Melodi Enchiridion 1
Melodi nummer ett i Erfurter Enchiridion
Melodi nummer ett i Erfurter Enchiridion
Melodin är tysk från 1200-talet. Den användes ursprungligen till en korsfararpsalm från samma tid. Melodin, som bearbetades av Martin Luther, är hämtad från 11- 1200-talets folkliga Kyrie eleison, till exempel en av Heinrich Laufenberg. Melodin ändrades ganska snart genom höjning av ledton för att närma sig kyrkotonarten. [1]
Melodin
I originalet satt i F-dur med C-klav 2/2 takt.
Användning
- In gottes namen faren wir, 1562 men hänvisad till redan i Erfurter Enchiridion 1524
- Dys synd die heylgen zehn gebot
- Desse äro de tio bud, 1697 års koralbok (nr 1), C-klav, men med något utjämnad rytm.
- In gottes namen faren wir
- I Haeffners koralbok har den svenska psalmen nr 142 (Betraktom väl de tio bud) är den satt i C-dur men samma utjämnade rytm som i 1697 i 4/4 takt, tidigare var den 2/2. I dennas del 2 finns anteckningar som noterar en variant på de första 3 takterna som, enligt Haeffner, "förekommer i åtskilliga Svenska Choralböcker". Dessutom finns 3 takter för fjärde strofen i original, dvs Luthers egna. Det finns dessutom i del 2, som nr 1, en helt annan melodi till denna psalm, även den av M Luther. Denna variant gäller som första efter Nya psalmer (1921)