Gud Fader uti himmelrik, Guds Son: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Gudh Fader uthi Himmelrijk''' är en [[psalm]] i 20 verser som fanns i 1694 och 1695 års psalmböcker. Enligt Högmarck (1736) är ursprunget den tyska psalmen ''Gott Vater in dem Himmelreich'' av [[superintendent]]en och professorn i Stralsund, | '''Gudh Fader uthi Himmelrijk''' är en [[psalm]] i 20 verser som fanns redan i [[Then Swenska Psalmeboken, Gutterwitz (1576)|1576 års psalmbok]] och i 1694 och 1695 års psalmböcker. Enligt Högmarck (1736) är ursprunget den tyska psalmen ''[[Gott Vater in dem Himmelreich]]'' av [[superintendent]]en och professorn i Stralsund, Greifswald och sedermera i Wissmar [[Johan Frederus]]. Enligt samma källa översattes texten till svenska av Karl IX:s och Gustav II Adolfs hovpredikant [[Jonas Palma Smolandus]]. | ||
{{TOCright-w}} | {{TOCright-w}} | ||
| Rad 20: | Rad 20: | ||
== Melodi == | == Melodi == | ||
I [[1697 års koralbok]] anges att melodin också används till psalmerna [[På Gud, vår Fader, jag nu tror]] | I [[1697 års koralbok]] anges att melodin också används till psalmerna 8 [[På Gud, vår Fader, jag nu tror]], 9 [[Vår Fader, som i himlen är]] och 159 [[O du, vår Herre Jesu Krist]]. | ||
== Publicerad i == | == Publicerad i == | ||
Versionen från 4 mars 2022 kl. 09.28
Gudh Fader uthi Himmelrijk är en psalm i 20 verser som fanns redan i 1576 års psalmbok och i 1694 och 1695 års psalmböcker. Enligt Högmarck (1736) är ursprunget den tyska psalmen Gott Vater in dem Himmelreich av superintendenten och professorn i Stralsund, Greifswald och sedermera i Wissmar Johan Frederus. Enligt samma källa översattes texten till svenska av Karl IX:s och Gustav II Adolfs hovpredikant Jonas Palma Smolandus.
I Swedbergs psalmbok 1694, nr 356, är första versen:
Gud Fader uti himmelrik
Gudz Son och Ande sannerlig
Tu heliga Trefaldighet
En enig Gud i ewighet;
Uppå tin ord wi bedie tig
Oss wärdes höra mildelig
I 1695 års psalmbok är den nr 296:
Gudh Fader uthi Himmelrijk
Gudz Son och Ande sannerlig
Tu heliga Trefallighet
En enig Gudh i ewighet
Uppå tin Ord wij bedie tigh
Oss wärdes höra mildelig.
Melodi
I 1697 års koralbok anges att melodin också används till psalmerna 8 På Gud, vår Fader, jag nu tror, 9 Vår Fader, som i himlen är och 159 O du, vår Herre Jesu Krist.
Publicerad i
- Then Swenska Psalmeboken, Gutterwitz (1586), första publicering.
- Swedbergska psalmboken som nr 356 med titeln under rubriken "Böne-Psalmer", "Litania i Sångwis"
- 1695 års psalmbok som nr 296 med titeln Gudh Fader uthi Himmelrijk Litania i Sångwijs under rubriken "Böne-Psalmer". Melodi som nr 9 Herrans Bön Fader wår som i Himlom äst
Se även
- Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Fadher wår som i Himblom äst (nr 8) där framgår också att förebilden är"Vater unser im Himmelreich".
Källor
- Lars Högmarck, Psalmopoeographia, Stockholm, 1736
| |||||