Världens Frälsare kom här: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Text) |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Text) |
||
Rad 14: | Rad 14: | ||
! Ambrosius !! Luther !! Olaus Petri | ! Ambrosius !! Luther !! Olaus Petri | ||
|- valign="top" | |- valign="top" | ||
| <poem> | |||
Veni, redemptor gentium; | Veni, redemptor gentium; | ||
Ostende partum virginis; | Ostende partum virginis; | ||
Rad 52: | Rad 53: | ||
Qui natus es de virgine, | Qui natus es de virgine, | ||
Cum Patre et Sancto Spiritu, | Cum Patre et Sancto Spiritu, | ||
In sempiterna saecula. | In sempiterna saecula. | ||
</poem> | |||
|| | || <poem> | ||
Nu kom der Heyden heyland / | Nu kom der Heyden heyland / | ||
der yungfrawen kynd erkannd. | der yungfrawen kynd erkannd. | ||
Rad 95: | Rad 95: | ||
Lob sey got dem heyligen geyst / | Lob sey got dem heyligen geyst / | ||
ymer vnnd ynn ewigkeyt. | ymer vnnd ynn ewigkeyt. | ||
</poem> | |||
|| | || | ||
<poem> | |||
Verldenes frelsare kom här/ | Verldenes frelsare kom här/ | ||
lät see at iungfru moder är/ | lät see at iungfru moder är/ | ||
Rad 137: | Rad 137: | ||
them helga anda skee också / | them helga anda skee också / | ||
at ther är ingen ende på | at ther är ingen ende på | ||
</poem> | |||
|} | |} | ||
Versionen från 11 oktober 2021 kl. 05.25
Världens Frälsare kom här är psalmbokens äldsta psalm med titeln Veni Redemptor gentium, skriven på 300-talet av biskop Aurelius Ambrosius av Milano, som avled år 397. Texten översattes till tyska i Erfurt 1524 av Martin Luther, (Nun kommt der Heiden Heiland) för Eyn Enchiridion. Redan tolv år senare (1536) översatte Olaus Petri den till svenska för psalmboken Swenske Songer eller wisor (1536). Olaus Petris översättning har senare bearbetats av flera författare, bland andra Johan Olof Wallin 1816 och det är denna version som återfinns både i 1819 och 1937 års psalmböcker. I de två versionerna är skillnaden enbart moderniserad stavning och enstaka ordmoderniseringar.
Melodi
Melodin är troligen ungefär lika gammal som texten. Det anses inte uteslutet att även den är av Ambrosius. Melodin i Swenske Songer eller wisor (1536) (se källa Sibelius-Akademin nedan) är inte densamma som i Haeffners koralbok men däremot mycket lik melodin i Leverths revision 1906 av Haeffners koralbok. En melodi publicerades i Erfurt 1524 med Martin Luthers översättning. Samma melodi används numera till lovpsalmen Gud, vår Gud, för världen all (nr 242 Mall:Ej stavfel 1986).
I 1819 års psalmbok anges att melodin till nr 29 Lova Herren Gud, min själ! kan användas som alternativ och beskrivs där som "svenskt ursprung; åldern oviss".
Enligt 1921 års koralbok med 1819 års psalmer har psalmen en A- och en B-melodi där den senare är hämtade ur Freylinghausens koralbok Gesangbuch från 1704.
Text
Ambrosius | Luther | Olaus Petri |
---|---|---|
Veni, redemptor gentium; |
Nu kom der Heyden heyland / |
Verldenes frelsare kom här/ |
Publicerad i
- 1536 års psalmbok med titeln Verldenes frelsare kom här under rubriken "Veni redemptor".
- Een liten Songbook under rubriken "De Adventu domini".
- 1572 års psalmbok med titeln WERldennes Frelsare kom här under rubriken "Någhra Hymner och andra Loffsonger om Christi födelse".
- Göteborgspsalmboken under rubriken "Om Christi Födelse".
- 1695 års psalmbok som nr 121 under rubriken "Jule-högtids Psalmer - Om Christi
- 1819 års psalmbok som nr 58 under rubriken "Jesu kärleksfulla uppenbarelse i mänskligheten: Jesu födelse (julpsalmer)".
- 1937 års psalmbok som nr 58 under rubriken "Jul".
- Bibeltrogna Vänners Tillägg 1980 som nr 715
- 1986 års psalmbok som nr 112 under rubriken "Jul".
- Finlandssvenska psalmboken 1986 som nr 15 med titelraden "Världens Frälsare är här", under rubriken "Jul".
- Lova Herren 1988 som nr 95 under rubriken "Jul".
Se även
- Hos The Cyber Hymnal finns också melodin i en variant
- Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Werldennes frelsare kom här, där framgår att förebilden är: "Veni redemptor gentium/Erfurt 1524: Nun komm, der Heiden Heiland".
- Hos Projekt Runeberg finns texten ur Swenske Songer eller wisor 1536
Källor
|