Petri Gothus, Laurentius: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Märke: Manuell återställning |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 7: | Rad 7: | ||
Med [[Olaus Petri]] var han sin samtids största psalmdiktare. Han skrev även dikter, till exempel en latinsk dikt om goterna, ''Strategema Gothici Exercitus adversus Darium'' 1559, som senare kom att inspirera [[göticismen]]. | Med [[Olaus Petri]] var han sin samtids största psalmdiktare. Han skrev även dikter, till exempel en latinsk dikt om goterna, ''Strategema Gothici Exercitus adversus Darium'' 1559, som senare kom att inspirera [[göticismen]]. | ||
Laurentius Petri Gothus utnämndes till [[hovpredikant]] efter sin hemkomst 1561. Från 1566 var han professor i grekiska i Uppsala. Han var en av de viktigare redaktörerna för [[1567 års psalmbok]], och i [[1572 års psalmbok]]sutgåva. I december 1574 utsågs han av kung Johan III till [[ärkebiskop]] trots att han inte fick majoritet av valkollegiet. Det har säkert bidragit att han antog kungens förslag som skulle leda till ett försök att återföra Sverige till katolicismen. Det tog sig främst uttryck i liturgiska former och mötte stort motstånd. Han närmade sig sålunda [[katolicism]]en och lät sig vigas på [[Romersk-katolska kyrkan|katolsk]]t vis (smord i juli 1575). | Laurentius Petri Gothus utnämndes till [[hovpredikant]] efter sin hemkomst 1561. Från 1566 var han professor i grekiska i Uppsala. Han var en av de viktigare redaktörerna för [[Then Swenska Psalmeboken (1567)|1567 års psalmbok]], och i [[1572 års psalmbok]]sutgåva. I december 1574 utsågs han av kung Johan III till [[ärkebiskop]] trots att han inte fick majoritet av valkollegiet. Det har säkert bidragit att han antog kungens förslag som skulle leda till ett försök att återföra Sverige till katolicismen. Det tog sig främst uttryck i liturgiska former och mötte stort motstånd. Han närmade sig sålunda [[katolicism]]en och lät sig vigas på [[Romersk-katolska kyrkan|katolsk]]t vis (smord i juli 1575). | ||
Laurenitus Petri Gothus anslöt sig med övertygelse till de förmedlingssträvanden, som tog sig uttryck i ''[[Johan III:s Ordinantia]]'' och [[liturgi]], vars förord han sannolikt författat och som han försvarade på riksdagen år 1577. Redan året därpå bröt han dock med den liturgiska rörelsen och riktade kritik i skriften ''[[Contra novas papistarum machinationes]]''. | Laurenitus Petri Gothus anslöt sig med övertygelse till de förmedlingssträvanden, som tog sig uttryck i ''[[Johan III:s Ordinantia]]'' och [[liturgi]], vars förord han sannolikt författat och som han försvarade på riksdagen år 1577. Redan året därpå bröt han dock med den liturgiska rörelsen och riktade kritik i skriften ''[[Contra novas papistarum machinationes]]''. | ||
Versionen från 26 augusti 2024 kl. 12.31
Laurentius Petri Gothus (Lars Petersson), född 1529/30 i Söderköping, Östergötland (därav tillnamnet), död 12 februari 1579 i Uppsala, var en svensk ärkebiskop (1574–1579) och psalmdiktare. Han är även känd som Laurentius Petri den yngre till skillnad från svärfadern Laurentius Petri Nericius.
Biografi
Laurentius Petri Gothus bedrev studier vid Wittenbergs universitet från 12 juli 1546, med stöd av hertig Erik (sedermera Erik XIV). Blev där lärjunge till Philipp Melanchthon samt magister 10 febr 1558 .
Med Olaus Petri var han sin samtids största psalmdiktare. Han skrev även dikter, till exempel en latinsk dikt om goterna, Strategema Gothici Exercitus adversus Darium 1559, som senare kom att inspirera göticismen.
Laurentius Petri Gothus utnämndes till hovpredikant efter sin hemkomst 1561. Från 1566 var han professor i grekiska i Uppsala. Han var en av de viktigare redaktörerna för 1567 års psalmbok, och i 1572 års psalmboksutgåva. I december 1574 utsågs han av kung Johan III till ärkebiskop trots att han inte fick majoritet av valkollegiet. Det har säkert bidragit att han antog kungens förslag som skulle leda till ett försök att återföra Sverige till katolicismen. Det tog sig främst uttryck i liturgiska former och mötte stort motstånd. Han närmade sig sålunda katolicismen och lät sig vigas på katolskt vis (smord i juli 1575).
Laurenitus Petri Gothus anslöt sig med övertygelse till de förmedlingssträvanden, som tog sig uttryck i Johan III:s Ordinantia och liturgi, vars förord han sannolikt författat och som han försvarade på riksdagen år 1577. Redan året därpå bröt han dock med den liturgiska rörelsen och riktade kritik i skriften Contra novas papistarum machinationes.
År 1576 lät han utge en ny psalmbok, och 1577 Luthers lilla katekes.
Han var gift med Margareta Larsdotter, dotter till företrädaren på ärkebiskopsstolen Laurentius Petri Nericius. De hade två döttrar. Brorsonen Laurentius Paulinus Gothus blev ärkebiskop 1637.
Psalmer
- En syndig man (Göteborgspsalmboken 1650, 1695 nr 251, 1937 nr 254) Finns på Wikisource
- Hela världen klagar sig (1695 nr 399)
Han är också representerad i den danska Psalmebog for Kirke og Hjem.
Se även
| Företrädare: Laurentius Petri Nericius |
Ärkebiskop i Uppsala 1574–1579 |
Efterträdare: Andreas Laurentii Björnram |
Källor
- Laurentius Petri Gothus i Svenskt biografiskt lexikon, Band 22, sid 385, 1977-1979
- Svenska män och kvinnor
- Svensk uppslagsbok Bd 16 spalt 1047