Finlandssvenska psalmboken: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
(17 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Infobox bokserie
'''''Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland''''' är den svenskspråkiga [[psalmbok]]en som används i svensk- och tvåspråkiga församlingar i den [[evangelisk-lutherska kyrkan i Finland]].<ref name=":1">[https://psalmbok.fi/ Psalmbok Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland]</ref>
|bokserie      = Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
|bild          =
|bildtext      =
|författare    =
|illustratör  =
|omslagsbild  =
|land          = Finland
|ospråk        = Svenska
|genre        = [[psalmbok]]
|förlag        =
|utgiven      = 1886-
|typ          =
|antal        =
}}
'''''Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland''''' är den svenskspråkiga [[psalmbok]]en som används i svensk- och tvåspråkiga församlingar i den [[evangelisk-lutherska kyrkan i Finland]].<ref name=":1">{{Webbref|url=https://psalmbok.fi/|titel=Psalmbok|datum=|utgivare=Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland}}</ref>


Eftersom Finland efter [[Finska kriget|Finska krige]]<nowiki/>t år 1809 blev ett storfurstendöme under Ryssland, var det inte heller självklart att Sveriges psalmbok också skulle vara det svenskspråkiga Finlands officiella psalmbok. Det kom fram förslag, bland annat av Finlands ärkebiskob [[Jacob Tengström]], att man kunde väl använda den nya svenska psalmboken, "Wallinska psalmboken" i de svenska församlingarna i Finland, eller att den kunde användas som grund för en ny, egen finlandssvensk psalmbok.<ref name=":2"/> Den wallinska psalmboken ([[1819 års psalmbok|1819 års svenska psalmbok]]) inte kunde antas som en officiell psalmbok Finland, utan den karolinska psalmboken ([[1695 års psalmbok]]) fortsatte att användas i ända till 1886.<ref name=":2" />
Eftersom Finland efter Finska kriget år 1809 blev ett storfurstendöme under Ryssland, var det inte heller självklart att Sveriges psalmbok också skulle vara det svenskspråkiga Finlands officiella psalmbok. Det kom fram förslag, bland annat av Finlands ärkebiskob [[Jacob Tengström]], att man kunde väl använda [[1819 års psalmbok|den nya svenska psalmboken]], "Wallinska psalmboken" i de svenska församlingarna i Finland, eller att den kunde användas som grund för en ny, egen finlandssvensk psalmbok.<ref name=":2"/> Den [[1819 års psalmbok|wallinska psalmboken]] kunde inte antas som en officiell psalmbok Finland, utan den karolinska psalmboken ([[1695 års psalmbok]]) fortsatte att användas i ända till 1886.<ref name=":2" />


== Psalmboken 1886 ==
== Psalmboken 1886 ==
Första initiativet att förnya psalmboken kom vid reformationsjublileet 1817, och man beslöt att tillsatta en kommitté för arbetet. Det dröjde ända till 1853 då en ny kommittè tillsattes.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=Pajamo|förnamn=Reijo|titel=Hymnologian peruskurssi|år=1991|sid=86|datum=|isbn=952-9658-01-X|utgivare=Sibelius-akatemia|språk=fi}}</ref>  
Huvudartikel [[Finlandssvenska psalmboken (1886)]]
 
Första initiativet att förnya psalmboken kom vid reformationsjublileet 1817, och man beslöt att tillsatta en kommitté för arbetet. Det dröjde ända till 1853 då en ny kommittè tillsattes.<ref name=":0">Pajamo Reijo Hymnologian peruskurssi, 1991, sid 86</ref>
 
Kommittén bestod av
* [[Edvard Bergenheim|Edward Bergenheim]], ärkebiskop, ordförande,
* [[Carl Gustaf Ottelin|Carl Gustav Ottelin]], biskop
* [[Robert Frosterus|Robert Valentin Frosterus]], biskop
* [[Lars Stenbäck]], rektor
* [[Bengt Olof Lille]], professor
* [[Johan Ludvig Runeberg]], lektor.
 
Tre av kommitténs medlemmar, Runeberg, Stenbäck och Lille skulle utarbeta var sitt förslag till en ny psalmbok. Det blev bara Runeberg som gav ut ett [[Finlandssvenska psalmboksförslaget (1857)|förslag 1857]] ('''i museet'''), och den gjorde grunden för den blivande psalmboken. Senare blev även biskop [[Frans Ludvig Schauman]] och professor [[Zacharias Topelius]] medlemmar i kommittén. Kommittén utarbetade flera förslag tills den sista blev klar 1878. och den nya psalmboken, ''[[Svensk Psalmbok för de evangelisk-lutherska församlingarne i Storfurstendömet Finland]]''. kunde antas av [[Finländska kyrkomötet (1886)|kyrkomötet 1886]]. Den var den första  egna svenska psalmboken för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland I samma kyrkomöte antogs den nya finspråkiga psalmboken.<ref name=":3">Karl-Johan Hansson Runeberg och psalmboken, 1980 sid 41-51 Kommunion och kommunikation Stiftelsen för Åbo Akademi forskningsinstitut</ref>


Kommittén bestod av ärkebiskop [[Edvard Bergenheim|Edward Bergenheim]] som ordförande, biskopar [[Carl Gustaf Ottelin|Carl Gustav Ottelin]] och [[Robert Frosterus|Robert Valentin Frosterus]], rektor [[Lars Stenbäck]], professor [[Bengt Olof Lille]] och lektor [[Johan Ludvig Runeberg]]. Tre av kommitténs medlemmar, Runeberg, Stenbäck och Lille skulle utarbeta var sitt förslag till en ny psalmbok. Dock endast kunde Runeberg ge ut ett [[Finlandssvenska psalmboksförslaget (1857)|förslag 1857]], och den gjorde grunden för den blivande psalmboken. Senare blev även biskop [[Frans Ludvig Schauman]] och professor [[Zacharias Topelius]] medlemmar i kommittén. Kommittén utarbetade flera förslag tills den sista blev klar 1878. och den nya psalmboken, ''”Svensk Psalmbok för de evangelisk-lutherska församlingarne i Storfurstendömet Finland”''. kunde antas av Kyrkomötet 1886. Den var den första  egna svenska psalmboken för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, och den antog i samma kyrkomöte som den nya finspråkiga psalmboken.<ref name=":3">{{Bokref|efternamn=Hansson|förnamn=Karl-Johan|titel=Runeberg och psalmboken|datum=|år=1980|sid=41-51|volym=Kommunion och kommunikation|utgivare=Stiftelsen för Åbo Akademi forskningsinstitut|serie=Meddelanden från Stiftelsens för Åbo Akademi Forskningsinstitut|isbn=951-648-612-6}}</ref>
[[Fil:20210114 122724 1886 psalmbok.jpg|miniatyr|Psalmboken 1886, titelsida]]
[[Fil:20210114 122724 1886 psalmbok.jpg|miniatyr|Psalmboken 1886, titelsida]]
I psalmboken fanns 500 psalmer. Av dem var ca 350 hämtade ut den förra psalmboken från år 1695.  Bland ”nya” psalmförfattare fanns [[J. L. Runeberg]], med 45 psalmer, [[Zacharias Topelius]] med 29 psalmer, [[Johan Olof Wallin]] med 14 psalmer, [[Bengt Olof Lille]] fem psalmer, [[Lars Stenbäck]] fyra psalmer och [[Elias Lönnrot]] 3, [[Frans Michael Franzén]] tre psalmer samt av ”gamla” psalmförtattare [[Haquin Spegel|Haqvin Spegel]] med 27 psalmer.<ref name=":3" /> <ref name=":0" />
 
I psalmboken fanns 500 psalmer. De kom ifrån:
* [[1695 års psalmbok|förra psalmboken från år 1695]], 350 psalmer
* [[Johan Ludvig Runeberg]], med 45 psalmer,  
* [[Zacharias Topelius]] med 29 psalmer,  
* [[Johan Olof Wallin]] med 14 psalmer,  
* [[Bengt Olof Lille]] fem psalmer,  
* [[Lars Stenbäck]] fyra psalmer
* [[Elias Lönnrot]] tre psalmer,  
* [[Frans Michael Franzén]] tre psalmer  
* [[Haquin Spegel|Haqvin Spegel]] med 27 psalmer.<ref name=":3" /> <ref name=":0" />
 
== Tillägg 1928 ==
Huvudartikel [[Finlandssvenska psalmboken, tillägg (1928)]]
 
''Tillägg till Svenska Psalmbok för de Evangelisk-lutherska församlingarna i Finland''. Antaget av [[Finska kyrkomötet (1928)|kyrkomötet 1928]].
Teman:
* I  Högtidspsalmer
* II  Kyrkan och kyrkliga handlingar
* III Det kristliga livet
* VI  För särskilda personer, tider och tillfällen
* V  Om de yttersta tingen.
Tillägget [[Finlandssvenska psalmboken, tillägg (1928), innehåll|innehåller 163 psalmer]].


== Psalmboken 1943 ==
== Psalmboken 1943 ==
En ny svensk psalmbok för Finlands evangelisk-lutherska kyrka antogs av Kyrkomötet 1943 samt en ny svensk koralbok 1948. I psalmboken ingick 631 psalmer.. På 1960-talet genomfördes ytterligare en koralrevison.
En ny svensk psalmbok för Finlands evangelisk-lutherska kyrka antogs av Kyrkomötet 1943 samt en ny svensk koralbok 1948. I psalmboken ingick 631 psalmer.. På 1960-talet genomfördes ytterligare en koralrevison.
<ref name=":4">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svensk koralpsalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland|år=1972|sid=|utgivare=Förbundet för svenskt församlinsarbete i Finland r.f.}}</ref>  
<ref name=":4">Svensk koralpsalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, 1972, Förbundet för svenskt församlingsarbete i Finland r.f.</ref>  
<ref>{{Bokref|efternamn=Hansson|förnamn=Karl-Johan|titel=Tradition och förnyelse Fakta och sympunkter inför den finlandssvenska psalmboksrevisionen|datum=|hämtdatum=|år=1977|sid=5|serie=Kyrkans forskningsinstitut Serie B Nr 28|utgivare=Kyrkans forskningsinsitut|isbn=951-693-049-2}}</ref>
<ref>Hansson, Karl-Johan Tradition och förnyelse Fakta och sympunkter inför den finlandssvenska psalmboksrevisionen, 1977 Kyrkans forskningsinstitut Serie B Nr 28</ref>


Även i denna psalmbok är Runeberg den mest representeade författare. Han anges som författare eller översättare för 82 psalmer, av vilka 42 är hans egna psalmer.<ref name=":3" />  Vidare finns det 30 psalmer av Zachris Topelius, 20 av [[Jacob Tegengren]], fem av Lars Stenbcäck och fyra av Elias Lönnrot. De viktigaste svenska psalmförfattare från 1800 talet och senare var Johan Olof Wallin med 22 psalmer, Franz Mikael Franzén 10, [[Paul Nilsson]] 8, [[Lina Sandell|Lina Sandell-Berg]] med 6 och [[Anders Frostenson]] med tre psalmer.<ref name=":4" />
Även i denna psalmbok är Runeberg den mest representerade författare. Han anges som författare eller översättare för 82 psalmer, av vilka 42 är hans egna psalmer.<ref name=":3" />  Vidare finns det 30 psalmer av Zachris Topelius, 20 av [[Jacob Tegengren]], fem av Lars Stenbcäck och fyra av Elias Lönnrot. De viktigaste svenska psalmförfattare från 1800 talet och senare var Johan Olof Wallin med 22 psalmer, Franz Mikael Franzén 10, [[Paul Nilsson]] 8, [[Lina Sandell|Lina Sandell-Berg]] med 6 och [[Anders Frostenson]] med tre psalmer.<ref name=":4" />


Bland nya psalmer i psalmboken fanns ca 20 psalmer, vilka var översatta från finskan, t.ex. tre psalmer av Elias Lönnrot, tre av Simo Korpela, två av [[Wilhelmi Malmivaara]], två av Hilja Haahti samt en av [[Aukusti Valdemar Koskimies|A. V. Koskimes]].<ref name=":4" />
Bland nya psalmer i psalmboken fanns ca 20 psalmer, vilka var översatta från finskan, t.ex. tre psalmer av Elias Lönnrot, tre av Simo Korpela, två av [[Wilhelmi Malmivaara]], två av Hilja Haahti samt en av [[Aukusti Valdemar Koskimies|A. V. Koskimes]].<ref name=":4" />
Rad 38: Rad 56:


Den nuvarande psalmboken antogs av kyrkomötet 1986, på samma gång som den finskpråkiga psalmboken, ''[[Virsikirja|Suomen evankelis-luterilaisen kirkon virsikirja]].'' I den svenskspråkiga psalmboken finns 585 psalmer.
Den nuvarande psalmboken antogs av kyrkomötet 1986, på samma gång som den finskpråkiga psalmboken, ''[[Virsikirja|Suomen evankelis-luterilaisen kirkon virsikirja]].'' I den svenskspråkiga psalmboken finns 585 psalmer.
<ref name=":1" /><ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Svensk Psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Antagen av kyrkomötet februari 1986|år=1987|sid=|utgivare=Församlingsförbundets Förlags Ab|isbn=951-550-328-0}}</ref> Ett tillägg, "Sång i Guds värld" med 146 psalmer, antogs av kyrkomötet 2015.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Sång i Guds värld. Tillägg till Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Antagen av kyrkomötet i november 2015 |år=2016 |sid=|utgivare=[[Fontana Media]]|isbn=978-951-550-810-2}}</ref>
<ref name=":1" /><ref>Svensk Psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Antagen av kyrkomötet februari 1986, 1987</ref>


En stor del av psalmerna ingår inte i Finlands finska psalmbok eller i Svenska kyrkas psalmbok utgiven samma år. Det finlandssvenska särstoffet i psalmboken är ungefär en fjärdedel av psalmerna i psalmboken, och de psalmerna förekommer inte i övriga psalmböcker. Ungefär en lika stor del psalmer är gemensamma för alla de tre psalmböckerna i Finland och Sverige. 45 % av psalmerna är gemensamma med den finska psalmboken och 57 % med den rikssvenska.<ref name=":2" />
En stor del av psalmerna ingår inte i Finlands finska psalmbok eller i Svenska kyrkas psalmbok utgiven samma år. Det finlandssvenska särstoffet i psalmboken är ungefär en fjärdedel av psalmerna i psalmboken, och de psalmerna förekommer inte i övriga psalmböcker. Ungefär en lika stor del psalmer är gemensamma för alla de tre psalmböckerna i Finland och Sverige. 45 % av psalmerna är gemensamma med den finska psalmboken och 57 % med den rikssvenska.<ref name=":2" />


Traditionen att ha en egen svensk psalmbok i Finland är lång. Runeberg och Zacharias Topelius, två av 1800-talets bemärkta finländska kulturpersonligheter, medverkade vid den första psalmbokens tillkomst. De efterkommande generationerna har förvaltat arvet från 1800-talet och fortsatt med psalmboksarbete i Finland. Psalmboken är en del av det finlandssvenska kulturarvet. De svenskspråkiga i Finland är inte rikssvenskar och de har inte heller tillägnat sig den finskspråkiga psalmkulturen på ett sådant sätt att de skulle ha velat översätta den finska psalmboken till svenska.
Traditionen att ha en egen svensk psalmbok i Finland är lång. Runeberg och Zacharias Topelius, två av 1800-talets bemärkta finländska kulturpersonligheter, medverkade vid den första psalmbokens tillkomst. De efterkommande generationerna har förvaltat arvet från 1800-talet och fortsatt med psalmboksarbete i Finland. Psalmboken är en del av det finlandssvenska kulturarvet. De svenskspråkiga i Finland är inte rikssvenskar och de har inte heller tillägnat sig den finskspråkiga psalmkulturen på ett sådant sätt att de skulle ha velat översätta den finska psalmboken till svenska.
== Tillägg 2015 ==
Ett tillägg, "[[Sång i Guds värld]]" med 146 psalmer, antogs av kyrkomötet 2015.<ref>[[Sång i Guds värld]]. Tillägg till Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Antagen av kyrkomötet i november 2015, 2016, Fontana Media</ref>


==Se även==
==Se även==
Rad 52: Rad 73:
== Källor ==
== Källor ==


<ref name=":2">{{Webbref |url=http://users.abo.fi/bsarelin/lecthymn.htm |titel=Relationerna mellan psalmböckerna i Finland och Sverige <!-- bearbetad lectio praecursoria av den 29 januari 1999 --> |författare=[[Birgitta Sarelin]]}}</ref>
<ref name=":2">[http://users.abo.fi/bsarelin/lecthymn.htm Relationerna mellan psalmböckerna i Finland och Sverige [[Birgitta Sarelin]]</ref>
</references>
<references/>


{{psalmse}}
{{psalmse}}

Nuvarande version från 8 oktober 2022 kl. 10.24

Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är den svenskspråkiga psalmboken som används i svensk- och tvåspråkiga församlingar i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.[1]

Eftersom Finland efter Finska kriget år 1809 blev ett storfurstendöme under Ryssland, var det inte heller självklart att Sveriges psalmbok också skulle vara det svenskspråkiga Finlands officiella psalmbok. Det kom fram förslag, bland annat av Finlands ärkebiskob Jacob Tengström, att man kunde väl använda den nya svenska psalmboken, "Wallinska psalmboken" i de svenska församlingarna i Finland, eller att den kunde användas som grund för en ny, egen finlandssvensk psalmbok.[2] Den wallinska psalmboken kunde inte antas som en officiell psalmbok Finland, utan den karolinska psalmboken (1695 års psalmbok) fortsatte att användas i ända till 1886.[2]

Psalmboken 1886

Huvudartikel Finlandssvenska psalmboken (1886)

Första initiativet att förnya psalmboken kom vid reformationsjublileet 1817, och man beslöt att tillsatta en kommitté för arbetet. Det dröjde ända till 1853 då en ny kommittè tillsattes.[3]

Kommittén bestod av

Tre av kommitténs medlemmar, Runeberg, Stenbäck och Lille skulle utarbeta var sitt förslag till en ny psalmbok. Det blev bara Runeberg som gav ut ett förslag 1857 (i museet), och den gjorde grunden för den blivande psalmboken. Senare blev även biskop Frans Ludvig Schauman och professor Zacharias Topelius medlemmar i kommittén. Kommittén utarbetade flera förslag tills den sista blev klar 1878. och den nya psalmboken, Svensk Psalmbok för de evangelisk-lutherska församlingarne i Storfurstendömet Finland. kunde antas av kyrkomötet 1886. Den var den första egna svenska psalmboken för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland I samma kyrkomöte antogs den nya finspråkiga psalmboken.[4]

Psalmboken 1886, titelsida

I psalmboken fanns 500 psalmer. De kom ifrån:

Tillägg 1928

Huvudartikel Finlandssvenska psalmboken, tillägg (1928)

Tillägg till Svenska Psalmbok för de Evangelisk-lutherska församlingarna i Finland. Antaget av kyrkomötet 1928. Teman:

  • I Högtidspsalmer
  • II Kyrkan och kyrkliga handlingar
  • III Det kristliga livet
  • VI För särskilda personer, tider och tillfällen
  • V Om de yttersta tingen.

Tillägget innehåller 163 psalmer.

Psalmboken 1943

En ny svensk psalmbok för Finlands evangelisk-lutherska kyrka antogs av Kyrkomötet 1943 samt en ny svensk koralbok 1948. I psalmboken ingick 631 psalmer.. På 1960-talet genomfördes ytterligare en koralrevison. [5] [6]

Även i denna psalmbok är Runeberg den mest representerade författare. Han anges som författare eller översättare för 82 psalmer, av vilka 42 är hans egna psalmer.[4] Vidare finns det 30 psalmer av Zachris Topelius, 20 av Jacob Tegengren, fem av Lars Stenbcäck och fyra av Elias Lönnrot. De viktigaste svenska psalmförfattare från 1800 talet och senare var Johan Olof Wallin med 22 psalmer, Franz Mikael Franzén 10, Paul Nilsson 8, Lina Sandell-Berg med 6 och Anders Frostenson med tre psalmer.[5]

Bland nya psalmer i psalmboken fanns ca 20 psalmer, vilka var översatta från finskan, t.ex. tre psalmer av Elias Lönnrot, tre av Simo Korpela, två av Wilhelmi Malmivaara, två av Hilja Haahti samt en av A. V. Koskimes.[5]

Psalmboken 1986

Huvudartikel Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (1986)

Den nuvarande psalmboken antogs av kyrkomötet 1986, på samma gång som den finskpråkiga psalmboken, Suomen evankelis-luterilaisen kirkon virsikirja. I den svenskspråkiga psalmboken finns 585 psalmer. [1][7]

En stor del av psalmerna ingår inte i Finlands finska psalmbok eller i Svenska kyrkas psalmbok utgiven samma år. Det finlandssvenska särstoffet i psalmboken är ungefär en fjärdedel av psalmerna i psalmboken, och de psalmerna förekommer inte i övriga psalmböcker. Ungefär en lika stor del psalmer är gemensamma för alla de tre psalmböckerna i Finland och Sverige. 45 % av psalmerna är gemensamma med den finska psalmboken och 57 % med den rikssvenska.[2]

Traditionen att ha en egen svensk psalmbok i Finland är lång. Runeberg och Zacharias Topelius, två av 1800-talets bemärkta finländska kulturpersonligheter, medverkade vid den första psalmbokens tillkomst. De efterkommande generationerna har förvaltat arvet från 1800-talet och fortsatt med psalmboksarbete i Finland. Psalmboken är en del av det finlandssvenska kulturarvet. De svenskspråkiga i Finland är inte rikssvenskar och de har inte heller tillägnat sig den finskspråkiga psalmkulturen på ett sådant sätt att de skulle ha velat översätta den finska psalmboken till svenska.

Tillägg 2015

Ett tillägg, "Sång i Guds värld" med 146 psalmer, antogs av kyrkomötet 2015.[8]

Se även

Källor

[2]

  1. ↑ 1,0 1,1 Psalmbok Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
  2. ↑ 2,0 2,1 2,2 2,3 [http://users.abo.fi/bsarelin/lecthymn.htm Relationerna mellan psalmböckerna i Finland och Sverige Birgitta Sarelin
  3. ↑ 3,0 3,1 Pajamo Reijo Hymnologian peruskurssi, 1991, sid 86
  4. ↑ 4,0 4,1 4,2 Karl-Johan Hansson Runeberg och psalmboken, 1980 sid 41-51 Kommunion och kommunikation Stiftelsen för Åbo Akademi forskningsinstitut
  5. ↑ 5,0 5,1 5,2 Svensk koralpsalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, 1972, Förbundet för svenskt församlingsarbete i Finland r.f.
  6. ↑ Hansson, Karl-Johan Tradition och förnyelse Fakta och sympunkter inför den finlandssvenska psalmboksrevisionen, 1977 Kyrkans forskningsinstitut Serie B Nr 28
  7. ↑ Svensk Psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Antagen av kyrkomötet februari 1986, 1987
  8. ↑ Sång i Guds värld. Tillägg till Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Antagen av kyrkomötet i november 2015, 2016, Fontana Media


Psalmtexter på Wikisource | Hymnologi | Samfund | Religiös Litteratur |
Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Finlandssvenska_psalmboken&oldid=19385"