Koralernas drottning
Originaltexten av Nicolai är Wie schön leuchtet der Morgenstern.
Melodin användes i Sverige redan på 1600-talet. I 1921 års koralbok med 1819 års psalmer används Nicolais text för första gången i Johan Ludvig Runebergs version med titelraden Hell, morgonstjärna, mild och ren.
Användning
Melodin används i svenska psalmböcker bland annat till:
- Du morgonstjärna mild och ren (1697 års koralbok nr 131, Nya psalmer (1921) nr 509, 1986 års psalmbok nr 478), nära översättning av Nicolais original. År 1986 med "melodivariant".
- Var hälsad, sköna morgonstund, nr 55 i 1819 års psalmbok och 1940 års koralbok med text av Johan Olof Wallin i Haeffners arrangemang och nr 119 i 1986 års psalmbok.
- Ett, Jesu(s), än påminner jag (1940 nr 459, 1986 nr 498)
- Hur snabbt, o Gud, vår tid förgår (1695 nr 137, 1986 nr 515) variant
- Nu segrar alla trognas hopp (1819 och 1940 nr 69, 1986 nr 132), text av Samuel Hedborn, bearbetad av Wallin.
- Så skön går morgonstjärnan fram (1819 nr 484, 1940 nr 586, 1986 nr 319), text av Wallin
- Vak upp, min själ, och var ej sen (1695 nr 360, 1819 nr 430, 1940 nr 430), text av Haqvin Spegel, bearbetad av Wallin.
- Vår tid är ganska flyktig här (1819 nr 412, 1940 nr 466), text av okänd, översättning av Jesper Svedberg.
Musikaliska Bearbetningar
Nicolais frirytmiska melodi är oftast förenklad i sångböcker och sångpraxis. Bearbetningarna under barocken och romantiken har i regel en 4/4 dels takt som grund. Vad gäller tyska psalmböcker var det Evangelisches Kirchengesangbuch (1950) som först återvände till originalsättningen.
Betydande musikalisk bearbetning finna i Johann Sebastian Bachs Choralkantate (Koralkantat) Wie schön leuchtet der Morgenstern, BWV 1 und sein koralförspel för Orgel BWV 739.
- Wilhelm Friedemann Bach skrev en kantat Wie schön leuchtet der Morgenstern (F 82).
- Dietrich Buxtehude (1637–1707) setzte es in der Choral-Fantasie für Orgel Wie schön leuchtet der Morgenstern BuxWV 223 um.
- Christian Geist (1640–1711) setzte den Text für Sopran, zwei Violinen, Viola da gamba und basso continuo.
- Felix Mendelssohn Bartholdy (1809–1847) verfasste einen Choralsatz als Teil seines unvollendeten Oratoriums Christus.
- Niels Gade (1817–1890) und andere schrieben Choralvorspiele für Orgel mit diesem Titel.
- Max Reger schuf die Phantasie über den Choral „Wie schön leucht’ uns der Morgenstern“ op. 40,1.
- Ernst Pepping (1901–1981) skrev 1933 en Partita über den Choral „Wie schön leuchtet der Morgenstern“.[1]
- Naji Hakim komponerade 2008 Wie schön leuchtet der Morgenstern, Variationer för Oboe (Flöte, Violine) und Orgel.[2]
mini|Die Könige, aus: Weihnachtslieder Opus 8,3. Die Klavierbegleitung stellt den Choral dar. Das dritte Weihnachtslied Die Könige (2. Fassung von 1870) aus dem Opus 8 von Peter Cornelius (1824–1874), das in drei Strophen das Erscheinen der Heiligen Drei Könige an der Weihnachtskrippe in Bethlehem am Tag Epiphanie beschreibt, verwendet den Choral als Klavierbegleitung zu einer völlig eigenständigen Liedmelodie für Sologesang.
Die erste Strophe wird in der Komposition für Streichorchester, Hale Bopp von Graham Waterhouse, die vom Großen Kometen des Jahres 1997 inspiriert wurde, von einem Knabensopran gesungen.
Im Jahr 2000 wurden elf dieser Werke von Torsten Laux auf einer Orgel-CD eingespielt.[3]
Källor
- Psalmböckerna
- Tyska wikipedia