Nya sidor
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
(nyaste | äldsta) Visa (50 nyare | 50 äldre) (20 | 50 | 100 | 250 | 500)
- 11 maj 2024 kl. 19.46 Jona (profet) (historik | redigera) [1 122 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'miniatyr|Jona ([[Michelangelo, Sixtinska kapellet).]] '''Jona''' eller '''Jonah''', även ''Jonas'' (hebreiska: יוֹנָה (Yônâh eller Yonáh), arabiska: يُونَان (Yūnān eller Yōnān), grekiska: Ιωνάς (Ionás), klassisk grekiska: Ἰωνᾶς (Iōnâs), latin: Iōnās eller Iōnā), Amittajs son, är en av profeterna i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens [[Gamla testamentet|Gamla Testamente]...')
- 11 maj 2024 kl. 18.39 Joel (profet) (historik | redigera) [689 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Joel''' är en av profeterna som har en bok i Bibeln. Den finns som nummer två bland de tolv mindre profeterna i tolvprofetboken. Överlag nämns väldigt lite om Joel i texten. Man får i den inledande versen reda på hans fars namn, Petuel. Det finns hypoteser som menar att Joel var präst eftersom talen var påverkade av gudstjänst- och bibelspråk. Han omnämns även i rabbinsk tradition som en levit.<ref>Andersson, Greger...') skapades ursprungligen som "Joel (biblisk person)"
- 11 maj 2024 kl. 09.10 Poetiska böckerna (historik | redigera) [213 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''De poetiska böckerna''' är ett begrepp som omfattar fem böcker i Gamla Testamentet. De kan också kallas ''Poetisk litteratur och vishetslitteratur''. * Job * Psaltaren * Ordspråksboken * Predikaren * Höga Visan == Källor == {{Gamla Testamentet}}')
- 11 maj 2024 kl. 07.15 Hag (historik | redigera) [25 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Haggajs bok) Märke: Ny omdirigering
- 11 maj 2024 kl. 06.36 Krönikeböckerna (historik | redigera) [136 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Samuelsböckerna''' är det samlande begreppet för två böcker i Bibeln: Första Krönikeboken och Andra Krönikeboken')
- 11 maj 2024 kl. 06.35 Samuelsböckerna (historik | redigera) [133 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Samuelsböckerna''' är ett samlande begreppet för två böcker i Bibeln: Första Samuelsboken och Andra Samuelsboken')
- 11 maj 2024 kl. 06.02 Konungaböckerna (historik | redigera) [143 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Konungaböckerna''' är ett gemensamt begrepp för två böcker i Gamla Testamentet: Första Konungaboken och Andra Konungaboken')
- 11 maj 2024 kl. 06.01 Kungaböckerna (historik | redigera) [30 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Konungaböckerna) Märke: Ny omdirigering
- 11 maj 2024 kl. 06.00 Domareboken (historik | redigera) [24 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Domarboken) Märke: Ny omdirigering
- 9 maj 2024 kl. 16.42 Deuteronomistiska historieverket (historik | redigera) [404 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Det '''Deuteronomistiska historieverket''' är en beteckning som omfattar böckerna i Bibeln: * Femte Moseboken * Josua * Domareboken * Ruts bok * Första Samuelsboken * Andra Samuelsboken * Första Konungaboken * Andra Konungaboken vilka spegalar i huvudsak det historiska skeendet. == Källor == Kategori:Bibeln')
- 9 maj 2024 kl. 16.19 Gudsbild (historik | redigera) [730 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'miniatyr|''[[Skapelsen av Adam|Gud skapar Adam'', målad av Michelangelo i Sixtinska kapellet]] miniatyr|[[Zeus, som grekisk byst]] En '''gudsbild''' är den föreställning människor gör sig om Gud. Det kan mena Guds a egenskaper, b handlande, vad Gud gör och c aktionsområde, om Gud verkar i naturen eller i historien samt i individens liv eller na...')
- 9 maj 2024 kl. 16.13 Exodus (historik | redigera) [29 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Andra Moseboken) Märke: Ny omdirigering
- 9 maj 2024 kl. 16.13 Genesis (historik | redigera) [31 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Första Moseboken) Märke: Ny omdirigering
- 9 maj 2024 kl. 15.58 1 Mos (historik | redigera) [31 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Första Mosebok) Märke: Ny omdirigering
- 9 maj 2024 kl. 15.57 Gudsnamnet (historik | redigera) [945 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Gudsnamnet''', namnet för Gud i Bibeln, finns i flera olika utformningar. == == Första gången Gud har ett namn i Bibeln är i 1 Mos 17:1, "''Jag är El Shaddaj''", traditionellt översatt som ''"Gud, den Allsmäktige''" Karl XII:s Bibel: Tå nu Abram nio och niotio åhr gammal war, syntes honom HERren, och sade til honom: Jag är Gud Alsmächtig, wandra för mig, och war fullkommelig == Källor == * Mettinger: "Namnet och Närvaron, Gudsnamn oc...')
- 6 maj 2024 kl. 16.00 Tolvprofetboken (historik | redigera) [781 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Tolvprofetboken''' är ihebreiska Bibeln en enda skriftrulle, varför den i detta sammanhang kallas ''tolvprofetboken''. I kristna översättningar innehåller den tolv separata böcker, skrivna av ''de tolv mindre profeterna''. De kalla mindre eftersom avnitten(böckerna är kortare, inte därför att de är mindre viktiga. De tolv är: * Hosea * Joel * Amos * Obadja * Jona * Mika * Nahum * Habackuk * Sefanja * Hagg...')
- 6 maj 2024 kl. 15.31 Haggais bok (historik | redigera) [1 882 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Bibelbok| |bibelbok = Haggaj |bild = 200px |bildtext = |bild2 = |bildtext2 = |bibeldel = |tanakhdel = Nevi'im |kristen indelning = Gamla Testamentet |kyrkor = Judendomen och kristendomen |författare = Haggaj |datering = omkring år 520 f.Kr. |språk = Hebreiska |fynd...') skapades ursprungligen som "Haggai"
- 6 maj 2024 kl. 15.12 Nytt Liv (historik | redigera) [103 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Nytt Liv''' är en ekumenisk månadstidning == Källor == Kategori:Religiösa tidskrifter')
- 2 maj 2024 kl. 14.04 Organisation (historik | redigera) [34 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Svenska Kyrkans Organisation'''')
- 1 maj 2024 kl. 19.01 Gezelius bibelverk (historik | redigera) [31 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Gezelii Bibelverk) Märke: Ny omdirigering
- 30 april 2024 kl. 06.45 Marquard, Johan Petter (historik | redigera) [429 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Johan Petter Marquard''' var en svenska boktryckare i Stockholm. Han övertog Marquardska tryckeriet efter sin bror, Carl Petter Marquard som dog 1809 och drev det till sin egen död 24 aug 1816.')
- 30 april 2024 kl. 06.42 Johan Petter Marquard (historik | redigera) [36 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Marquard, Johan Petter) Märke: Ny omdirigering
- 30 april 2024 kl. 06.10 Marquardska tryckeriet (historik | redigera) [1 172 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Marquardska tryckeriet''' var det namn som antogs för det boktryckeri som Carl Fredrik Marquard grundat, när han avlidit 1809. Det övertogs av hans bror Johan Petter Marquard som drev det till sin död 14 aug 1816. Därefter drevs det av hans änka till 1820 då hon gifte sig med notarien i sjötullen Carl Fredrik Berglund. Han bytte namn på tryckeriet till sitt eget. == Källor == Kategori:Boktryckerier')
- 30 april 2024 kl. 05.43 Carl Fredrik Marquard (historik | redigera) [36 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Marquard, Carl Fredrik) Märke: Ny omdirigering
- 30 april 2024 kl. 05.28 Konsistorium (historik | redigera) [2 495 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Konsistorium''' (av ett latinskt ord som betyder ''församlingsställe'') är en sorts styrelse som förekommer inom universitetsvärlden, inom kyrkan och den militära själavården. I Svenska kyrkan och i Finlands evangelisk-lutherska kyrka, samt i Romersk-katolska kyrkan och i de anglikanska kyrkorna kallas konsistorierna normalt sett domkapitel. I övriga Norden (i det dåvarande dansk-norska riket) avskaffades domkapitlen def...')
- 30 april 2024 kl. 05.24 Ekdahl, Nils Johan (historik | redigera) [3 375 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Nils Johan Ekdahl''', född 27 april 1799 i Fågeltofta socken (nuvarande Tomelilla kommun) i Skåne, död 20 december 1870 i Stockholm, var en svensk präst och kulturhistoriker. Som samlare och utgivare av historiska handlingar, bland annat medeltida pergamentsbrev, blev han populärt kallad "kalvskinnsprästen". == Biografi == Ekdahls far Jöns Nilsson var ladufogde. År 1820 blev Ekdahl student i Lund, och efter teologiska studier vid Lunds universit...')
- 30 april 2024 kl. 05.10 N J Ekdahl (historik | redigera) [32 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Ekdahl, Nils Johan) Märke: Ny omdirigering
- 30 april 2024 kl. 05.10 Nils Johan Ekdahl (historik | redigera) [32 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Ekdahl, Nils Johan) Märke: Ny omdirigering
- 29 april 2024 kl. 06.13 Sefanjas bok (historik | redigera) [1 043 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Sefanja''' är en bok i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente, uppkallad efter dess författare, profeten Sefanja. Sefanja betyder Herren beskyddar eller Gud har gömt. Han var av kunglig eller furstlig börd och med stort inflytande. Hans fars namn ges som Kushi, som kan tyda en härstamning från Kush, ett område söder om Egypten. Boken daterar Sefanjas profetia till Josias rege...') skapades ursprungligen som "Sefanja"
- 29 april 2024 kl. 06.06 Malakis bok (historik | redigera) [3 028 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'miniatyr|Profeten Malaki, målning av [[Duccio di Buoninsegna, omkring 1310 (Museo dell'Opera del Duomo, Katedralen i Siena.]] '''Malaki''' är den sista profetskriften i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente. Inom kristendomen ingår boken i den så kallade Tolvprofetboken, tidigare kallade "de mindre profeterna, i Gamla Testamentet och den sista...') skapades ursprungligen som "Malaki"
- 29 april 2024 kl. 06.04 Sakarjas bok (historik | redigera) [1 118 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{För|floden|Sakarya|prästen, Johannes döparens far|Sakarias}} '''Sakarja''' ("Herren minns") är en profet som fått en bok i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamete uppkallad efter sig. Sakarja var en av de så kallade mindre profeterna och samtida med profeten Haggai. Boken ingår i serien Tolvprofetboken Han uppträdde i Jerusalem omkring 520 f. Kr. och uppmanade sina landsmän att återuppbyg...') skapades ursprungligen som "Sakarja"
- 29 april 2024 kl. 05.59 Haggajs bok (historik | redigera) [1 857 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Bibelbok| |bibelbok = Haggaj |bild = 200px |bildtext = |bild2 = |bildtext2 = |bibeldel = |tanakhdel = Nevi'im |kristen indelning = Gamla Testamentet |kyrkor = Judendomen och kristendomen |författare = Haggaj |datering = omkring år 520 f.Kr. |språk = Hebreiska |fynd...') skapades ursprungligen som "Haggaj"
- 29 april 2024 kl. 05.55 Habackuks bok (historik | redigera) [2 260 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Habackuk''' är en profet som omnämns i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente. Inom kristendomen är Habackuk del av de så kallade "mindre profeterna", och boken om honom del av "Tolvprofetsboken" och utgör ett verk tillsammans med de övriga 11 "mindre profeterna" i Gamla testamentet. Habackuk är en i princip okänd person, ingenting avslöjas om hans bakgrund i texten. Enligt en judisk legend gav Habac...') skapades ursprungligen som "Habackuk"
- 29 april 2024 kl. 05.51 Nahums bok (historik | redigera) [2 754 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Nahum''' är en bok i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente. I kristendomen ingår den i den så kallade Tolvprofetsboken, som i sin tur ligger sist i Gamla testamentet i protestantisk kanon. Boken är den enda av profetlitteraturen som benämner den egna skriften som "bok" (Nah 1:1) och antyder att skriften bör uppfattas som ett litterärt arbete. Stilen är präglad...') skapades ursprungligen som "Nahum"
- 29 april 2024 kl. 05.47 Mikas bok (historik | redigera) [1 375 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{olika betydelser}} '''Mika''' (מִיכָה) var en profet verksam i Israel omkring 735-700 f.Kr. Hans profetior utgör grunden i '''Mikas bok''', en bok i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente. Inom kristendomen benämns han som en av de "mindre" profeterna. Enligt de flesta kritiker var det Mika själv som skrev kapitel 1-3; och möjligen även kapitel 6 och delar av 7. == Syfte == Mika inleder med at...') skapades ursprungligen som "Mika"
- 29 april 2024 kl. 05.43 Jonas bok (historik | redigera) [6 625 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Olika betydelser}} miniatyr|Jona ([[Michelangelo, Sixtinska kapellet).]] '''Jona''' eller '''Jonah''', även ''Jonas'' (hebreiska: יוֹנָה (Yônâh eller Yonáh), arabiska: يُونَان (Yūnān eller Yōnān), grekiska: Ιωνάς (Ionás), klassisk grekiska: Ἰωνᾶς (Iōnâs), latin: Iōnās eller Iōnā), Amittajs son, är en av profeterna i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla test...') skapades ursprungligen som "Jona"
- 29 april 2024 kl. 05.32 Obadjas bok (historik | redigera) [2 103 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Obadja''' är en profet i judendomens bok נְבִיאִים Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente vars namn och verksamhet nämns i en bok med samma namn. Boken är i sin tur del av den så kallade Tolvprofetsboken som avslutar Gamla testamentet i den protestantiska kanon. Med sina 21 verser är boken den kortaste i hela Gamla testamentet. Mycket litet är känt om Obadja då inga konungareferenser, eller ens hans sl...') skapades ursprungligen som "Obadja"
- 28 april 2024 kl. 19.29 Historiarum veteris instrumenti icones (historik | redigera) [584 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Historiarum veteris instrumenti icones ad vivum expressae. Unà cum brevi, se quoad fieri potuit, dilucida earundem expositione''' är en Figur-Bibel, illustrerad av Hans Holbein. Den utgavs av Melchior et Gaspar Trechsel Fratres, 1538 == Källor == Kategori:Biblar')
- 28 april 2024 kl. 16.35 Figur-Bibel (historik | redigera) [1 623 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Figur-Bibel eller Bild-Bibel''' är en bok med bilder ur Bibeln, ibland med korta textkommentarer. Bildbiblarna kom att bli vanliga från 1500-talet då träsnittsillustrationer tillhörande tryckta bibelutgåvor började ges ut som separata volymer i kvartoformat. Ganska snart utgavs bildbiblar även som separata utgåvor. Till skillnad från vad som ibland antas var inte bildbiblarna några biblar för analfabeter utan avsedda för konstnärer och konst...')
- 27 april 2024 kl. 17.55 Gammalläseri (historik | redigera) [232 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Gammalläseri''' är beteckningen på läsare i äldre tider, de första läsarna på 1700-talet, i motsats till nyläsare i början av 1800-talet. == Källor == Kategori:Läsare Kategori:Frireligiösa rörelser')
- 27 april 2024 kl. 13.02 Lagiskhet (historik | redigera) [5 716 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Lagiskhet''' ('''Bokstavstro''') är tron på en urkunds, vanligen en religiös källskrifts, ordagranna innehåll. Bokstavstro ställs emot mer kritiska tolkningar av textens budskap utifrån att den skrevs i ett annat kulturellt sammanhang än läsaren lever i idag. Bokstavstro är ett centralt fenomen inom religiös fundamentalism och verbalinspiration, vilket brukar ställas emot liberal teologi och religi...')
- 27 april 2024 kl. 09.22 Läseriet (historik | redigera) [21 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Läseri) Märke: Ny omdirigering
- 27 april 2024 kl. 09.20 F O Nilsson (historik | redigera) [36 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Nilsson, Fredrik Olaus) Märke: Ny omdirigering
- 27 april 2024 kl. 09.19 Oncken, Johann Gerhard (historik | redigera) [860 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'thumb|right '''Johann Gerhard Oncken''', född 26 januari 1800, död 2 januari 1884, var den tyska baptismens grundare. Oncken, Gottfried Wilhelm Lehmann (1799–1882) och Julius Købner (1806–1884) var kända som den baptistiska treklövern. Oncken var verksam som handelsman i Storbritannien, återvände 1823 till Tyskland och grundade en söndagsskola i Hamburg. Sedan han 1834 blivit döpt av en amerikansk b...')
- 27 april 2024 kl. 09.16 Johann Gerhard Oncken (historik | redigera) [36 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Oncken, Johann Gerhard) Märke: Ny omdirigering
- 26 april 2024 kl. 17.06 Lönnbäck, Waldemar (historik | redigera) [354 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Fredrik WALDEMAR Lönnbäck''' var född 26 mars 1854 och dog 5 nov 1914. Anses ha en allmänt apologetisk för en konservativ bibelsyn.<ref> Bökbörsen Läsaren</ref>. Han var gift med Ida Cartalia Lönnbäck, född 27 jan 1845, död 1 dec 1920. Barn Arne Thoborn, 14 juli 1877 till 24 okt 1954 == Källor == <references/> Kategori:Biografier')
- 26 april 2024 kl. 16.39 Waldemar Lönnbäck (historik | redigera) [34 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Lönnbäck, Waldemar) Märke: Ny omdirigering
- 26 april 2024 kl. 15.59 Facklan (historik | redigera) [306 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''''Facklan'''. Tidskrift för kristlig tro och forskning'' == Källor == * Årgångarna 6.8 och 9, 1907, 1909 och 1910 Kategori:Religiösa skrifter')
- 25 april 2024 kl. 18.39 Nilsson, Fredrik Olaus (historik | redigera) [4 464 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Fredrik Olaus Nilsson''', ofta kallad F O Nilsson, född 28 juli 1809 på Vendelsö i Värö socken (i nuvarande Varbergs kommun) i norra Halland, död i USA 21 oktober 1881 och begravd på ''Swede Bottom Cemetery'' i Houston County, Minnesota, grundade Sveriges första baptistförsamling. Gift med Sophia Nilsson (1812–1903). == Biografi == Nilsson flyttade som ung till Onsala (i nuvarande Kungsbacka kommun) och gick till sjö...')
- 25 april 2024 kl. 18.30 Fredrik Olaus Nilsson (historik | redigera) [36 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Nilsson, Fredrik Olaus) Märke: Ny omdirigering