Läseri: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
'''Läsare''' är [[väckelserörelse]]r och personer, som betonade vikten av '''läseri''', det vill säga läsande av Bibeln och annan [[kristendom|kristen]] [[litteratur]]. ''[[Gammalläseri]]et'' präglades av [[pietism]]ens [[lagiskhet]], främst på 1700-talet. ''[[Nyläseri]]et'' präglades av 1800-talets [[nyevangelism]] och [[frikyrka|frikyrkliga]] rörelser med rötter i [[herrnhutism]]en. | '''Läsare''' är [[väckelserörelse]]r och personer, som betonade vikten av '''läseri''', det vill säga läsande av Bibeln och annan [[kristendom|kristen]] [[litteratur]]. ''[[Gammalläseri]]et'' präglades av [[pietism]]ens [[lagiskhet]], främst på 1700-talet. ''[[Nyläseri]]et'' präglades av 1800-talets [[nyevangelism]] och [[frikyrka|frikyrkliga]] rörelser med rötter i [[herrnhutism]]en. | ||
Första gången termen ''läsare'' förekommer är i ett religionsmål i Västergötland år 1761. En person, präglad av den [[herrnhutisk]]a väckelsen, stod åtalad. Senare kom termen att användas för personer som flitigt läste bibeln, både enskilt och högläsning. Enligt Lilja hämtade pietismen näring även från katolsk mystik och reformert helgelseaktivitet. <ref>Einar Lilja: Den svenska katekestraditionen mellan [[ | Första gången termen ''läsare'' förekommer är i ett religionsmål i Västergötland år 1761. En person, präglad av den [[herrnhutisk]]a väckelsen, stod åtalad. Senare kom termen att användas för personer som flitigt läste bibeln, både enskilt och högläsning. Enligt Lilja hämtade pietismen näring även från katolsk mystik och reformert helgelseaktivitet. <ref>Einar Lilja: Den svenska katekestraditionen mellan [[Svebilius|Svebelius]] och Lindblom... 1947, sid 148</ref> | ||
== Norrlandsläseriet == | == Norrlandsläseriet == | ||
Versionen från 2 april 2024 kl. 06.07
Läsare är väckelserörelser och personer, som betonade vikten av läseri, det vill säga läsande av Bibeln och annan kristen litteratur. Gammalläseriet präglades av pietismens lagiskhet, främst på 1700-talet. Nyläseriet präglades av 1800-talets nyevangelism och frikyrkliga rörelser med rötter i herrnhutismen.
Första gången termen läsare förekommer är i ett religionsmål i Västergötland år 1761. En person, präglad av den herrnhutiska väckelsen, stod åtalad. Senare kom termen att användas för personer som flitigt läste bibeln, både enskilt och högläsning. Enligt Lilja hämtade pietismen näring även från katolsk mystik och reformert helgelseaktivitet. [1]
Norrlandsläseriet
Norrlandsläseriet var en form av nyläseri och hade sin storhetstid 1810–1850. Bland ledarna fanns Anders Larsson i Norrlångträsk, 1794–1876 och Gerhard Gerhardsson, 1792–1878. De stod inför rätta 1819 i Landsförsamlingens Kyrka i Skellefteå för upprorisk verksamhet och ohörsamhet gentemot präster, biskop och gudstjänstordning och för att ha brutit mot konventikelplakatet, förbudet mot samlingar utan ledning av präst. Kvinnor talade och predikade bland läsarna, Maja-Lisa Söderlund var en av de kvinnor som var vida känd i norra Västerbotten. Hon var nära vän till Carl Olof Rosenius, som senare skulle bli en av ledarna i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, då under betydligt lugnare former. Men under en kort tid var kvinnans röst fri i församlingarna, för att sedan tystna igen. Läseriets upproriskhet och fritänkande har en koppling till den senare komna arbetarrörelsen. Läsarna bestod av människorna i glesbygden, långt från de högkyrkliga i statens kyrkoorganisation. Ett exempel på läsarnas sätt att uttrycka sig
Den som tror det prästerna lära, han faller säkert i helvetet!
M J Ahnqvist - Nyläsarväckelsen 1815–1923
Läsarrörelser i andra länder
Pietismen spreds över hela den germansk-talande delen av Europa. Termen läsare synes dock vara specifikt nordisk. I Norge betecknar ordet ofta en specifik läsarrörelse, haugianerna. Laestadianismen har också sina rötter i läsarrörelsen.
Se även
- Bokstavstro
- Hallingberg, Gunnar: Läsarna (Bokförlaget Atlantis 2010)