Min själ skall lova Herran: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 39: Rad 39:
*Den ekumeniska delen av [[Psalm_1–325_i_den_ekumeniska_psalmboken|Den svenska psalmboken 1986]], [[1986 års Cecilia-psalmbok]], [[Psalmer och Sånger 1987]], [[Segertoner|Segertoner 1988]] och [[Frälsningsarméns sångbok 1990]] som nr 9 under rubriken "Lovsång och tillbedjan".
*Den ekumeniska delen av [[Psalm_1–325_i_den_ekumeniska_psalmboken|Den svenska psalmboken 1986]], [[1986 års Cecilia-psalmbok]], [[Psalmer och Sånger 1987]], [[Segertoner|Segertoner 1988]] och [[Frälsningsarméns sångbok 1990]] som nr 9 under rubriken "Lovsång och tillbedjan".
*[[Lova Herren 1988]] som nr 15 under rubriken "Guds lov".
*[[Lova Herren 1988]] som nr 15 under rubriken "Guds lov".
==Källor==


==Externa länkar==
==Externa länkar==

Versionen från 22 juli 2015 kl. 12.44

Min själ skall lova Herran (Nun lob, mein Seel, den Herren) är en lovpsalm av Johann Graumann Poliander (även Gramann eller Gromann), skriven 1530 och utgiven som ett blad i Nürnberg 1540 samt i Hans Kugelmanns bok ”Concentus novi trium vocum accomodati”, utgiven i Augsburg 1540. I båda dessa utgåvor har psalmen 4 verser om 12 rader, även i Unverfälscher Liedersegen 1851. En 5:e vers (Sey Lob und Preis mit Ehren,)finns i ett blad tryckt i Nürnberg ca 1555 och finns även i Burg's Gesang-Buch, 1746


   Lauxmann, in Koch, viii. 316-320, quotes Martin Chemnitz, 15V5, as stating that it was written in 1525 at the request of the Margrave Albrecht, as a version of his favourite Psalm, and as saying that himself (i.e. Chemnitz) heard the Margrave joyfully ringing it on his death-bed. Lauxmann adds that it was used by Gustavus Adolphus on April 24, 1632, at the first restored Protestant service at Augsburg. It was also sung by the inhabitants of Osnabruck, in Westphalia, as a thanksgiving at the close of the Thirty Years' War on Oct. 25, 1648, &c. 


troligen utgiven år 1540. Melodin (G-dur, 6/4) trycktes i x och är troligen komponerad av denne eller möjligen bearbetad för att passa denna text. Ofta anges den härstamma från 1400-talet. Samma melodi används till En Fader oss förenar, Han kommer i sin kyrka, Gud gav i skaparorden, O Herre, du som säger och Upp, psaltare och harpa.

Psalmen består av fyra långa verser och bygger på Psaltaren 103 (”Lova Herren, min själ, och förgät icke vad gott han har gjort”). Det är en ljus text, trots tal om synd och förgänglighet, för ”Herrens nåd varar i evighet”. Texten översattes, troligen av Laurentius Petri Nericius, för ”Then Swenska Psalmboken” år 1562 (ej officiellt antagen psalmbok). Översättningen kom in i 1695 års psalmbok med titelraden "Min siäl skal lofwa Herran".

Psalmen bearbetades av Johan Olof Wallin år 1816 och kom därefter även in i 1819 års psalmbok och 1937 års psalmbok.

År 1982 bearbetades den ytterligare av Britt G. Hallqvist för 1986 års psalmbok.

Original psalmtext

Nun lob mein Seel den Herren
Was in mir ist den Namen sein
Sein wolthat thut Er meren
Vergiss es nit, O herze mein
Hat dir dein Sünd vergeben,
Vud hailt dein Schwachhait gross:
Erreth dein armes leben.
Rimbt dich in seinen schoss,
Mit rechtem trost beschüttet,
Verjüngt dem Udler gleich.
Der köng schafft recht, behütet
Die lebenden im reich.

Publicerad i

Källor

Externa länkar

Se även


Wikisource
Texten till Min själ skall lova Herran finns på Wikisource.



Ursprungligen hämtad från Wikipedia (https://sv.wikipedia.org/wiki/Min_själ_skall_lova_Herran) --av --Vadmal (diskussion) 25 juni 2015 kl. 18.10 (UTC) och redigerad.