Hur ljuvt det är att komma: Skillnad mellan sidversioner
Vadmal (diskussion | bidrag) m (Kategori Psalmer) |
Vadmal (diskussion | bidrag) m (→Publicerad i: ekumeniska) |
||
| Rad 22: | Rad 22: | ||
*[[Finlandssvenska psalmboken (1943)]] som nr 178. | *[[Finlandssvenska psalmboken (1943)]] som nr 178. | ||
*[[Frälsningsarméns sångbok 1968]] som nr 237 under rubriken "Det Kristna Livet - Andakt och bön". | *[[Frälsningsarméns sångbok 1968]] som nr 237 under rubriken "Det Kristna Livet - Andakt och bön". | ||
*[[Den svenska psalmboken | *Den ekumeniska delen av [[Psalm_1–325_i_den_ekumeniska_psalmboken|Den svenska psalmboken 1986]], [[1986 års Cecilia-psalmbok]], [[Psalmer och Sånger 1987]], [[Segertoner|Segertoner 1988]] och [[Frälsningsarméns sångbok 1990]] som nr 80 under rubriken "Helg och gudstjänst". | ||
*[[Finlandssvenska psalmboken (1986)]] som nr 178 under rubriken "Gudstjänsten" | *[[Finlandssvenska psalmboken (1986)]] som nr 178 under rubriken "Gudstjänsten" | ||
*[[Virsikirja|Finska psalmboken 1986]] som nr 196 under rubriken "Guds ord" | *[[Virsikirja|Finska psalmboken 1986]] som nr 196 under rubriken "Guds ord" | ||
Nuvarande version från 28 juni 2015 kl. 18.19
Mall:Tonnamn-BbH Hur ljuvt det är att komma är en psalm om gudstjänsten av Johan Ludvig Runeberg från 1857. Utgavs 1881 i "Sex andliga sånger med text av Johan Ludvig Runeberg". Psalmen är tydligt inspirerad av 84:e psaltarpsalmen ("Hur ljuvliga är inte dina boningar, Herre Sebaot"). Så skön och ljuvlig är utgår också från samma psaltarpsalm.
I de finländska psalmböckerna har psalmen en melodi av Toivo Kuula 1918. I den finska psalmboken togs psalmen med 1986.
I Den svenska psalmboken är melodin av Isidor Dannström 1881 i C-dur (koralboken BMall:Musik-dur), 6/8 takt.
Alternativ melodi av Johan Georg Lotscher 1795, också i C-dur men 4/4-takt (sjungs framför allt till Jag lyfter mina händer). I Koralbok för Nya psalmer, 1921 anges att a-melodin som också används till psalmen "Jag lyfter mina händer" är komponerad av Melchior Teschner 1613 och b-melodin har ett ursprung i Böhmiska Brödraförsamlingen.
Inför 1986 års utgåva av Den svenska psalmboken bearbetades psalmen obetydligt, men pluralformerna av verben har tagits bort och ordet "helgedom" i vers 3 bytts ut mot "rikedom".
Publicerad i
- Metodistkyrkans psalmbok 1896 som nr 2 under rubriken "Begynnelsepsalmer".
- Svensk söndagsskolsångbok 1908 som nr 91 under rubriken "Sabbatsdagen".
- Svenska Missionsförbundets sångbok 1920 som nr 488 under rubriken "Guds rike och församlingen. - Guds församling".
- Nya psalmer 1921, tillägget till 1819 års psalmbok som nr 561 och b under rubriken "Kyrkan och nådemedlen: Ordets ämbete och församlingslivet: Vilodagen och gudstjänsten".
- Svenska Frälsningsarméns sångbok 1922 som nr 3 under rubriken "Inledningssånger och psalmer".
- Sionstoner 1935 som nr 3 under rubriken "Inledning och bön".
- Nordisk Sång som nr 16a under rubriken "Inledning".
- 1937 års psalmbok som nr 210 under rubriken "Helg och gudstjänst".
- Finlandssvenska psalmboken (1943) som nr 178.
- Frälsningsarméns sångbok 1968 som nr 237 under rubriken "Det Kristna Livet - Andakt och bön".
- Den ekumeniska delen av Den svenska psalmboken 1986, 1986 års Cecilia-psalmbok, Psalmer och Sånger 1987, Segertoner 1988 och Frälsningsarméns sångbok 1990 som nr 80 under rubriken "Helg och gudstjänst".
- Finlandssvenska psalmboken (1986) som nr 178 under rubriken "Gudstjänsten"
- Finska psalmboken 1986 som nr 196 under rubriken "Guds ord"
| |||||
Ursprungligen hämtad från Wikipedia (https://sv.wikipedia.org/wiki/Hur_ljuvt_det_är_att_komma) --av --Vadmal (diskussion) 28 juni 2015 kl. 18.10 (UTC) och redigerad.