Den svenska psalmboken (1530)

Någre Gudhelige Wijsor är titeln på en psalmbok, utgiven 1530. Den fullständiga titeln är Wijsor, Någre gudhelige, uthdragne aff then helga skrift, the ther tiena til at siungas i then christel. församblingen: Stocholm

Av psalmboken finns ett nästan fullständigt fragment på Kungl. Biblioteket. Ett exemplar av psalmboken fanns även i Elias Brenners bibliotek men förlorades sannolikt vid branden in det Rålambska biblioteket 1571. Boken är dock beskriven i Den swänska Mercurius.

Göteborgsfragmentet

1871 återfann G.E. Klemming ett nästan fullständigt exemplar som han gav ut i faksimil. Psalmerna 1-7 och nr 10 fanns i Den svenska psalmboken (1526), nr 8 och 9 är nytillkomna, liksom de 5 sista. De 10 första tillskrivs Olaus Petri och de fem följande Olaf Svensson enligt Erik Persson Intressant är att samtliga tio psalmer tas med i 1695 års psalmbok, 159 år senare och samtliga finns redan i Swedbergs psalmbok (1694).

1536 refererar till 1536 års psalmbok, 1695 till 1695 års psalmbok och 1986 till 1986 års psalmbok

Nr	Titelrad	Nr i 1536	Nr i 1695	Nr i 1986
1	O Fadher wåår barmhertigh och godh	19	188	372	Kanske Olaus Petri
2	THen som wil en Christen heta	18	2		Kanske Olaus Petri
3	O Jesu Christ som mandom togh	20	120	33	Olaus Petri 1526
4	O Herre gudh aff himmelrich, wij	21	31	Ur Achtliederbuch	Övers Laurentius Petri Nericius
5	Wij troo på alzmectig gudh	5	4		Övers Olaus Petri 1530
6	Vij som leffue på werlden här	22	398
7	Uar gladh tu helga Christenheet	25	123
8	Forbarma tich gudh öffuer mich	10	60
9	Jesus Christus är wor helsa	23	14	387
10	Een iomfru födde jtt barn j dagh	26	127	124

Handskrivna psalmen

På sista sidan finns en handskriven psalm som är känd endast från två betydligt senare källor, ett Linköpingstryck från 1600-talet och en, i andra hand bevarad uppteckning, från 1700-talet. Den lyder (med moderniserad stavning), enligt Perssons utgåva

I Betlehem skedde herdomen män 
de funno som engelen sade,
Mariam, Josef och hennes son,
den hon i krubbona lade.
De beryktade om barnet det de var dem sagt,
förkunnom ock vi med alla makt,
att frälsaren är oss födder;
av Maria jungfru ren
vart han födder utan allt men,
för vår skull pinter och mödder

När Guds son var kommen i menniskohamn,
strax ville han lagen hålla;
han lät sig omskära och giva sig namn,
Jesus månde de honom kalla;
Jesus betyder frälsarenamn,
det skolom vi kärliga tag i famn,
med trona fasta och rena.
Ej är annat namn menniskom givet,
där vi av hava det eviga livet.
Utan Jesu namn allena.

De vise män av österland,
funno de uppå ena stjärna
en nyföddan vara, som med sin hand
allting kan regera och värna.
De sökte honom i Jerusalem
och funno så honom i Betlehem,
som skriften och stjärnan utviste.
De offrade honom rökelse, myrram och guld,
de kände honom för sin frälserman huld
Pris vare dig O Jesu Kriste!

Andra delen

Samt ytterligare 5 visor enligt beskrivningen av Brenners exemplar:

11	O Rom går det nu så med tig	236
12	Ach Gud hwem skal jag klaga	249
13	Gud Fader wele wi prisa	237
14	O Ewige Gud af ewighet	—
15	Herre Christ Guds Faders ende Son	119

Nr 8 finns i Olaus Petris handbok från 1529. Enligt Sverker Ek så är troligen nr 9–10 och 15 påverkade av danska översättningar från tyskan i Malmöpsalmboken 1528. Även titeln på psalmboken är mycket likt Malmöpsalmboken. Alla visorna finns i 1536 års upplaga.

Museets exemplar

Boken finns i nyutgåva, inbunden, i faksimil i museet, utgiven av Erik Persson på Centrums Förlag i Göteborg, tryckt hos Börtzells, EssElTe i Stockholm, 1937. Har ett förord av Erik Persson och en lång kommentar, sannolikt av G.E. Klemming. Museet har dessutom ett häftat ex från 1939 med klisterlapp över förlaget med texten "Bokförlaget Litteris, Stockholm 1939". Inlagan verkar vara identisk med den från 1937.

Se även

• Faksimil finns digitalt och som fysisk bok i museet.
• Den svenska psalmboken (1526)
• Den svenska psalmboken (1536)

Källor

• Den svenska psalmboken (1536), efterskrift
• Sverker Ek: Våra första psalmböcker

---