Keysers boktryckeri: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
[[Henrik Keyser d.ä.]] (1640-99) drev verksamheten från 1670 till sin död 1699. Han utvidgade både förlags- och tryckeriverksamheterna. 1685 fick han privilegiet som [[akademiboktryckare]] i Uppsala. | [[Henrik Keyser d.ä.]] (1640-99) drev verksamheten från 1670 till sin död 1699. Han utvidgade både förlags- och tryckeriverksamheterna. 1685 fick han privilegiet som [[akademiboktryckare]] i Uppsala. | ||
[[Henrik Keyser d.y.]] (1672-1707) deltog tidigt i verksamheten och övertog akademiboktryckar-privilegiet 1695. 1701 flyttar han tryckeriet till | [[Henrik Keyser d.y.]] (1672-1707) deltog tidigt i verksamheten och övertog akademiboktryckar-privilegiet 1695. 1701 flyttar han tryckeriet till Stockholm för att slås ihop med det större Keyserska tryckeriet där. Detta misslyckades emellertid och det fanns en tid således två Keyserska tryckerier i Stockholm. När Henrik Keyser d.y. dog 1707 köptes tryckeriet av [[Johan Henrik Werner]]. | ||
Efter hans död drevs tryckeriet av hans medarvingar till det såldes till Henrik Keyser d.y.s systerson [[Aron Holm]]. Det stora? | |||
Tryckeriet förstördes delvis vid Katarinabranden 1723 men byggdes upp igen. | Tryckeriet förstördes delvis vid Katarinabranden 1723 men byggdes upp igen. | ||
Versionen från 4 september 2022 kl. 07.23
Keysers boktryckeri startade med att boktryckaren Henrik Keyser den äldste, (död 1663), enligt sägnen, erhöll av kung Gustav II Adolf, ett tryckeri som kungen erövrat i Livland eller Kurland. Han hade 1633 startat en bokförläggarverksamhet och 1635 fick han kungligt privilegium i kungliga tryckeriet.
Han tryckte mängder av officiellt tryck, såsom förordningar o almanackor, men även lag-, bibel- o lexikonutgåvor, bland annat den första fullständiga finska bibelöversättningen 1642, samt religiös litteratur m m. Särskilt bekant är Sweriges Rijkes Ridderskaps o Adels Wapenbook (1650), vår första vapenbok o vårt första bok med kopparstick. Även de flygblad med krigsnyheter från åren 1634 o 1644, som hör till våra första tidningsförsök, har på typografiska grunder attribuerats till honom liksom även tidningarna 1655—60 [1]. En av Keyser tryckt almanacka, 1637, avslutas med en i träsnitt framställd utsikt över Stockholm från Södermalm, som är av stort topografiskt intresse.
Tryckeriet, bostaden och trädgården låg intill nuvarande Högbergsgatan i kvarteret Pelarbacken Mindre på Södermalm i Stockholm. Hindrick Keysers gårdh omtalas 1656.
Efter Henrik Keyser den äldstes död 1663 tog hans änka över verksamheten fram till att sonen Henrik Keyser d.ä. år 1670 blev gammal nog att sköta den.
Henrik Keyser d.ä. (1640-99) drev verksamheten från 1670 till sin död 1699. Han utvidgade både förlags- och tryckeriverksamheterna. 1685 fick han privilegiet som akademiboktryckare i Uppsala.
Henrik Keyser d.y. (1672-1707) deltog tidigt i verksamheten och övertog akademiboktryckar-privilegiet 1695. 1701 flyttar han tryckeriet till Stockholm för att slås ihop med det större Keyserska tryckeriet där. Detta misslyckades emellertid och det fanns en tid således två Keyserska tryckerier i Stockholm. När Henrik Keyser d.y. dog 1707 köptes tryckeriet av Johan Henrik Werner.
Efter hans död drevs tryckeriet av hans medarvingar till det såldes till Henrik Keyser d.y.s systerson Aron Holm. Det stora?
Tryckeriet förstördes delvis vid Katarinabranden 1723 men byggdes upp igen.
Publikationer
- Manuale Lapponicum, 1648, psalmbok på samiska. Henrik Keyser den äldste
- Sweriges Rijkes Ridderskaps o Adels Wapenbook, 1650. Henrik Keyser den äldste
- Spegels Barnbibel, 1684. Henrik Keyser d.ä.
- Karl XII:s Bibel, påbörjas av Keyser d.ä. men slutförs av Keyser d.y. 1703.
Källor
- Svensk Uppslagsbok 1933, band 15, spalt 304
- SBL Släkten Keyser
- ↑ Klemming; Lundstedt; Strömbom