Ahnfelt, Oscar: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Oscarahnfelt.jpg|"Träsnitt i ''Den inre missionens historia'' del 2 av E.J. Ekman." | [[Fil:Oscarahnfelt.jpg|right|200px|"Träsnitt i ''Den inre missionens historia'' del 2 av E.J. Ekman."]] | ||
'''Oscar Ahnfelt''', född 21 maj 1813 i Gullarp i Skåne, död 22 oktober 1882 i Karlshamn, var en svensk [[tonsättare]] och [[lekman]]na[[predikan]]t. | '''Oscar Ahnfelt''', född 21 maj 1813 i Gullarp i Skåne, död 22 oktober 1882 i Karlshamn, var en svensk [[tonsättare]] och [[lekman]]na[[predikan]]t. |
Nuvarande version från 6 juli 2022 kl. 03.41
Oscar Ahnfelt, född 21 maj 1813 i Gullarp i Skåne, död 22 oktober 1882 i Karlshamn, var en svensk tonsättare och lekmannapredikant.
Ahnfelt var son till Jonas Ahnfelt, kyrkoherde i Gullarps församling. När han var 14 år fick fadern en ny tjänst som kyrkoherde i Knästorps församling, tre kilometer söder om Lund, och hela familjen flyttade hit. Oscar Ahnfelt hade en syster och fem bröder, varav Nils Otto Ahnfelt blev botanist och Paul Gabriel Ahnfelt kyrkoherde.
Som 16-åring, den 6 oktober 1829, tog Oscar Ahnfelt, studentexamen i Lund. Han studerade sedan teologi för att bli präst, men tappade snart intresset. Han kom aldrig så långt som till den teologiska examen. Därefter reste han till Karlshamn och blev informator hos grosshandlare Sven Ekstrand.
En vän till familjen Ahnfelt vid namn Wieselgren reste runt södra Sverige och höll nykterhetsmöten. Ahnfelt fick ibland följa med och stod då för musiken och sången. 1840 fick Ahnfelt följa biskop Johan Henrik Thomander till Stockholm för att studera vid Kungliga Musikkonservatoriet. 1841 startade Ahnfelt ett sång- och gitarrinstitut i Stockholm, där han mot betalning undervisade i sång och gitarrspel. Han lät också, tillsammans med instrumentmakare Otto Fredrik Selling (1804-1884), tillverka en egen gitarr med tio strängar. Gitarren hade två halsar, en med sex strängar och en med fyra bassträngar. I Stockholm höll Ahnfelt ofta konserter och fick beröm för dem i Stockholmstidningarna.
Ahnfelt började allt mer tvivla på sin kristna tro men när han 1841 kom till Betlehemskyrkan för att lyssna på predikanten Carl Olof Rosenius blev han fri från grubblerier och blev dessutom efter ett tag personlig vän med Rosenius. Ahnfelt började även medverka vid Rosenius möten med gitarr och sång. Efter ett tag började han också själv resa runt i landet och hålla bönemöten och vittna om sin tro. Bönemötena, som ansågs olagliga, blev ofta avbrutna och han var vid ett tillfälle instämd vid sju domstolar samtidigt för sitt olovliga predikande. Många försökte stoppa Ahnfelts predikande och man ville få kung Karl XV[ifrågasatt uppgift] att förbjuda Ahnfelts bönemöten. Han bjöd in Ahnfelt till slottet för att bilda sig en egen uppfattning om denna predikant. Ahnfelt bad Lina Sandell att skriva en sång som kunde sjungas för kungen; hon skrev texten och Ahnfelt tonsatte. Efter detta fick Ahnfelt resa fritt i landet för att hålla bönemöten.
Ahnfelt sjöng oftast sina egna sånger och egna tonsättningar av andra texter. Ofta var dessa texter skrivna av Lina Sandell. Många av sångerna gavs också ut i ett sånghäfte 1850, bekostat av Jenny Lind. Från 1850 till 1874 gav Ahnfelt ut 12 sånghäften med totalt 200 sånger och i mitten av 1870-talet sammanställdes dessa i en sångbok med titeln Andeliga sånger av Oscar Ahnfelt.
År 1851 flyttade Ahnfelt tillsammans med hustrun Clara Ahnfelt, född Strömberg (1819-1896), tillbaka till Karlshamn. Strax innan hade paret förlorat sina enda barn, Oscar Jonatan och Maria Elisabeth, i späd ålder. Paret bodde hos en målarmästare Andreas Lagerblad i nio år innan de 1860 köpte ett hus, den så kallade Cronholmska gården på Drottninggatan 70. Här inrättade de en samlingssal på övre våningen för bönemöten och predikningar. Den Ahnfeltska salen finns fortfarande bevarad och har inte ändrats sedan Ahnfelts tid. 9 mars 1867 bildades Karlshamns Missionsförening i Ahnfeltska salen. Man anslöt sig till Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS). Lokalen blev till slut för trång och 1868 byggde man ett nytt missionshus på Christopher Schrödersgatan 21.
Ahnfelt avled 1882 i sitt hem och ligger begravd på Hvilans kyrkogård i Karlshamn, kvarteret Abraham nr. 4. Han finns bland annat representerad i Den svenska psalmboken 1986 med Verbums psalmbokstillägg 2003 med sex tonsättningar (59, 249, 250, 320, 572 och 720). Hans kompositioner finns också representerade i Sionstoner och den i USA utgivna Ancora 1901.
Psalmer
- Blott en dag (Sionstoner nr 259) (1986 nr 249) tonsatt 1872 Finns på Wikisource
- Vem är en sådan Gud som vår (Lova Herren nr 16) publicerat tonsättningen 1861 och samma som
- Ditt ord, o Jesus, skall bestå (Sionstoner nr 303) (EFS-tillägget 1986 nr 716) Finns på Wikisource
- För hedningarnas skaror (Sionstoner nr 294) (1921 nr 545) tonsatt okänt årtal
- Guds barn jag är (EFS-tillägget 1986 nr 776) tonsatt 1850 Finns på Wikisource
- Herrens nåd är var morgon ny (Sionstoner nr 260) (EFS-tillägget 1986 nr 745) tonsatt 1874 Finns på Wikisource
- I en djup, oändlig skog (Lova Herren nr 506) tonsatt 1850 Finns på Wikisource
- Med Gud och hans vänskap (Sionstoner nr 214) (1986 nr 59 och Verbum 2003 nr 720) tonsatt 1851 Finns på Wikisource
- Tänk, när en gång det töcken har försvunnit (Sionstoner nr 369) (1986 nr 320) tonsatt 1850 Finns på Wikisource
- Vad helst här i världen bedrövar min själ (Sionstoner nr 100) (EFS-tillägget 1986 nr 714) tonsatt okänt årtal Finns på Wikisource
- Ängsliga hjärta, upp ur din dvala (Sionstoner nr 205) (1986 nr 572) tonsatt 1850 Finns på Wikisource
- Är det sant att Jesus är min broder (Sionstoner nr 171) (1986 nr 250) tonsatt 1863 Finns på Wikisource
Ahnfelts samlingar
Melodier ur Ahnfelts samlingar Andeliga sånger i tolv häften utgivna mellan 1850 och 1877, tillägnade han sångerskan Demoiselle Jenny Lind, som finansierade utgivningen av dessa sånger och kompositioner. Dessa finns också utgivna i en koralbok för gitarr och/eller pianoforte och då tillägnade fru Jenny Lind-Goldschmidt. Han utgav också Ahnfelts sånger (Ahnf.) från 1859 och 1872, av annans eller okänd tonsättning: (Sionstoner)
- Ack visste du, som nu dig måste böja (Sionstoner nr 656) Ahnf. nr 34 Finns på Wikisource
- En liten stund med Jesus (Sionstoner nr 216) (1986 nr 207) samma som Finns på Wikisource
- Hos Gud är idel glädje (Sionstoner nr 375) (EFS-tillägget nr 799) Finns på Wikisource
- Herre, samla oss nu alla (Sionstoner nr 102) (1986 nr 81) tonsatt av William Bradbury Finns på Wikisource
- Hur blir oss då (Ancora, 1901) tonsatt av Johan Leonard Höijer
- Jag är en gäst och främling (Sionstoner nr 311) (1986 nr 322) tonsatt av Henry Rowley Bishop Finns på Wikisource
- Min omsorg, Herre, vare den (Sionstoner nr 673) Ahnf. nr 162 Finns på Wikisource
- När den arma jordens tid förgår (Sionstoner nr 660) Ahnf. nr 10 Finns på Wikisource
- O vad salighet Gud vill skänka 1855 i fjärde häftet
- Till det höga ser mitt öga (Sionstoner nr 726) Ahnf. nr 55 Finns på Wikisource
- Uppstånden är Kristus Ahnfelts sånger nr 38
- Ur djupet av mitt hjärta (1986 nr 299) okänd tonsättning ur Ahnfelts sånger 1859 Finns på Wikisource
- Hvad det är gott att landa (Sionstoner nr 734) där Ahnf. nr 22
- Hvar jag går i skogar, berg och dalar (Sionstoner nr 62) Finns på Wikisource
Källor
- Einebrant, Ove (2012). ”Oscar Ahnfelt, ett 200 års jubileum”. Carlshamniana (Karlshamn : Föreningen Karlshamns museum, 1986-) 2012 (27),: sid. 79-92 : ill.. ISSN 0283-7862. Libris 14201294
- Oscar Ahnfelt - Blott en dag, ett ögonblick i sänder... (Svenska kyrkan Karlshamn-Trensum) 2013
- Oscar Ahnfelt (Kristnet.org)
- Edv. Rohde: Oscar Ahnfelt i Svenskt biografiskt lexikon (1918)
Vidare läsning
|