1697 års koralbok: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''1697 års koralbok''' | '''1697 års koralbok''' | ||
1695 utgavs | 1695 utgavs den första, av konungen godkända, rikssvenska psalmboken som 2 år senare fick en [[koralbok]]. Melodierna är sammanställda av två Uppsalaprofessorer, [[Olof Rudbeck]] och organisten i Uppsala domkyrka, matematikern [[Harald Vallerius]]. | ||
Den har melodier till alla 413 psalmerna i 1695 års psalmbok. Många av psalmerna har hänvisning till en annan psalm där melodin finns tryckt | Den har 253 melodier till alla 413 psalmerna i 1695 års psalmbok. Många av psalmerna har hänvisning till en annan psalm där melodin finns tryckt. Det är en äkta koralbok eftersom det finns två stämmor och en basstämma (egentligen en [[generalbas]]), således 3 stämmor. Det är den första koralboken som har generalbas. | ||
Den är den första svenska koralboken, trots att det funnits många psalmböcker under 167 år tidigare, alltifrån den första lilla psalmboken 1526. Den första [[melodipsalmbok]]en trycktes under Johan III:s tid, 1586 | Den är den första svenska koralboken, trots att det funnits många psalmböcker under 167 år tidigare, alltifrån den första lilla psalmboken 1526. Den första [[melodipsalmbok]]en trycktes under Johan III:s tid, 1586, första gången nottryck förekom i Sverige. I [[1616 års psalmbok]] trycktes 16 melodier med noter. | ||
Danmark hade redan 1569 fått en melodipsalmbok, [[Thomissöns Salmebog]], mer omfattande än den svenska från 17 år senare. | |||
I direktiven, 1693, till den planerade psalmboken, anges att varje psalm skulle få "sin rätta och tjänliga ton". Med detta menades att den gamla "enfaldigheten" skulle återinföras, så att man kunde nå "en gudelig andakt" och vara lätta "att läras och sjungas i församlingarna". Man skulle ta bort de "obekanta, svåra och tunga" melodier till förmån för "brukligare, lättare och anständigare toner". Man skulle således inte bara skriva ned de mest använda melodierna utan ganska radikalt ensa det melodiösa och sortera ut lokala varianter och "felaktiga" melodier. | I direktiven, 1693, till den planerade psalmboken, anges att varje psalm skulle få "sin rätta och tjänliga ton". Med detta menades att den gamla "enfaldigheten" skulle återinföras, så att man kunde nå "en gudelig andakt" och vara lätta "att läras och sjungas i församlingarna". Man skulle ta bort de "obekanta, svåra och tunga" melodier till förmån för "brukligare, lättare och anständigare toner". Man skulle således inte bara skriva ned de mest använda melodierna utan ganska radikalt ensa det melodiösa och sortera ut lokala varianter och "felaktiga" melodier. | ||
| Rad 17: | Rad 17: | ||
är melodin hämtad från [[Gustaf Düben]]s musik till [[Samuel Columbus]]' ''Odae Sueticae'', 1674. Man har också antagit att Vallerius använt [[Israel Leimontinus]]' koralhandskrift från 1675. Kanske har han också använt den av stockholmsläraren [[Andreas Malmström]] utarbetade [[Riddarholmshandskriften|koralsamling]] från 1694 som användes i Riddarholmskyrkan. | är melodin hämtad från [[Gustaf Düben]]s musik till [[Samuel Columbus]]' ''Odae Sueticae'', 1674. Man har också antagit att Vallerius använt [[Israel Leimontinus]]' koralhandskrift från 1675. Kanske har han också använt den av stockholmsläraren [[Andreas Malmström]] utarbetade [[Riddarholmshandskriften|koralsamling]] från 1694 som användes i Riddarholmskyrkan. | ||
Flera melodier i jämn taktart har omarbetats till tre-takt och utgör ca en tredjedel av de ca 250 melodierna. | Flera melodier i jämn taktart har omarbetats till tre-takt och utgör ca en tredjedel av de ca 250 melodierna. 132 går i två-takt och 73 i tretakt, åtta i blandad takt. | ||
Notskriften är med rombiska noter men i övrigt som modern notskrift. | Notskriften är med rombiska noter men i övrigt som modern notskrift. | ||
Versionen från 9 oktober 2023 kl. 12.22
1697 års koralbok
1695 utgavs den första, av konungen godkända, rikssvenska psalmboken som 2 år senare fick en koralbok. Melodierna är sammanställda av två Uppsalaprofessorer, Olof Rudbeck och organisten i Uppsala domkyrka, matematikern Harald Vallerius. Den har 253 melodier till alla 413 psalmerna i 1695 års psalmbok. Många av psalmerna har hänvisning till en annan psalm där melodin finns tryckt. Det är en äkta koralbok eftersom det finns två stämmor och en basstämma (egentligen en generalbas), således 3 stämmor. Det är den första koralboken som har generalbas.
Den är den första svenska koralboken, trots att det funnits många psalmböcker under 167 år tidigare, alltifrån den första lilla psalmboken 1526. Den första melodipsalmboken trycktes under Johan III:s tid, 1586, första gången nottryck förekom i Sverige. I 1616 års psalmbok trycktes 16 melodier med noter.
Danmark hade redan 1569 fått en melodipsalmbok, Thomissöns Salmebog, mer omfattande än den svenska från 17 år senare. I direktiven, 1693, till den planerade psalmboken, anges att varje psalm skulle få "sin rätta och tjänliga ton". Med detta menades att den gamla "enfaldigheten" skulle återinföras, så att man kunde nå "en gudelig andakt" och vara lätta "att läras och sjungas i församlingarna". Man skulle ta bort de "obekanta, svåra och tunga" melodier till förmån för "brukligare, lättare och anständigare toner". Man skulle således inte bara skriva ned de mest använda melodierna utan ganska radikalt ensa det melodiösa och sortera ut lokala varianter och "felaktiga" melodier.
Det tog Vallerius tre år att slutföra arbetet med redigeringen. Man vet inte vilka källor han använt till de allra flesta psalmerna. Några är dock kända:
- Nr 85 Om nådh och rätt jagh täncker siunga
- nr 245 Jesus är min wän then bäste
- nr 370 Nu hafwer dwnna dagh, allt efter Gudz behagh
- nr 246 Jesu, tu som siälen spisar
- nr 297 O Gudh, o Gudh så from
är melodin hämtad från Gustaf Dübens musik till Samuel Columbus' Odae Sueticae, 1674. Man har också antagit att Vallerius använt Israel Leimontinus' koralhandskrift från 1675. Kanske har han också använt den av stockholmsläraren Andreas Malmström utarbetade koralsamling från 1694 som användes i Riddarholmskyrkan.
Flera melodier i jämn taktart har omarbetats till tre-takt och utgör ca en tredjedel av de ca 250 melodierna. 132 går i två-takt och 73 i tretakt, åtta i blandad takt.
Notskriften är med rombiska noter men i övrigt som modern notskrift.
Ang texterna se 1695 års psalmbok
Källor
- "Den Svenska Psalmboken", Faksimiltryck på Gidlunds förlag, 1985