O store Gud: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
m (puts)
 
(5 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Infobox musikstycke
 
| titel            = O store Gud
'''O store Gud''' är en andlig sång med text från 1885 av [[Carl Boberg]] (1859-1940) som trycktes första gången i [[Mönsterås-Tidningen]] den 13 mars år 1886<ref>{{Webbref |url = http://www.hymntime.com/tch/non/sv/ostoregu.htm|titel = Den ursprungliga melodin spelas i Midi.}}</ref><ref>{{Webbref |url = http://everything2.com/index.pl?node_id=1118653|titel = O Store Gud}}</ref>. Carl Boberg skrev texten efter att ha varit med om ett åskoväder på [[Oknö]], [[Mönsterås]], vid Kalmarsund i Småland. Musiken är en svensk folkmelodi. Den är en av världens mest spridda andliga sånger.<ref>{{webbref|titel=Carl Boberg|url=http://www.ne.se/carl-boberg|utgivare=[[Nationalencyklopedin]]}}</ref>
| transkription    =
| språk            = [[Svenska]]
| översättning    =
| kompositör      = Svensk folkmelodi
| textförfattare  = [[Carl Boberg]]
| musikförlag      =
| övrigt          = Publicerad i [[Mönsterås-Tidningen]] [[13 mars]] [[Musikåret 1886|1886]]
}}
'''O store Gud''' är en andlig sång med text från 1885 av [[Carl Boberg]] (1859-1940) som trycktes första gången i [[Mönsterås-Tidningen]] den 13 mars år 1886<ref>{{Webbref |url = http://www.hymntime.com/tch/non/sv/ostoregu.htm|titel = Den ursprungliga melodin spelas i Midi.}}</ref><ref>{{Webbref |url = http://everything2.com/index.pl?node_id=1118653|titel = O Store Gud|hämtdatum = 19 mars 2009}}</ref>. Carl Boberg skrev texten efter att ha varit med om ett åskoväder på [[Oknö]], [[Mönsterås]], vid Kalmarsund i Småland. Musiken är en svensk folkmelodi. Den är en av världens mest spridda andliga sånger.<ref>{{webbref|titel=Carl Boberg|url=http://www.ne.se/carl-boberg|utgivare=[[Nationalencyklopedin]]|hämtdatum=16 augusti 2014}}</ref>


== Bakgrund ==
== Bakgrund ==
Sången trycktes i [[Sanningsvittnet]] den 16 februari 1891 och översattes 1907 till tyska av Manfred von Glehn (1867–1924)<ref>http://www.assistnews.net/Stories/2007/s07100068.htm , http://ingeb.org/spiritua/howgreat.html</ref> i [[Estland]], med namnet "Wie groß bist Du" (första raden "Du großer Gott").<ref>http://ingeb.org/spiritua/howgreat.html</ref> År 1927 publicerade Ivan Stepanovitj Prochanov<ref>William Kahle, (1978), ''Evangelische Christen in Russland und der Sovetunion: Ivan Stepanovic Prochanov (1869-1935) u.d. Weg d. Evangeliumschristen u. Baptisten'' (Frankfurt am Main: Oncken), ISBN 3-7893-7056-8 / ISBN 978-3-7893-7056-4</ref> en rysk version, som missionären Stuart K. Hine<ref>http://www.stinalisa.com/HowGreatThouArt.html</ref> fann i [[Ukraina]] och översatte till engelska som "How Great Thou Art". I den formen sjöngs sången vid evangelisationsmöten i England under [[andra världskriget]]. En fjärde vers lades till år 1948.
Sången trycktes i [[Sanningsvittnet]] den 16 februari 1891 och översattes 1907 till tyska av Manfred von Glehn (1867–1924)<ref>http://www.assistnews.net/Stories/2007/s07100068.htm , http://ingeb.org/spiritua/howgreat.html</ref> i [[Estland]], med namnet "Wie groß bist Du" (första raden "Du großer Gott").<ref>http://ingeb.org/spiritua/howgreat.html</ref> År 1927 publicerade Ivan Stepanovitj Prochanov en rysk version, som missionären Stuart K. Hine <ref>http://www.stinalisa.com/HowGreatThouArt.html</ref> fann i [[Ukraina]] och översatte till engelska som "How Great Thou Art". I den formen sjöngs sången vid evangelisationsmöten i England under [[andra världskriget]]. En fjärde vers lades till år 1948.


Sången är mycket känd i [[USA]] där den ofta framförs mycket långsamt. Den blev populär under [[Billy Graham]]s korståg i [[New York]] år 1957, då sångaren [[George Beverly Shea]]<ref>http://en.wikipedia.org/wiki/George_Beverly_Shea</ref> sjöng den mer än hundra gånger. Därefter fick den ökad popularitet i [[Sverige]], där den till viss del fallit i glömska. [[Elvis Presley]] spelade in den [[Musikåret 1966|1966]]<ref>{{bokref |titel=Elvis Presley: A Life in Music--The Complete Recording Sessions
Sången är mycket känd i [[USA]] där den ofta framförs mycket långsamt. Den blev populär under [[Billy Graham]]s korståg i [[New York]] år 1957, då sångaren [[George Beverly Shea]]<ref>http://en.wikipedia.org/wiki/George_Beverly_Shea</ref> sjöng den mer än hundra gånger. Därefter fick den ökad popularitet i [[Sverige]], där den till viss del fallit i glömska. [[Elvis Presley]] spelade in den [[Musikåret 1966|1966]]och sjöng den många gånger på sina konserter under [[1970-talet]]. Elvis Presley vann en Grammy 1967 för "[[How Great Thou Art]]" samt ännu en Grammy 1974 för sin liveversion av sången. [[Per-Erik Hallin]] som arbetade med Elvis Presley 1973–1974 försökte förgäves övertyga Elvis om att sången kom ifrån Sverige. Elvis trodde han skämtade med honom eftersom han, liksom många amerikaner, trodde den var amerikansk. Den har spelats in av många kända sångare, till exempel [[Johnny Cash]] och [[Whitney Houston]]. Cash trodde att sången skrivits av en amerikanska med namnet Crosby (klipp på Facebook där han sjunger sången i "originaltempo").
|upplaga=1:a uppl. 1998 |efternamn=Jorgensen  |förnamn= Ernst |utgivare=St. Martin's Press  |språk=engelska |isbn=0-312-18572-3 |sid=210 }}</ref> och sjöng den många gånger på sina konserter under [[1970-talet]]. Elvis Presley vann en Grammy 1967 för "[[How Great Thou Art]]" samt ännu en Grammy 1974 för sin liveversion av sången<ref>{{webbref|titel=Grammy-Elvis Presley Nominations|url=http://www.grammy.com/nominees/search?artist=Elvis+Presley&title=&year=All&genre=All|verk=www.grammy.com|hämtdatum=5 juli 2012}}</ref>. [[Per-Erik Hallin]] som arbetade med Elvis Presley 1973–1974 försökte förgäves övertyga Elvis om att sången kom ifrån Sverige.<ref>{{webbref |url=http://www.elvis.com.au/presley/interview_with_per_erik_pete_hallin_elvis_presley.shtml |titel=Interview with Per-Erik 'Pete' Hallin about Elvis Presley and gospel |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140815224556/http://www.elvis.com.au/presley/interview_with_per_erik_pete_hallin_elvis_presley.shtml |arkivdatum= 15 augusti 2014 |hämtdatum= 15 augusti 2014 |efternamn=Melin |förnamn=Thomas |datum=28 maj 2012 |utgivare= elvis.com.au |språk=engelska}}</ref> Elvis trodde han skämtade med honom eftersom han, liksom många amerikaner, trodde den var amerikansk. Den har spelats in av många kända sångare, till exempel [[Johnny Cash]] och [[Whitney Houston]]. Cash trodde att sången skrivits av en amerikanska med namnet Crosby (klipp på Facebook där han sjunger sången i "originaltempo").


I slutraderna i varje strof är karaktären av lovsång påtaglig även i melodin:  
I slutraderna i varje strof är karaktären av lovsång påtaglig även i melodin:  
Rad 26: Rad 16:


== Publicerad i ==
== Publicerad i ==
* [[Det glada budskapet]] 1890 med [[Carl Boberg]]s signatur C. B-g.
* [[Det glada budskapet (1890)]] med [[Carl Boberg]]s signatur C. B-g.
* [[Sionsharpen 1890]] som nr 12.
* [[Sionsharpen (1890)]] som nr 12.
* [[Herde-Rösten 1892]] som nr 91 under rubriken "Betraktelse". Publicerad i en A och en B-version, där den sistnämnda utgör fem verser, som fortsättning på de fyra första mer kända verserna.
* [[Herde-Rösten (1892)]] som nr 91 under rubriken "Betraktelse". Publicerad i en A och en B-version, där den sistnämnda utgör fem verser, som fortsättning på de fyra första mer kända verserna.
* [[Svenska Missionsförbundets sångbok 1894]] som nr 5
* [[Svenska Missionsförbundets sångbok (1894)]] som nr 5
* [[Hjärtesånger 1895]] som nr 123 under rubriken "Lofsånger".
* [[Hjärtesånger (1895)]] som nr 123 under rubriken "Lofsånger".
* [[Jubelklangen 1896]] som nr 222.
* [[Jubelklangen (1896)]] som nr 222.
* [[Svenska Missionsförbundets sångbok 1920]] som nr 16 under rubriken "Skapelsen".
* [[Svenska Missionsförbundets sångbok (1920)]] som nr 16 under rubriken "Skapelsen".
* [[Frälsningsarméns sångbok 1929]] som nr 339 under rubriken "Jubel, erfarenhet och vittnesbörd".
* [[Frälsningsarméns sångbok (1929)]] som nr 339 under rubriken "Jubel, erfarenhet och vittnesbörd".
* [[Musik till Frälsningsarméns sångbok 1930]] som nr 339.
* [[Musik till Frälsningsarméns sångbok (1930)]] som nr 339.
* [[Förbundstoner 1957]] som nr 10 under rubriken "Guds härlighet och trofasthet: Skapelsen och försynen".
* [[Förbundstoner (1957)]] som nr 10 under rubriken "Guds härlighet och trofasthet: Skapelsen och försynen".
* [[Frälsningsarméns sångbok 1968]] som nr 336 under rubriken "Det Kristna Livet - Jubel och tacksägelse".
* [[Frälsningsarméns sångbok (1968)]] som nr 336 under rubriken "Det Kristna Livet - Jubel och tacksägelse".
* [[Sions Sånger 1981]] nr 199 under rubriken "Tack och lov".
* [[Sions Sånger (1981)]] nr 199 under rubriken "Tack och lov".
* [[Den svenska psalmboken 1986|1986 års psalmbok]] som nr 11 under rubriken "Lovsång och tillbedjan".
* [[Den ekumeniska psalmboken (1986)]] som nr 11 under rubriken "Lovsång och tillbedjan".
* [[Psalmer: Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga 1993]] som nr 48.
* [[Psalmer - Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga (1993)]] som nr 48.
* [[Sångboken 1998]] som nr 99.
* [[Sångboken (1998)]] som nr 99.
 
== Se även ==
* Netzell, Harry Då brister själen ut… – en bok om Carl Boberg, 2010, Stranda, Blomstermåla


== Referenser ==
== Källor ==
;Tryckta källor
* [[Oscar Lövgren (hymnolog)|Oscar Lövgren]]: ''Psalm- och sånglexikon'', Gummessons 1964, sp. 79f.
* [[Oscar Lövgren (hymnolog)|Oscar Lövgren]]: ''Psalm- och sånglexikon'', Gummessons 1964, sp. 79f.
;Noter
<references/>
== Vidare läsning ==
* {{bokref
|efternamn=Netzell
|förnamn=Harry
|titel=Då brister själen ut… – en bok om Carl Boberg
|år=2010
|utgivare=Stranda
|utgivningsort=Blomstermåla
|språk=swe
|isbn=978-91-977426-1-0
|libris=11782150
}}
== Externa länkar ==
* [http://runeberg.org/smfsang/0010.html Text och mel från Svenska Missionsförbundets Sångbok 1894 n:r 5]
* [http://runeberg.org/smfsang/0010.html Text och mel från Svenska Missionsförbundets Sångbok 1894 n:r 5]
* Hos [http://www.cyberhymnal.org Cyber Hymnal] finns [http://www.cyberhymnal.org/non/sv/ostoregu.htm melodin] att lyssna till.
* Hos [http://www.cyberhymnal.org Cyber Hymnal] finns [http://www.cyberhymnal.org/non/sv/ostoregu.htm melodin] att lyssna till.


<references/>


{{Psalmse}}
{{Psalmse}}
[[Kategori:Psalmer]]
[[Kategori:Psalmer]]
[[Kategori:Lovpsalmer]]
[[Kategori:Lovpsalmer]]
{{Wpkop|O_store_Gud|--[[Användare:Vadmal|Vadmal]] ([[Användardiskussion:Vadmal|diskussion]]) 25 juni 2015 kl. 18.27 (UTC)}}

Nuvarande version från 16 september 2023 kl. 18.18

O store Gud är en andlig sång med text från 1885 av Carl Boberg (1859-1940) som trycktes första gången i Mönsterås-Tidningen den 13 mars år 1886[1][2]. Carl Boberg skrev texten efter att ha varit med om ett åskoväder på Oknö, Mönsterås, vid Kalmarsund i Småland. Musiken är en svensk folkmelodi. Den är en av världens mest spridda andliga sånger.[3]

Bakgrund

Sången trycktes i Sanningsvittnet den 16 februari 1891 och översattes 1907 till tyska av Manfred von Glehn (1867–1924)[4] i Estland, med namnet "Wie groß bist Du" (första raden "Du großer Gott").[5] År 1927 publicerade Ivan Stepanovitj Prochanov en rysk version, som missionären Stuart K. Hine [6] fann i Ukraina och översatte till engelska som "How Great Thou Art". I den formen sjöngs sången vid evangelisationsmöten i England under andra världskriget. En fjärde vers lades till år 1948.

Sången är mycket känd i USA där den ofta framförs mycket långsamt. Den blev populär under Billy Grahams korståg i New York år 1957, då sångaren George Beverly Shea[7] sjöng den mer än hundra gånger. Därefter fick den ökad popularitet i Sverige, där den till viss del fallit i glömska. Elvis Presley spelade in den 1966och sjöng den många gånger på sina konserter under 1970-talet. Elvis Presley vann en Grammy 1967 för "How Great Thou Art" samt ännu en Grammy 1974 för sin liveversion av sången. Per-Erik Hallin som arbetade med Elvis Presley 1973–1974 försökte förgäves övertyga Elvis om att sången kom ifrån Sverige. Elvis trodde han skämtade med honom eftersom han, liksom många amerikaner, trodde den var amerikansk. Den har spelats in av många kända sångare, till exempel Johnny Cash och Whitney Houston. Cash trodde att sången skrivits av en amerikanska med namnet Crosby (klipp på Facebook där han sjunger sången i "originaltempo").

I slutraderna i varje strof är karaktären av lovsång påtaglig även i melodin:

Då brister själen ut i lovsångsljud:
O store Gud! O store Gud!
Då brister själen ut i lovsångsljud:
O store Gud! O store Gud!

Sången återfinns med sex verser i den ekumeniska delen av 1986 års psalmbok. Viss bearbetning har där gjorts, dock utan angivande av upphovsman.

Publicerad i

Se även

  • Netzell, Harry Då brister själen ut… – en bok om Carl Boberg, 2010, Stranda, Blomstermåla

Källor

  1. ↑ ”Den ursprungliga melodin spelas i Midi.”. http://www.hymntime.com/tch/non/sv/ostoregu.htm. Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
  2. ↑ ”O Store Gud”. http://everything2.com/index.pl?node_id=1118653. Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
  3. ↑ ”Carl Boberg”. Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. http://www.ne.se/carl-boberg. Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
  4. ↑ http://www.assistnews.net/Stories/2007/s07100068.htm , http://ingeb.org/spiritua/howgreat.html
  5. ↑ http://ingeb.org/spiritua/howgreat.html
  6. ↑ http://www.stinalisa.com/HowGreatThouArt.html
  7. ↑ http://en.wikipedia.org/wiki/George_Beverly_Shea


Psalmtexter på Wikisource | Hymnologi | Samfund | Religiös Litteratur |
Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=O_store_Gud&oldid=746639"