Evangeliska fosterlandsstiftelsen
Bibelsynsstriden i slutet av 1960-talet
I slutet av 1960-talet pågick ytterligare en bibelsynsdebatt inom EFS, till innehållet mycket lik den som varit 1911. I samband med att Johannelund skulle flytta till Uppsala och inleda ett samarbete med Uppsala universitet ansåg rektorn Torsten Nilsson att det var aktuellt att reflektera över den rådande bibelsynen i rörelsen. Nilssons egen metod för att tolka Bibeln kan i efterhand klassas som moderat historisk-kritisk, där han själv ansåg att skriften behövde tolkas kristologiskt och soteriologiskt (ur frälsningsavsikt).
Större delen av EFS riksstyrelse ställde sig bakom Nilssons syn, men ett antal ledamöter var mycket kritiska. Detta ledde till en utdragen debatt i tidningen Budbäraren och EFS i Västerbottens tidning Vårt budskap. Kritikerna riktade anklagelser mot Nilsson samt Johannelundslärarna Birger Olsson och Agne Nordlander. Hårdast var dock kritiken mot Torsten Nilsson. Denne valde att 1969 lämna sina uppdrag inom EFS eftersom han inte längre upplevde att han hade styrelsens enhälliga stöd. Tolv ledamöter uttalade i Budbäraren sitt stöd för Nilsson, medan fyra ledamöter reserverade sig mot detta.
Effekterna av bibelsynsdebatten blev även att teologie doktor David Hedegård lämnade sitt medlemskap i EFS och blev en av medgrundarna till Stiftelsen Biblicum, som skulle verka för att bevara en mer traditionell bibelsyn. En mindre grupp predikanter från Västerbotten, bland annat Tore Nilsson, lämnade EFS och grundade Lutherska bibelstudiestiftelsen.[1][2]
Mötet med framgångsteologin
Under 1980-talet etablerade sig Livets Ord i Uppsala och började värva medlemmar, varav somliga från EFS. Med Livets Ord spreds den så kallade framgångsteologin, vilken också påverkade EFS i olika delar av landet. Som ett svar på detta publicerade EFS-förlaget under 1980-talet ett antal böcker mot framgångsteologin och evenemang med kopplingar till framgångsteologin förbjöds annonsera i Budbäraren. Spänningarna som uppstod under den första tiden har dock kommit att avta under de mer än 20 år som gått och på vissa håll har också försoningsprocesser påbörjats.[3]
Nyplantering
Sedan 2003 arbetar EFS aktivt som rörelse med nyplantering av missionsföreningar och EFS-grupper. Nya gemenskaper har bland annat startats i Uppsala, Hisingen, Timrå och Stockholm.
Kända medlemmar
Lina Sandell var åren 1861-1864 anställd av EFS[4] för att översätta andras verk och göra egna sånger. Hon skrev över 1 700 dikter och psalmer, bland annat några av de mest kända svenska psalmtexterna: Tryggare kan ingen vara, Blott en dag, Jesus för världen givit sitt liv samt Jag kan icke räkna dem alla. Från 1889 var hon redaktör för EFS uppbyggelsetidskrift Barnens vän.
Åren 1906–1918 var Axel Rappe, en av Sveriges mest framgångsrika officerare under slutet av 1800-talet, stiftelsens ordförande.
Utbildning
EFS har sin bakgrund i den väckelserörelse som kallats "läseriet" utifrån den starka betoningen av den enskildes läsande av Bibeln och utläggningar av denna. Därför är det naturligt att folkbildning har och har haft en stark ställning inom rörelsen. I dag driver man en högskola, Johannelunds teologiska högskola, och åtta folkhögskolor: Glimåkra, Hagaberg, Hjälmared, Åredalen, Mellansel, Solvik, Strömbäck och Sundsgården.
Källor
- I detta tecken : Evangeliska fosterlands-stiftelsen 1856-2006 Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
- Hyddor och helgedomar i huvudstaden. Väckelserörelsens byggnader i Stockholm 1840–1990 Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
- Med Smak av Nåd, red. Tomas Nygren, Örebro: Libris 2000, Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
- ↑ I Detta Tecken, Allan Hofgren med flera, Uppsala: EFS Läser 2006, ss 60-61
- ↑ "Hur Min Bibelsyn Har Förändrats", Birger Olsson i Nygren 2000 s. 123
- ↑ I Detta Tecken, Allan Hofgren med flera, Uppsala: EFS Läser 2006, ss 68-69
- ↑ ”En av Sveriges mest älskade psalmdiktare”. Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. 12 oktober 2012. http://www.dagen.se/livsstil/en-av-sveriges-mest-%C3%A4lskade-psalmdiktare-1.112555.Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
Se även
- Gelfgren, Stefan (2003). Ett utvalt släkte: Väckelse och sekularisering - Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen 1856-1910. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
- Gelfgren, Stefan (2006). De osedda dagar: Om EFS identitet, framtid och historia. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
- Larspers, Torbjörn (2012) Konfessionalitet och medbestämmande. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens struktur och den nyevangeliska väckelserörelsens regionala nivå fram till 1922., 2012
- Lundqvist, Karl Axel (1977). Organisation och bekännelse: Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen och Svenska kyrkan 1890-1911. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
- Lundqvist, Karl Axel (1982). EFS i demokratins tidevarv: Utvecklingen som inomkyrklig rörelse 1918-1927. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
- Lundqvist, Karl-Axel (2008), Från prästvälde till lekmannastyre. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen som inomkyrklig lekmannarörelse i Skelleftebygden 1875-1923 speglat i riksperspektivet.
- Wiklund, Henry (1979). Predikant pastor präst: EFS samfundsproblematik 1940-1972. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
- Spegel för ett Sekel:1884 1984: EFS i Lund 100 år. Lund 1984. LIBRIS-ID:465186
- EFS - officiell webbplats
- Johannelunds teologiska högskola
- EFS barn- och ungdomsorganisation Salt
| |||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||
