ofta använda bearbetningen och harmoniseringen är gjord av Johann Sebastian Bach.

Melodin användes i Svenska kyrkan första gången i 1819 års psalmbok till psalmerna nr 496 Vakna upp! en stämma bjuder (ej en översättning av originalet), och till två senare psalmtexter. I tillägget till 1819 års psalmbok, Nya psalmer (1921), används melodin även till nr 536 Herrens stad har fasta grunder och nr 566 Herrens röst i Sion ljuder.

Melodin används i svenska psalmböcker bland annat till:

Melodin har använts som tema till eller legat till grund för bland andra följande kompositioner:

  • Johann Sebastian Bach: Använde både texten och melodin i många kompositioner, från enkla orgelvariationer till stora orkesterverk, till exempel:
    • Orgelharmonisering av melodin
    • Koral BWV 140.4 (här i pianoarrangemang, notera psalmmelodin i basstämman). Koralen är avsedd för 27:e söndagen efter Trefaldighet.
    • Koral BWV 645 (mp3-fil) (Koralen BWV 140.4 i orgelarrangemang, notera psalmmelodin i en understämma) Arrangemanget ingår som nr 1 i samlingen Schübler Koralen.
  • Max Reger: Fantasi över koralen "Wachet auf, ruft uns die Stimme", op.52:2

Koralernas drottning

Originaltexten av Nicolai är Wie schön leuchtet der Morgenstern. Melodin användes i Sverige redan på 1600-talet (1695 års psalmbok/1697 års koralbok nr 131 "Så skön lyser den morgonstjärn´") och i 1819 års psalmbok till flera texter, nr 55, 69, 412, 430 och 484. I 1921 års koralbok med 1819 års psalmer används Nicolais text för första gången i Johan Ludvig Runebergs version med titelraden Hell, morgonstjärna, mild och ren. Melodin används där även till andra texter som nr 69, 412, 430 och 484.

Melodin används i svenska psalmböcker bland annat till:

Källor

  1. ↑ Sv. psalmb. 1986 anger att texten är av Hans Sachs och P Nicolai


Psalmtexter på Wikisource | Hymnologi | Samfund | Religiös Litteratur |

§

Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Freuden_Spiegel_dess_ewigen_Lebens&oldid=745955"